Hur kan integriteten skyddas när AI-baserade språkmodeller hanterar våra hälsodata? Thomas Vakili studerar frågan i sitt avhandlingsarbete. Nu har han fått ett chilenskt stipendium – och möjligheten att testa sina modeller på nya dataset.
Emma Dahlin, AI-forskare på socialantropologiska institutionen menar att AI-verktygens intåg och påverkan på universitetsvärlden förtjänar en bredare debatt som placerar bildningsbegreppet i samtiden.
I taket på Riddarhuset finns Sveriges största tavla – i storlek som en fyra- eller femrummare. Genom att använda ultraviolett ljus och andra tekniker på målningen kan forskarna avslöja mer om hur influenser och tekniker spreds inom konsten på 1600-talet.
Boken är redigerad av Alain Fleury Ekorong från Doualas universitet i Kamerun, Armel Jovensel Ngamaleu och Christophe Premat från Stockholms universitet. Boken bidrar till en bättre artikulation mellan fiktion och vittnesbörd och gavs ut av Peter Lang.
Juridiska institutionen har flera forskare som berör ämnet diskriminering och jämlikhet. En av dem är Paul Lappalainen, som b.la. har skrivit forskningsrapporter om Sveriges införlivande av EU:s direktiv om likabehandling och icke-diskriminering. Han berättar att enskildas rättigheter kan stärkas genom ökad tillgång till rättvisa.
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Barn och unga skriver mer än någonsin. Och samtidigt uppfattar många lärare att eleverna skriver sämre än tidigare. Hur går det ihop? – Att man kan skriva sms betyder inte att man kan skriva en utredande text, säger språkforskaren Theres Bellander vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
Ett podavsnitt om äldre mäns psykiska hälsa med socialantropologen Anna Gustafsson. Äldre män är kraftigt överrepresenterade när det gäller självmord. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsas systerorganisation Hjärnkoll har under några år särskilt satsat på att nå ut bland män över 70 år med sitt samtalsmaterial ”Vi pratar om livet” . Möt Marie Milling som varit projektledare för arbetet, Thomas Cohn som varit samtalsledare och Anna Gustafsson som utvärderat hur samtalsgrupperna fungerat – och hur samtalen påverkat männens välbefinnande. Lyssna på avsnittet här Mer om Anna Gustafssons forskning I Sverige är fattigdomen bland personer över 65 år högst på landsbygden och majoriteten av de fattiga äldre är kvinnor. Projektet "Att åldras (väl) på den svenska landsbygden - möjligheter och utmaningar för kvinnliga fattigpensionärer" syftar till att utforska hur det är att åldras som kvinna på den svenska landsbygden.
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina. Under det senaste året har miljoner ukrainare flytt kriget och det har vid upprepade tillfällen rapporterats om olika förbrytelser mot "krigets lagar". Vi ställde tre snabba frågor till våra experter i folkrätt om vad vi kan utläsa av det år som har gått - och vad det kan innebära för framtiden.
Catharina Nolin, professor i konstvetenskap, intervjuas i Dagens Nyheter apropå att trädgården och växtlighet porträtteras i två stora utställningar i Stockholm.
Hur kan vi utveckla undervisningen och öka elevers lärande? Ny teknik i form av IoT-lösningar kan vara en viktig pusselbit. Forskarna Robert Ramberg och Patrik Hernwall har försett lärare med sensorer för att kunna visualisera hur de rör sig i klassrummen.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Magdalena Holdar som har antagits som docent i konstvetenskap vid Stockholms universitet.
