Sök
Du söker nu på webbplatsen "REWHARD − forskningsinfrastruktur". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 21-40 av 68 träffar
- Organisation
REWHARD − forskningsinfrastruktur
REWHARD är organiserat som ett konsortium med Stockholms universitet och Karolinska Institutet som medlemmar. Infrastrukturen består av noderna LNU, SLOSH, IMAS och STODS samt ett mindre kansli. Ledningen utgörs av en styrgrupp, en ledningsgrupp och en föreståndare.
- Andra forskningsinfrastrukturer
REWHARD − forskningsinfrastruktur
REWHARD är en av flera nationella forskningsinfrastrukturer med finansiering från Vetenskapsrådet. Det finns andra infrastrukturer som likt REWHARD möjliggör forskning baserat på individdata. Infrastrukturerna har olika inriktning och samordnar data från olika datakällor. På denna sida har vi samlat information om liknande forskningsinfrastrukturer. Besök gärna Vetenskapsrådets hemsida för mer information om forskningsinfrastrukturer i och utanför Sverige. Forskningsinfrastruktur (vr.se) CORS Comparative Research Center Sweden CORS är ett nationellt konsortium som samordnar och tillhandahåller surveybaserad forskningsinfrastruktur för samhällsvetenskaplig forskning. Både nationella infrastrukturer samt noder för svensk medverkan i internationella infrastrukturer ingår i samarbetet och omfattar några av de största och mest välkända surveybaserade forskningsprogrammen i Sverige; European Social Survey (ESS), European Values Study (EVS), International Social Survey Programme (ISSP), The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE) samt Svenska Valforskningsprogrammet (SNES). I CORS organisation ingår även Medborgarpanelen (SCP) vid SOM-institutet, som genomför datainsamlingar via webbenkäter med särskilt fokus på experiment och panelstudier. CORS bidrar även med metodutveckling och kunskapsförsörjning till forskarsamhället. CORS hemsida NEAR The National E-infrastructure for Aging Research NEAR främjar och stödjer äldreforskning genom att underlätta användningen av longitudinella populationsbaserade data från olika välkända svenska kohortstudier om åldrande och hälsa. NEAR bygger på ett samarbete mellan åtta svenska universitet och omfattar 15 databaser med individuella undersökningar. Dessutom samarbetar NEAR med andra nationella infrastrukturer såsom SIMPLER och CORS. NEAR:s uppdrag är att möjliggöra högkvalitativ forskning om åldrande genom att tillhandahålla stora mängder hälsodata och samtidigt upprätthålla samma kvalitet och bredd som finns i enskilda populationsbaserade studier. NEAR syftar även till att öka nationellt och internationellt utbyte och samarbete samt förbättra kvaliteten och generaliserbarheten för forskningsresultat om äldre. NEAR tillhandahåller ett brett spektrum av biomedicinska, kliniska, sociala och psykologiska hälsodata för cirka 90 000 äldre vuxna som följts mellan 12 och 52 år. NEAR:s hemsida SIMPLER Swedish Infrastructure for Medical Population-based Life-course and Environmental Research SIMPLER består av två befolkningsbaserade longitudinella kohorter och tre regionspecifika delkohorter, en omfattande biobank bestående av blod, urin, fettbiopsier, saliv, avföring och DNA, samt en stor databas som nu även innehåller en växande andel ’omics’. Denna nationella infrastruktur initierades 1987 och omfattar information om 110 000 män och kvinnor från tre regioner. Deltagarna har genom åren genomgått upprepade undersökningar och databasen har uppdaterats mot nationella register. Huvudsyftet med infrastrukturen är att förse forskare med ett brett batteri av longitudinella livsstilsdata, registerinformation och molekylära mätningar för att främja högkvalitativ forskning om bakomliggande genetiska orsaker och livsstil som påverkar utvecklingen till och progressionen av åldrandesjukdomar. SIMPLER:s hemsida STR Svenska Tvillingregistret STR är en nationell databas som samlar, lagrar och delar data om tvillingar för forskning. Projektansökningar granskas och godkänns av STR:s expertgrupp. Det är möjligt för forskare att erhålla adresser för att själva kontakta tvillingar eller lägga till frågor i våra pågående enkäter efter godkännande. Datainsamlingen startade under 60-talet och omfattar för närvarande 135 000 