Hösten 2025 kommer de första digitala nationella proven i matematik att genomföras. Trots att det är två år dit, menar Samuel Sollerman att tiden är knapp. Utvecklingen av digitala prov är ett komplexare och mer utmanande arbete än man kan tänka sig.
Nu kommer en antologi av litteratur- och teaterforskare om hur en av den grekiska mytologins mest ökända kvinnor påverkade Europa 1750 – 1800. Redaktörer är Anna Albrektson, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, och Fiona Macintosh, universitetet i Oxford.
Enligt skollagen ska undervisningen i skolan bygga på vetenskaplig grund. Det innebär att du som lärare har ett eget ansvar ta stöd i forskning när du gör dina didaktiska val. Med exempel hämtade från skolans vardag ger boken "Kartan och terrängen, orientera i det i didaktiska landskapet" en översikt över forskning som kan ligga till grund för sådana val.
Regeringen har förordnat Erik Svensson, docent i straffrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att se över de osjälvständiga brottsformerna - så som försök, förberedelse och stämpling till brott. Syftet är att skapa ett regelverk som ger utrymme för att döma fler för sådana brott än i dag.
Mauro Zamboni, professor i allmän rättslära vid Stockholms universitet, har utsetts till innehavare av Torsten Söderbergs professur i rättsvetenskap för perioden 2024–2027. Professuren kommer att ägnas åt forskning om lagstiftningsprocessen, med fokus på den fas där politiska intentioner omvandlas till konkreta lagtexter.
Kulturhuset Stadsteatern arrangerade den 12 september ett samtal om Isabelle Ståhls avhandling i idéhistoria. Nu finns evenemanget att se i efterhand. Isabelle Ståhl disputerade den 8 september med avhandlingen Psykets laboratorium: Skildringar av drogexperiment i Weimarrepubliken , utgiven vid Ellerströms förlag. I denna studerar hon texter skrivna av filosofen Walter Benjamin (1892–1940) och tre läkare, som utforskade psyket genom självexperiment med hallucinogena droger i Weimarrepubliken på 1920-talet. Läs mer om avhandlingen I samtalet på Kulturhuset Stadsteatern deltog Carl-Göran Heidegren, professor i sociologi vid Lunds universitet, Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare och kulturkritiker, och moderatorn Nathalie Lantz, kulturskribent, doktor i Hebreiska bibeln vid Uppsala universitet och översättare från hebreiska.
Elsa Szatek har under många år arbetat med både drama och teater. Hon har också utbildat lärare om hur de kan använda drama och teater i sin undervisning. I september disputerade hon på sin avhandling; ”Vi vill bli hörda!” – en studie om communityteater med unga tjejer och platsen som aktör.
Hur många släktingar har svenskar? Och i vilken ålder är släkten som störst? Det har forskare i demografi tagit reda på i en ny studie.
Användningen av tätt inneslutna ljusmoduleringar för att manipulera atomer och molekyler har blivit en populär metod för att utforska nya materietillstånd. Växelverkan mellan begränsade ljusmoduler i nanokaviteter och molekyler kan ge upphov till så kallade "molekylära polaritoner", som i hög grad påverkar kemiska reaktioner och molekylära egenskaper. Markus Kowalewski är universitetslektor på Fysikum och ansvarar för forskningsgruppen Molekylär kvantdynamik och spektroskopi.
Isabelle Ståhl disputerade i idéhistoria vid Stockholms universitet den 8 september 2023 på avhandlingen Psykets laboratorium: Skildringar av drogexperiment i Weimarrepubliken.
Rachel Foster är professor i mikrobiell oceanografi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Hon är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
För bara några dagar sedan kom boken "Scandinavia in the Middle Ages 900–1550. Between Two Oceans" av Kirsi Salonen och Kurt Villads Jensen ut på Routledge. Kurt Villads Jensen är professor i medeltidshistoria vid historiska institutionen på SU och föreståndare för Centrum för Medeltidsstudier. För att markera publikationen berättade han lite mer om boken för oss. Kurt beskriver att den nya boken behandlar Skandinavien som en del av Europa, men med en självständig kultur, ekonomi och naturresurser i en avgörande och dynamisk period då flera viktiga institutioner skapades, då Skandinavien blev Skandinavien och då de skandinaviska kungarikena samlades.
