Oxytocin kallas ofta för ”kärlekshormonet” och hjälper oss att knyta band, bygga förtroende och navigera i sociala interaktioner. Forskaren Shanshan Xiao undersöker hur oxytocin påverkar hjärnan med målet att hitta potentiella användningsområden inom vården.
Med en bakgrund i både psykologi och datavetenskap har forskaren Robert Johansson tagit sig an utmaningen att skriva en andra avhandling. Resultatet är en ny interdisciplinär ansats som kan öppna dörrar till framtidens intelligenta system och ge nya insikter i mänsklig psykologi.
Luktsinnet fungerar som en länk till våra minnen men hjälper oss också att vara här och nu. Vi människor behöver uppmärksamma och ta in dofter mer. Det är luktforskaren Jonas Olofssons budskap i The Guardian.
Finns det skillnader mellan hur män och kvinnor pratar med varandra? Marie Gustafsson Sendén, professor i socialpsykologi, intervjuades nyligen i Dagens Nyheter för att kommentera myter och fakta om skillnaderna mellan mäns och kvinnors språk. I motsats till vad många tror visar forskningen att kön spelar mindre roll – i stället är det makt och sociala normer som formar både hur vi uttrycker oss och hur vi uppfattar varandra.
Arne Lowden är gästforskare och docent vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han skrev nyligen en artikel för nyhetssajten The Conversation där han beskriver hur vi bäst handskas med den mörkaste tiden på året för att må bra. Artikeln har översatts från engelska till svenska och återpubliceras här nedan. Läs Arne Lowdens ursprungsartikel i The Conversation (på engelska)
Artificiell intelligens som är lika smart som människor kan bli möjlig tack vare psykologiska inlärningsmodeller, kombinerat med vissa typer av AI. Det menar Robert Johansson, forskare på Psykologiska institutionen, som skrivit en andra avhandling i datavetenskap vid Linköpings universitet. Ämnet? Maskinpsykologi och hur det kan bidra till AI-utvecklingen. Så kallad artificiell generell intelligens (AGI) har varit den heliga graalen inom AI-forskningen ända sedan 1950-talet. Än så länge har mänskligheten inte lyckats skapa en konstgjord intelligens som kan lösa intellektuella uppgifter på samma sätt som vi människor. Men vissa forskare tror att det kan ske så snart som inom fem år.
Professor emerita och leg. psykolog Gunnela Westlander, Stockholm, har som tidigare meddelats avlidit i en ålder av 94 år. Hon efterlämnar närmast barnen Magnus och Maria med familjer.
I oktober 2024 höll Professor emeritus Bernhard A. Sabel, PhD, från Otto-von-Guericke University of Magdeburg, en föreläsning om "Fake-publications in science: a rising concern of knowledge pollution". Nu kan du se föreläsningen i efterhand. Lyssna på Bernhard A. Sabel, professor i medicinsk psykologi, och lär dig mer om hoten från fake science och artikelfabriker. Organisatör professor John Axelsson inleder. Professor Dan Larhammar, Uppsala Universitet och tidigare preses vid Kungl. Vetenskapsakademien, ger sedan en kort introduktion. Därefter presenterar professor Bernhard A. Sabel ämnet. Total tid 54:22 min. Presentation av föreläsaren (på engelska)
Patienter med frontotemporal demens saknar ofta förmågan till empati. En ny studie visar att de här patienterna inte har samma aktivitet i hjärnan som friska individer när de bevittnar andras smärta, en kunskap som man hoppas ska öka förståelsen för den här specifika demenssjukdomen. Cirka 25 000 svenskar drabbas av en demenssjukdom varje år. Av dem diagnosticeras ungefär tre procent med frontotemporal demenssjukdom, även kallad frontallobsdemens. Sjukdomen är svårdiagnosticerad, men ett av dess utmärkande drag är att de drabbade förlorar förmågan till empati, något som kan leda till problem för dem, och inte minst för deras anhöriga. En studie av hjärnans reaktioner I den aktuella studien, som leddes av forskarna Olof Lindberg vid Karolinska institutet och Alexander Santillo vid Lunds universitet, undersöktes 28 patienter med diagnosticerad frontallobsdemens med hjälp av funktionell magnetresonansavbildning (fMRI). Håkan Fischer, professor vid Psykologiska institutionen, är medförfattare till den vetenskapliga artikeln om studien som precis har publicerats i JAMA (The Journal of the American Medical Association).
I en rapport från Myndigheten för arbetsmiljökunskap undersöks hur arbetsmiljön förändrades i och med covid-19-pandemin. Rapporten grundar sig på data som samlats in före, under och efter pandemin. Resultaten tar hänsyn till olika faktorer i arbetsmiljön samt balansen mellan arbete och privatliv för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden.
Den 18 november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse.
Hur påverkas vi egentligen av ljuset – eller bristen på det – under årets mörkaste månader? Och blir vi bättre på att hantera vintermörkret med åren?