tvillingar. Alla tvillingar födda i Sverige bjuds in vid <1, 9, 15, 18 och 24 års ålder. Föräldrar och/eller tvillingarna svarar på webenkäter och lämnar DNA-prov (tvillingarna). Uppföljningar sker sedan upprepat under åldrandet. Data omfattar zygositet, enkätdata, mätning av fysisk aktivitet, genotyper, biomarkörer, DNA och serum. Metadata finns tillgängligt på strdata.se . STR:s hemsida SwedPop Svenska befolkningsdatabaser för forskning SwedPop är en nationell forskningsinfrastruktur som tillgängliggör harmoniserade livsförloppsdata, tvärsnittsdata och paneldata på individnivå. Data i SwedPop innehåller ett stort antal demografiska och socioekonomiska variabler och omfattar stora delar av Sveriges 1800- och 1900-talsbefolkning; storstäderna Stockholm och Göteborg men också andra geografiska områden med skilda socio-ekonomiska karakteristika. Fullt utbyggd kommer SwedPop att innehålla länkade livsförloppsdata för ca 3,5 miljoner individer i utvalda regioner, från sent 1600-tal till mitten av 1900-talet, nationella folkräkningsdata 1880-1950 och information om döda från 1850-2019. Samordningen i SwedPop bidrar till att öka kvaliteten och jämförbarheten på äldre svenska befolkningsdata och bidrar samtidigt till att överbrygga historiska befolkningsdata med moderna befolkningsregister. SwedPop:s hemsida UGU Utvärdering Genom Uppföljning UGU är en longitudinell studie som har arbetat fram en unik databas inom det utbildningsvetenskapliga området. UGU består av flera longitudinella undersökningar som kombinerats till en helhet, vilket tillsammans skapar en kohort sekventiell databas. Databasen innehåller 10 olika födelsekohorter som är nationellt representativa stickprov vilka gör det möjligt att genomföra longitudinella, sekventiella och tvärsnittsanalyser. Datan består av administrativa uppgifter, mått på studieförutsättningar, enkätuppgifter, studieresultat och kognitiva test. UGU är en av de äldsta samhällsvetenskapliga databaserna i Sverige, den första undersökningen genomfördes 1961. UGU:s hemsida
- RewhardNet 2026
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Välkommen till Stockholm och RewhardNet 2026. Årets konferens belyser framtidens arbetsmarknad och erbjuder möjligheter till nya insikter samt att knyta kontakter med andra forskare.
- Öppet forum med fokus på surveydata
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Är du forskare och vill använda surveydata i en studie om levnadsvillkor, arbete och hälsa? Träffa oss och ställ dina frågor.
- Öppet forum med fokus på surveydata
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Är du forskare och vill använda surveydata i en studie om levnadsvillkor, arbete och hälsa? Då kan du ha nytta av att använda de forskningsdata som finns inom REWHARD. Om du vill veta mer är du välkommen till vårt öppna forum.
- Öppet forum med fokus på registerdata
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Är du forskare och vill använda registerdata i en studie om hälsa och sjukfrånvaro? Träffa oss och ställ dina frågor.
- RewhardNet 2025
REWHARD − forskningsinfrastruktur
I september anordnar vi vår andra användarkonferens. På årets konferens kommer vi att fokusera på möjligheter och utmaningar för framtidens enkät- och registerforskning. Konferens Startdatum: måndag 8 september 2025 Tid: 13.00 Slutdatum: tisdag 9 september 2025 Tid: 12.00 Plats: Albanovägen 26, Stockholm Läs mer på vår engelska hemsida: Welcome to RewhardNet 2025
- Nationellt symposium för forskare om svarsbortfall i kohort- och enkätstudier
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Forskningsinfrastrukturerna NEAR och REWHARD bjuder in till ett nationellt symposium för forskare om svarsbortfall i kohort- och enkätstudier. Konferens Datum: onsdag 26 november 2025 Tid: 09.15 – 16.20 Plats: Eva & Georg Klein, Biomedicum, Solnavägen 9, Solna & online Läs mer och anmäl dig till seminariet
- Seminarium om psykisk ohälsa bland kvinnor
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Anna Nyberg forskar om hur olika faktorer i arbetslivet påverkar hälsa och sjukfrånvaro. På ett nyinspelat seminarium berättar hon om pågående forskning om psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Se gärna seminariet i efterhand!
