Nyheter

UtbildningForskningOm institutionen

  • Om människans syn på varg i historien

    Karin Dirke, professor i idéhistoria, gästar Sveriges radios fördjupande nyhetsmagasin Studio Ett i ett inslag om att EU vill minska vargens skyddsstatus. I intervjun sätter Karin Dirke människans relation till vargen i Sverige i ett historiskt perspektiv. Hon har till exempel tittat på material så långt tillbaka som 1700-talet där vargen beskrivs.   Om Karin Dirke Karin Dirke är professor i idéhistoria och biträdande prefekt vid Institutionen för kultur och estetik. Hon ägnar sig framför allt åt forskning inom Human-Animal studies och miljöhumaniora. Mer om Karin Dirkes forskning

    Institutionen för kultur och estetik

  • Ny bok om åldersdiskriminering viktig vägledning för vuxna som arbetar med barn

    I sin nya bok utvecklar forskaren Rebecca Adami vid Stockholms universitet begreppet childism, åldersdiskriminering och fördomar mot barn. Genom att reflektera över hur fördomar mot barn påverkar våra beslut och hur vuxenperspektivet dominerar, skapar vi möjligheter att välja nya sätt att bemöta det enskilda barnet utifrån barns skilda villkor. Inte minst i skolan.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Forskare på bokmässan

    Flera forskare från Institutionen för kultur och estetik deltar i bokmässan i Göteborg den 26–29 september.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Humanioras betydelse – en idéskrift. Ny publikation från Humtank

    Vad betyder humaniora? Vilken betydelse har humaniora? Dessa båda snarlika frågor är utgångspunkten för denna idéskrift utgiven av tankesmedjan Humtank. Texterna är skrivna av humanistiska forskare från en rad olika ämnen och innehåller resonemang om humanioras värde och vikt.

    Centrum för tvåspråkighetsforskning

  • Milstolpar i feministisk performance

    Nu kommer en antologi om internationella ögonblick och rörelser som format feministisk performance. Tiina Rosenberg, professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet, är en av redaktörerna.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Nya forskningsmedel för skolverksamheter med stora utmaningar

    Många skolor och förskolor får det allt svårare att skapa de förutsättningar som krävs för en likvärdig utbildning. Därför har Stockholms universitet tillsammans med fyra andra svenska lärosäten en forskningssatsning med fokus på skolverksamheter med stora utmaningar. I slutet av 2023 kunde sex forskningsprojekt starta tack vare satsningen. Hösten 2024 kan nu ytterligare sex forskningsprojekt dra igång.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Best paper award till tre DSV-forskare

    I alla organisationer finns regelverk att förhålla sig till. Om verksamheten är komplex, som den kan vara exempelvis inom sjukvården, blir reglerna extra svåröverskådliga. Tre DSV-forskare har fått pris för sin forskning som handlar om hur man kan modellera regelverk. 11–13 september genomfördes forskarkonferensen BIR2024 i Prag, Tjeckien. Jöran Lindeberg, Martin Henkel och Eric-Oluf Svee, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), bidrog med den allra bästa artikeln, ansåg priskommittén – och tilldelade dem konferensens best paper award. Vi fick en pratstund med Jöran Lindeberg som är doktorand på DSV. 

    Institutionen för data- och systemvetenskap

  • Ny bok belyser vändpunkter i Europas historia – med fokus på det oförutsägbara

    Tre årtal där något oväntat hände är ämnet för historieprofessor Leos Müllers nya bok om Europas vändpunkter. Hur kan vi förstå något om hur dessa händelser uppfattades i sin samtid, när de i idag ofta betraktas som ofrånkomliga och förklarade punkter i mänsklighetens historia? ”Betraktat i backspegeln var det obevekligt oförutsedda det som vi barn studerade under beteckningen ”Historia”, som ofarlig historia, där allt som på sin tid var oväntat blivit nedtecknat i böckerna som oundvikligt. Skräcken för det oförutsedda döljs av historievetenskapen när den förvandlar en katastrof till en berättelse” Så skriver författaren Philip Roth i sin kontrafaktiska roman Konspirationen mot Amerika. Det är även inledningen till Leos Müllers bok Europas vändpunkter. "Dåtidens framtid var lika osäker som framtiden är för oss idag." Leos Müller Philip Roths ord har förföljt Leos i många år och inspirerat honom att ta sig an historien utan att anta att allt i den kan förklaras i efterhand.  – Mitt syfte med boken är att gå tillbaka till tiden före vändpunkterna, och visa att dåtidens framtid var lika osäker som framtiden är för oss idag. 

    Historiska institutionen

  • Lotta Granqvist får medel för arkivprojekt

    Institutionen för kultur och estetik gratulerar konstvetaren Lotta Granqvist som får medel om 170 000 kronor av Hasselbladstiftelsen.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Fler svarta hål än väntat i det tidiga universum

    Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.