Valdagen den 13 september 2026 närmar sig. I det senaste avsnittet av podden "På språket" står språkets roll i politiken i fokus. De gästas av Gunilla Almström Persson, docent vid Stockholms universitet, för ett samtal om retorik, ordval och tonläge i årets valrörelse. Är motsättningarna större än förr, eller är politiken mer samstämmig än den låter? Och vilka uttryck präglar debatten just nu?
Maskrosor i Sverige förökar sig utan pollinering och fröna är istället genetiska kopior av den planta de växer på. Ändå producerar de flesta maskrosor fortfarande pollen. På senare tid har allt fler pollenlösa maskrosor upptäckts, en utveckling som kan minska tillgången på föda för många insekter.
Hushåll med lägre inkomst är oftast de som bor kvar efter omfattande renoveringar av hyresfastigheter. Det visar en studie publicerad av forskare vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.
Boksläppet av Mothers in Siberia , tillsammans med visningen av filmen Born in Siberia , gav en stark påminnelse om deportationerna från det ockuperade Lettland under 1940-talet och hölls vid Stockholms universitet den 28 april 2026.
Varför tenderar människor som har en viss åsikt i klimatfrågan att också tycka likadant om skatter eller vaccinationer, trots att frågorna inte har med varandra att göra? En ny studie presenterar en matematisk modell som visar hur mekanismen ”källfiltrering” snabbt delar upp befolkningen i två motsatta läger som tycker olika om nästan allt.
Varje år bränner världens massa- och pappersindustri upp cirka 70 miljoner ton av restprodukten lignin. Kemisten Mika Sipponen vill i stället använda ligninet som en bas för nya levande material. Där kan mikroorganismer bidra till vattenrening och infångning av koldioxid.
Ana Tramosljanin, doktorand vid Kulturgeografiska institutionen, har publicerat en ny artikel i International Journal of Housing Policy .
Avsnitt 47 av Stressforskningspodden handlar om stressens och trötthetens hisnande idéhistoria.
Den tyska akademiska utbytestjänsten DAAD har tilldelat Hanna Henryson Jacob- und Wilhelm-Grimm-Förderpreis för sitt arbete som forskare och lärare i tyskspråkig litteratur. Priset uppmärksammar framstående yngre forskare och har delats ut sedan 2011.
Den 23–24 april träffades lärare och forskare i tyska från hela Sverige under två produktiva konferensdagar i Stockholm. Kollegiet i ämnet tyska vid Stockholms universitet stod för arrangemanget och bland deltagarna fanns representanter från Umeå universitet, Högskolan Dalarna, Uppsala universitet, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.
Linn Axelsson , docent vid Kulturgeografiska institutionen, och Charlotta Hedberg , professor vid Umeå universitet, är gästredaktörer för ett specialnummer om migration och rumslighet i den vetenskapliga tidskriften Population, Space and Place .
Vid Kemikum finns en yrkesroll som sällan syns utåt men som spelar en avgörande roll för forskning i världsklass. Stabsforskaren är motorn som driver utvecklingen framåt och möjliggör banbrytande upptäckter på högsta internationella nivå.