- Nya hemsidor
REWHARD − forskningsinfrastruktur
I somras fick två av våra noder nya hemsidor. Besök dem gärna!
- Konferens med fokus på framtidens survey- och registerforskning
REWHARD − forskningsinfrastruktur
I september organiserade REWHARD sin andra användarkonferens, RewhardNet 2025. Årets konferens handlade om framtiden för survey- och registerforskning och gästades bland annat av Socialstyrelsen.
- Forskning i media: Fokus på psykisk ohälsa i SVT
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Dokumentären ”Kampen mot stressen” i SVT uppmärksammar att stressrelaterade sjukdomar ökar. I programmet och den efterföljande forskarhearingen medverkar forskare med anknytning till REWHARD.
- Ny rapport om pandemins påverkan på arbetsmiljön
REWHARD − forskningsinfrastruktur
I en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap undersöks hur arbetsmiljön förändrades i och med covid-19-pandemin. Rapporten grundar sig på data som samlats in före, under och efter pandemin. Resultaten tar hänsyn till olika faktorer i arbetsmiljön samt balansen mellan arbete och privatliv för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden.
- Majoriteten förblir aktiva på arbetsmarknaden efter depression
REWHARD − forskningsinfrastruktur
De flesta som varit sjukskrivna för depression fortsätter ha en långvarig anknytning till arbetsmarknaden, men vissa grupper riskerar att hamna i ett utanförskap. Det visar en studie ledd av Gerda Stutaite som baseras på data från REWHARD.
- Prenumerera på vårt nyhetsbrev
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Före sommaren skickade vi ut vårt femte nyhetsbrev. Anmäl dig gärna för att få nästa nummer!
- Vi välkomnar Martin Hällsten
REWHARD − forskningsinfrastruktur
För några veckor sedan började Martin Hällsten som professor vid Institutet för social forskning. Martin kommer att arbeta med LNU och ingå i REWHARD:s ledningsgrupp. Vi är glada att hälsa Martin välkommen till oss och passade på att ställa några frågor.
- Datainsamling i SLOSH
REWHARD − forskningsinfrastruktur
SLOSH är en långsiktig studie som följer människor över tid för att öka förståelsen för hur livsvillkor och hälsa hänger ihop. Sedan starten för 20 år sedan har tolv datainsamlingar genomförts i SLOSH. Nu är det dags för 2026 års omgång. Även i år genomförs en separat datainsamling för unga personer.
- Vårens seminarier
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Under det gångna året har vi besökt flera svenska lärosäten för seminarier om att använda survey- och registerdata i forskning om levnadsförhållanden, arbetsliv, välfärd, hälsa och sjukfrånvaro. I våras besökte vi Växjö, Jönköping och Göteborg.
- Nya data snart tillgängliga för forskning
REWHARD − forskningsinfrastruktur
Årets datainsamling inom SLOSH är nu avslutad. Snart kan forskare ta del av nya data om levnadsförhållanden och hälsa i Sverige.
- Utforska data på webben
REWHARD − forskningsinfrastruktur
På SLOSH-hemsidan finns nu ett uppdaterat verktyg för att utforska data. Det kan vara användbart för dig som är intresserad av arbetsmiljö, livsvillkor och hälsa. I slutet av förra året fick SLOSH en ny hemsida. Nu har även verktyget som möjliggör visualisering av data uppdaterats. Visualiseringsverktyget gör det möjligt för allmänhet och forskare att ta del av vissa data direkt på hemsidan. Det går att ta fram statistik om arbetsmiljö, livsvillkor, hälsobeteenden och hälsa. I och med det förbättrade verktyget har data för fler år gjorts tillgängliga och det finns även fler variabler än tidigare att utforska. Det är numera också möjligt att ladda ned diagrammen för att använda i exempelvis en studentuppsats eller nyhetsartikel. Snart kommer även en version där man kan kombinera olika perspektiv, exempelvis yrke och kön, i data från de senaste datainsamlingarna. Några exempel på diagram Genom att kombinera olika variabler kan du visa jämförande diagram för de frågor som intresserar dig. Nedan kan du se några exempel på diagram framtagna med verktyget. I detta diagram kan vi se att kvinnor i högre utsträckning uppger att arbetet innebär för stor arbetsinsats i tre vanliga människovårdande yrken: