Diabetes är en av världens snabbast växande sjukdomar. Enligt WHO har antalet insjuknade i världen fyrdubblats sedan 1980-talet. Vid Stockholms universitet pågår flera stora forskningsprojekt som på grundforskningsnivå undersöker faktorer som skulle kunna förebygga och förhindra diabetes, bland annat genom att aktivera kroppens eget immunförsvar.
%200-image.jpg)
En ny studie visar att söner till mödrar med typ 1-diabetes kan utveckla tidig kärlskada – helt oberoende av ämnesomsättningen. Upptäckten kan bidra till att hitta nya sätt att förebygga hjärt-kärlsjukdomar redan i unga år.
Det nordiska forskningssamarbetet på temat urban välfärd fortsätter. Den 23–24 oktober hade projektet ”Nordic urban welfare 1840–1940” sin andra sammankomst, denna gång på Nationalmuseum i Köpenhamn, där urbanhistoriker från Sverige, Norge, Danmark och Finland drog upp riktlinjer för ett fortsatt samarbete över nationsgränserna. Under två hektiska dagar diskuterades aktuella forskningsfrågor, analytiska ramverk och ändamålet för ett större framtida forskningsprogram.
Hur formas människan av skrivandet? Och hur har handskriften påverkat vad som låter sig skrivas? Om detta handlar professor Thomas Götselius nya bok.
Om vi fortsätter vi att leva, konsumera och släppa ut växthusgaser som i dag kommer vi landa på nära 3 graders uppvärmning, enligt FN:s nya klimatrapport. – Det är en värld jag inte vill tänka på, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet.
Vetenskapsrådet har publicerat sitt beslut om projekt- och etableringsbidrag inom naturvetenskap. 11 forskare vid Fysikum har beviljats projektbidrag, en har fått etableringsbidrag. Det sammanlagda bidragsbeloppet är cirka 50,6 miljoner.
Att hyra in chefer för tillfälliga uppdrag blir allt vanligare. I en ny doktorsavhandling vid Stockholms universitet visar Viktoria Rubin hur detta kan skapa nya möjligheter för lärande – men också hur olika föreställningar om makt och internpolitik påverkar hur interimschefen tas emot.
Vid den åttonde Interuniversitetskonferensen "Etik och utbildningens omvandling i den artificiella intelligensens tidsålder", som hölls den 31 oktober 2025, samlades forskare från Universidade da Coruña (UDC), Universidade de Santiago de Compostela (USC), Universidade de Vigo (UVigo) och andra lärosäten i det galiciska universitetsnätverket (SUG). Konferensen, organiserad av forskningsgrupperna GIACE, IDEA och GIES, med stöd av AIDIPE Galicia och spanska utbildningsmyndigheter, innehöll en huvudföreläsning av Christophe Premat.
Vetenskapsrådet (VR) har beviljat projektbidrag till två större forskningsprojekt vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Anton Runesson, postdoktor vid Historiska institutionen, beviljats medel för projektet ”Näring för samhällskroppen: Makt och ätande i det svenska riket 1650–1750”. Jacob Langeloh, fil. dr, har tilldelats medel för forskningsprojektet ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”.
Hur bra kan vi egentligen kommunicera med våra sällskapsdjur? Som t.ex. hundar, katter och hästar. Och hur mycket anpassar sig våra husdjur efter oss – och vi efter dem – för att försöka göra oss förstådda? Det är ett par frågor som Stefan Norrthon, språkforskare vid Stockholms universitet, och Jenny Nilsson, språkforskare vid Institutet för språk och folkminnen, undersöker.
I Québec har invånarna ett ovanligt kommunalt inflytande: de kan stoppa stadsutvecklingsprojekt i sitt eget kvarter genom folkomröstning. Denna form av direktdemokrati, som infördes på 1970-talet, är samtidigt ett uttryck för starkt medborgarengagemang och en källa till handlingsförlamning i en tid av bostadskris.
ERG:s forskare Fanny Ambjörnsson, Elin Bengtsson och Emil Edenborg får drygt 4,6 miljoner från Vetenskapsrådet till projektet "Riskabel läsning? Föreställningar om barnet i konflikter kring HBTQ+-inkluderande barnlitteratur och läsning".
