Höjdpunkter från nationellt symposium - Att hantera bortfall i kohort- och enkätstudier

Den 26 november samlade infrastrukturerna NEAR och REWHARD forskare och andra intressenter till ett välbesökt symposium på Karolinska Institutet. Symposiet tog upp en av de mest angelägna frågorna inom forskningen, nämligen sjunkande svarsfrekvenser i kohort- och enkätstudier. Efter ett inledande välkomsttal av Debora Rizzuto från NEAR och Martin Hällsten från REWHARD presenterade ledande experter orsaker, lösningar och praktiska strategier för att hantera denna utmaning.

Förmiddagssessionen hade titeln ”Förstå sjunkande svarsfrekvenser: Orsaker och lösningar” och leddes av Serhiy Dekhtyar. Sebastian Lundmark talade om orsaker till lägre svarsfrekvenser, vad man kan göra för att öka andelen svarande och vilken roll incitament spelar för deltagande i studier. Därefter talade Dan Hedlin om hur vi statistiskt kan hantera andelen icke-svar.

Eftermiddagssessionen leddes av Carin Lennartsson och behandlade erfarenheter av hantering av bortfall i kohortstudier och enkätundersökningar. I denna session diskuterades praktiska erfarenheter från stora befolkningsstudier ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Amaia Caldéron-Larrañaga och Sölve Elmståhl presenterade hur de har hanterat bortfall i Den svenska nationella studien om åldrandet och de äldres vård och omsorg (SNAC), följt av av Parminder Raina som diskuterade hur frågan har hanterats i The Canadian Longitudinal Study on Aging (CLSA). Sessionen avslutades med praktiska europeiska perspektiv på hur man hanterar och förbättrar svarsfrekvensen, presenterade av Paola Zaninotto från The English Longitudinal Study of Ageing (ELSA) och Arne Bethmann från The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE).

Båda sessionerna avslutades med två intressanta paneldiskussioner ledda av Hugo Westerlund. Generellt sett är sjunkande svarsfrekvenser i befolkningsstudier en global trend. Ett högre deltagande observeras vanligtvis bland äldre personer, personer födda i nordiska länder och personer med högre utbildning, jämfört med yngre personer, personer födda utanför Norden och personer med lägre utbildning. Det är svårt att hantera bortfall men forskningen tyder på att flera strategier kan vara till hjälp, t.ex.:

1. Villkorade incitament som endast erbjuds dem som faktiskt svarar eller deltar i studien.
2. Flera påminnelser (upp till maximalt fyra eller fem) med hjälp av en multimodal strategi, t.ex. brev, telefonsamtal och sms.
3. Förhandsbrev med information om att man snart kommer att kontaktas för att delta i en studie.

Dagen avslutades med att talarna och sessionsordförandena samlades till middag på restaurang Portal. Där fortsatte diskussionerna om svarsfrekvenser och sätt att förbättra dem. Ett stort tack till alla talare, ordförande och deltagare för att ni gjorde detta symposium till en succé!

Originaltext (engelska): Linnea Sjöberg, Karolinska Institutet.
Översättning (svenska): Beatrice Chaveroche, Stockholms universitet.