
Publikationer hösten 2025
De senaste åren har data från REWHARD använts i över 400 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har ytterligare 28 artiklar publicerats.

De senaste åren har data från REWHARD använts i över 400 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har ytterligare 28 artiklar publicerats.

I januari tar Martin Hällsten över som föreståndare för REWHARD i samband med att förvaltningen flyttar till Institutet för social forskning. Styrgruppen får också flera nya ledamöter den kommande treårsperioden.

Infrastrukturerna NEAR och REWHARD bjöd i november in till ett symposium med temat svarsbortfall i kohort- och enkätstudier.
I början av december lanserades vår nya hemsida. Vi har förbättrat informationen för forskare och allmänhet.
Årets datainsamling inom SLOSH är nu avslutad. Snart kan forskare ta del av nya data om levnadsförhållanden och hälsa i Sverige.

I september organiserade REWHARD sin andra användarkonferens, RewhardNet 2025. Årets konferens handlade om framtiden för survey- och registerforskning och gästades bland annat av Socialstyrelsen.

I somras fick två av våra noder nya hemsidor. Besök dem gärna!

De flesta som varit sjukskrivna för depression fortsätter ha en långvarig anknytning till arbetsmarknaden, men vissa grupper riskerar att hamna i ett utanförskap. Det visar en studie ledd av Gerda Stutaite som baseras på data från REWHARD.

De senaste åren har data från REWHARD använts i över 400 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har ytterligare 24 artiklar publicerats.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt vilken roll psykiska hälsoproblem tidigt i livet spelar för senare sjukfrånvaro och arbetsförmåga. Kunskapen från projektet kan bland annat användas för att identifiera och hjälpa personer som riskerar sjukfrånvaro senare i livet.

De senaste åren har data från REWHARD använts i 400 vetenskapliga publikationer. Det senaste halvåret har 13 artiklar publicerats.

I en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap undersöks hur arbetsmiljön förändrades i och med covid-19-pandemin. Rapporten grundar sig på data som samlats in före, under och efter pandemin. Resultaten tar hänsyn till olika faktorer i arbetsmiljön samt balansen mellan arbete och privatliv för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden.