Levnadsnivåundersökningen (LNU)

LNU är en av världens äldsta pågående undersökningar om människors levnadsförhållanden. Den genomfördes första gången 1968 efter förslag från Låginkomstutredningen, en statlig utredning som hade i uppdrag att kartlägga låginkomsttagares levnadsvillkor. Sedan dess har LNU upprepats flera gånger, ungefär vart tionde år.

Undersöker levnadsvillkor i bred bemärkelse

Syftet med LNU är att studera människors levnadsvillkor och hur de förändras över tid. I undersökningen får ett urval av Sveriges befolkning svara på frågor om sina levnadsförhållanden. Frågorna omfattar många viktiga områden i människors liv, till exempel boende, familj, hälsa, utbildning, arbete, ekonomi och fritid. Genom åren har frågorna anpassats för att spegla samtiden, men kärnan är densamma för att resultaten ska kunna jämföras mellan olika undersökningstillfällen.

Ett urval som speglar befolkningen

Ett representativt urval av den vuxna befolkningen bjuds in att delta i LNU. Fram till 2010 ingick totalt omkring 7 000 personer i urvalet. I de senaste omgångarna har urvalet utökats till cirka 20 000 personer. Stora delar av LNU utgörs av en panel som bjuds in att delta vid varje datainsamling. Det innebär att samma personer kan följas genom livet. Datainsamlingen genomfördes tidigare genom intervjuer, men under senare år har undersökningen övergått till enkäter som deltagarna själva fyller i.

LNU omfattar också flera tilläggsundersökningar, där deltagarnas chefer, partners eller barn har fått svara på frågor. I samband med LNU 2010 genomfördes även en fristående undersökning av levnadsförhållanden bland utlandsfödda och deras barn. Undersökningen innehöll i stora delar samma frågor som huvudundersökningen, vilket gjorde det möjligt att jämföra gruppens levnadsförhållanden med befolkningen i stort.

Kunskap för forskning och samhällsdebatt

LNU gör det möjligt att undersöka centrala frågor om människors levnadsnivå och har därför spelat en viktig roll i svensk välfärdsforskning. Genom att följa samma individer över tid kan forskare till exempel studera hur uppväxtvillkor påverkar livet som vuxen, hur arbetsförhållanden hänger samman med hälsa och vilken betydelse utbildning har för arbetslivet.

LNU har fått stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Undersökningen har legat till grund för omfattande forskning, däribland ett stort antal avhandlingar och rapporter samt hundratals vetenskapliga artiklar. Forskningsresultaten har använts som kunskapsunderlag i samhällsdebatten och haft betydelse för politiska beslut inom flera områden, till exempel pensionsålder, arbetsmarknadspolitik, arbetsmiljölagstiftning och vuxenutbildning.

Ta del av forskning och data

På sidan LNU-publikationer finns böcker, artiklar och avhandlingar som bygger på LNU-data.

Utforska LNU-publikationer

På webbplatsen LNU-visualiseringar kan du utforska data från Levnadsnivåundersökningen på gruppnivå och ta fram diagram och tabeller inom olika områden i undersökningen.

Utforska LNU-data i visualiseringsverktyget

Information för forskare

LNU gör det möjligt att analysera hur människors levnadsvillkor hänger samman och förändras på lång sikt. Forskare kan ansöka om att använda LNU-data i egna forskningsprojekt. Läs mer om datamaterialet, villkor för användning och ansökan på sidan för forskare.

Om LNU för forskare

Information för deltagare

Genom att delta i LNU bidrar du till viktig forskning om hur människor lever i Sverige. Kunskapen används av forskare, myndigheter och beslutsfattare för att förstå hur människors livsvillkor och samhället förändras. På sidan för deltagare finns information för dig som har blivit inbjuden att delta i undersökningen.

För deltagare i Levnadsnivåundersökningen