Psykologi hela vägen – nu är Erik doktorand
Det som började med en nyfikenhet på människors beteenden har utvecklats till en början på en forskarkarriär där han undersöker hur sociala normer påverkar relationer mellan olika grupper i samhället.
När Erik Bojerud skulle välja utbildning lockades han först av andra beteendevetenskapliga ämnen.
– När jag stod och skulle välja vad jag ville studera så lät jag mig inspireras av vad de författare vars populärvetenskapliga böcker jag gillade att läsa hade för utbildning. De allra flesta var beteendevetare av olika slag.

Erik Bojerud. Foto: Henrik Dunér
Jag ville inte bara jobba med att svara på andras frågor utan också få ställa mina egna
Han började sina universitetsstudier i socialantropologi och läste därefter även sociologi och kriminologi. Men det var psykologin som gång på gång drog honom tillbaka.
– Jag kommer ihåg att jag lite stöddigt sa till min mamma att jag redan kunde allt om psykologi eftersom jag hade läst det på gymnasiet, men så fel jag hade! Jag läste introkursen i psykologi och blev hooked.
Trots att han fortsatte att utforska andra discipliner och tyckte det var spännande förstod han snart att psykologi var det ämne han ville ägna sig åt på djupet.
– Jag insåg att det var psykologi som skulle bli mitt ämne och jag har inte ångrat det valet alls.
Från kunskapssökande till forskningsintresse
Efter kandidatexamen var Erik ännu inte redo att lämna studierna bakom sig. Tvärtom väcktes en allt större fascination för hur vetenskaplig kunskap skapas.
– Efter att jag blev klar med min kandidat kände jag att det fortfarande fanns så mycket att lära sig och jag kände mig inte klar med ämnet. Det var bland annat det som ledde mig till att fortsätta på mastern.
På masterprogrammet fördjupades intresset ytterligare. Där upptäckte han inte bara nya perspektiv inom psykologi utan också själva forskningsprocessen.
– Under mastern blev jag helt förtrollad av att lära mig om hur vi skapar kunskap om fenomen och beteenden.
En period som forskningsassistent blev en avgörande erfarenhet. Att arbeta nära pågående forskning gjorde att han själv ville vara med och formulera forskningsfrågor och genomföra egna studier.
– Jag ville inte bara jobba med att svara på andras frågor utan också få ställa mina egna. Att söka forskarutbildning på Stockholms universitet var inte förutbestämt, utan det visade sig att jag skulle kunna få ställa frågor om de ämnen jag är mest intresserad av utan att behöva flytta till andra sidan jorden. Alla bitar föll liksom på plats samtidigt.
Student, forskare och projektledare
I dag är Erik inne på sitt andra år som doktorand vid Psykologiska institutionen. Han beskriver övergången från kandidat- och masterstudier till forskarutbildningen som en gradvis förändring där det egna ansvaret blir allt större.
Vad är den största skillnaden mellan att vara student på kandidat- och masternivå och att vara doktorand?
– Jag skulle säga att ju högre upp man kommer desto mer ansvarig är man för sitt eget lärande och desto djupare kunskap förväntas man förvärva. Som doktorand är man inte bara student utan även informell "projektledare" för sitt eget avhandlingsprojekt och anställd på institutionen med allt vad det innebär. Det är därför mycket mer fokus på att producera egen forskning och att delta på möten, både med handledare och med övriga på institutionen, för att vara en aktiv kollega.
Fokus ligger på att utveckla egen forskning, samla in data och bidra till den akademiska miljön på institutionen.
– Man kan tänka att kandidat- och masterutbildningarna är det som lägger grunden för att kunna driva sin egen forskningsfråga medan forskarutbildningen handlar lika mycket, om inte till och med mer, om att praktisera det man har gjort och lära sig det hantverk som det innebär att forska.
Eriks fem bästa studietekniktips:
- Behandla studierna som ett heltidsjobb. Studera under fasta start- och sluttider (exempelvis mellan 09:00 och 16:00 på vardagar). Det hjälper dig att hålla jämna steg med studierna och gör det lättare att koppla bort plugget på kvällar och helger.
- Studera smart. Kolla tidigare tentor, skapa begreppslistor och hitta det sätt som fungerar bäst för dig att lära dig. Läs gärna kapitlen före föreläsningen så att du får en överblick och kan använda föreläsningen för repetition och fördjupning.
- Prioritera återhämtning. Att plugga en all-nighter är sällan en bra idé. Hjärnan lär sig bäst när studier varvas med återhämtning, och därför är det viktigt att också planera in ledig tid. Detta gäller kanske extra mycket under forskarutbildningen då du verkligen skulle kunna jobba dygnet runt.
- Intervallplugga. Pomodoro-tekniken fungerade väldigt bra för mig. Plugga fokuserat under en bestämd period till exempel i block om en timme med 45 minuter aktivt pluggande och 15 minuter där du gör något helt annat än att scrolla på mobilen, som att stretcha eller spela gitarr. På så sätt orkar man plugga en hel dag utan att hjärnan blir helt slut.
- Glöm inte att ha kul! Det är alltid lättare att lära sig när man studerar något man brinner för. Om du drivs av en genuin vilja att lära dig kommer både kunskapen och resultaten ofta som en bonus.
Ett internationellt studentliv i Stockholm
För Erik har åren på Stockholms universitet präglats av både studier och möten med människor från hela världen. Att kombinera studier i en storstad med närhet till natur ser han också som en av Stockholms stora fördelar.
Hur har ditt studentliv varit i Stockholm och på SU?
– Kul och berikande! Jag ska vara ärlig med att jag i grunden är stockholmare så det har också varit bekvämt. Trots mina 26 år i huvudstaden så hittar jag alltid nya saker att upptäcka och om jag fick välja skulle jag stanna kvar här där allt händer så länge jag kan. Även om campuslivet inte är lika centraliserat som jag har hört att det kan vara i universitetsstäder så har man här alltid en massa evenemang och händelser, både kopplat till universitetet och utanför det.
– Jag har träffat många vänner under mina studier varav många har blivit vänner för livet. Eftersom SU också är ett väldigt internationellt universitet, särskilt på master- och forskarutbildningen, leder det till många roliga utbyten av kulturella erfarenheter och upplevelser.
Forskar om sociala normer och relationer mellan grupper
I sin avhandling studerar Erik hur sociala normer och den sociala kontexten påverkar hur människor tänker, känner och beter sig gentemot personer som inte tillhör den egna gruppen.
Forskningen bedrivs både i Sverige och i länder där olika grupper levt med konflikter och spänningar under lång tid.
Målet är att bättre förstå hur normer formas och hur kunskap om vad andra människor tänker och gör kan användas för att förbättra relationer mellan grupper.
Just nu befinner sig forskningen i en intensiv fas.
– Min första studie ska jag skicka in nu i oktober och min andra håller jag på att analysera data från, så det är full fart framåt!
Senast uppdaterad: 2026-09-30
Sidansvarig: Psykologiska institutionen