Ny webbplats ger inblick i befolkningens levnadsförhållanden

Hur har människors levnadsförhållanden i Sverige förändrats över tid? Vilka skillnader finns mellan olika grupper i samhället – och hur har de utvecklats fram till i dag? Nu lanseras en ny webbplats som gör unika data från Levnadsnivåundersökningen lättillgängliga genom ett interaktivt visualiseringsverktyg.

Levnadsnivåundersökningen (LNU) är en av Sveriges mest betydelsefulla samhällsvetenskapliga undersökningar. Sedan den första datainsamlingen genomfördes 1968 har LNU följt hur människors levnadsförhållanden ser ut och förändras över tid. Undersökningen omfattar centrala områden som arbete, utbildning, ekonomi, hälsa, familjeliv och boende.

Data som sträcker sig över nästan ett halvt sekel

På den nya webbplatsen kan besökare nu ta del av aggregerade LNU-data från perioden 1981-2022, presenterade i form av lättillgängliga diagram och tabeller. Visualiseringarna täcker de flesta områden inom undersökningen och gör det möjligt att följa utvecklingen över tid på ett tydligt och överskådligt sätt.

Genom visualiseringsverktyget är det möjligt att se genomsnitt för hela den vuxna befolkningen, eller att bryta ned resultaten för olika grupper och följa hur skillnaderna har förändrats över fyra decennier. Det går till exempel att jämföra levnadsförhållanden mellan kvinnor och män, mellan olika utbildningsnivåer eller mellan personer födda i Sverige och utomlands.

Under våren kommer data från tidigare undersökningar att läggas till, med målet att samtliga LNU-omgångar ska vara tillgängliga i verktyget.

Förstora bilden

Andel respondenter som svarat ”ja” på frågan ”Är ditt arbete psykiskt ansträngande?”.

Fri tillgång till aggregerade data

De visualiserade resultaten bygger på aggregerade data och är fritt tillgängliga via webben. Syftet är att göra kunskap om levnadsförhållanden tillgänglig för fler, både inom och utanför akademin.

— Vi vill gärna att så många som möjligt får användning för LNU, samtidigt som vi har strikta kriterier för utlämnande av mikrodata. Med visualiseringsverktyget kan vem som helst ta fram statistik på aggregerad nivå, det vill säga från data som inte är på individnivå, säger Katarina Boye, docent och undersökningsledare för LNU.

Webbplatsen är tänkt att användas av personer på myndigheter, studenter och andra som är intresserade av hur samhällsutvecklingen påverkar människors liv.

— Eftersom vi har data över en lång tidsperiod kan de användas för att ta fram statistik över förändring i levnadsförhållanden som har betydelse för olika myndigheters verksamhet. De kan användas för att få en generell överblick över utvecklingen på något välfärdsområde. Vi har till exempel mycket information om arbetsförhållanden och arbetsmiljö, fortsätter Katarina Boye.

Forskare kan också använda verktyget för att få en första inblick i data, för att sedan gå vidare och beställa mikrodata från LNU.

Om LNU

Levnadsnivåundersökningen genomförs vid Stockholms universitet och är en återkommande nationell surveyundersökning. Undersökningen är en av världens äldsta pågående panelstudier och har genomförts i återkommande datainsamlingsvågor med cirka fem till tio års mellanrum.

Den longitudinella utformningen, där många deltagare följs över lång tid, gör det möjligt att analysera hur människors levnadsvillkor hänger samman och förändras på lång sikt. Genom den nya webbplatsen tas ytterligare ett steg mot att göra denna unika datakälla synlig och användbar för fler.

Upptäck LNU-data i visualiseringsverktyget

Ansök om att använda mikrodata från LNU

Levnadsnivåundersökningen (LNU)

LNU är en återkommande surveyundersökning där ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning intervjuas eller besvarar enkäter om sina levnadsförhållanden.

Syftet med LNU är att studera hur människors levnadsvillkor ser ut och hur dessa förändras över tid. Undersökningen har genomförts sju gånger sedan 1968. Den åttonde insamlingen av LNU-data genomförs under 2026.

LNU är en del av forskningsinfrastrukturen REWHARD och finns vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Projektledare för LNU är Carina Mood, professor i sociologi och Martin Hällsten, professor i sociologi.

Läs mer om LNU på SOFI:s hemsida

Senast uppdaterad: 2026-04-17

Sidansvarig: Institutet för social forskning,Psykologiska institutionen