Ny studie visar hur demenssjukdom påverkar hjärnans empatiförmåga
Patienter med frontotemporal demens saknar ofta förmågan till empati. En ny studie visar att de här patienterna inte har samma aktivitet i hjärnan som friska individer när de bevittnar andras smärta, en kunskap som man hoppas ska öka förståelsen för den här specifika demenssjukdomen.
Cirka 25 000 svenskar drabbas av en demenssjukdom varje år. Av dem diagnosticeras ungefär tre procent med frontotemporal demenssjukdom, även kallad frontallobsdemens. Sjukdomen är svårdiagnosticerad, men ett av dess utmärkande drag är att de drabbade förlorar förmågan till empati, något som kan leda till problem för dem, och inte minst för deras anhöriga.
En studie av hjärnans reaktioner
I den aktuella studien, som leddes av forskarna Olof Lindberg vid Karolinska institutet och Alexander Santillo vid Lunds universitet, undersöktes 28 patienter med diagnosticerad frontallobsdemens med hjälp av funktionell magnetresonansavbildning (fMRI). Håkan Fischer, professor vid Psykologiska institutionen, är medförfattare till den vetenskapliga artikeln om studien som precis har publicerats i JAMA (The Journal of the American Medical Association).
Bilder på händer som är med i studien. Foto: 2024 Lindberg O et al. JAMA Network Open
I studien kunde forskarna se hur hjärnaktiviteten hos forskningsdeltagarna påverkades när de fick se bilder av händer som penetrerades av nålar, något som normalt aktiverar de delar av hjärnan som brukar reagera när man upplever lidande eller smärta hos andra. Personerna med frontotemporal demens fick ingen aktivering av de nätverk i hjärnans främre delar som aktiverades hos kontrollgruppen med åldersmatchade friska individer.
Ökad förståelse av frontallobsdemens
– Det som är särskilt intressant är att vi har kunnat relatera det här måttet på hjärnaktivitet hos patienterna till hur anhöriga bedömer deras brist på empati. Det visade sig finnas ett starkt samband, och det är viktigt. Det visar att det som händer i hjärnan verkligen hänger samman med personernas beteende, säger Olof Lindberg.
Håkan Fischer. Foto: Henrik Dunér
– Denna studie är ett utmärkt exempel på hur man kan förbättra förståelsen av frontallobsdemens och dess inverkan på empati genom att integrera beteendestudier med analyser av hjärnfunktion. Genom att kombinera dessa två perspektiv kan vi identifiera inte bara hur empatiskt beteende förändras, utan också vilka specifika hjärnområden och mekanismer som kan förklara dessa förändringar. Detta tillvägagångssätt ger en mer holistisk bild av sjukdomen och en djupare förståelse, tillägger Håkan Fischer.
Läs studien
Olof Lindberg,Tie-Qiang Li, Cecilia Lind, Susanna Vestberg, Ove Almkvist, Mikael Stiernstedt, Anita Ericson, Nenad Bogdanovic, Oskar Hansson, Luke Harper, Eric Westman, Caroline Graff, Theofanis Tsevis, Peter Mannfolk, Håkan Fischer, Gustav Nilsonne, Predrag Petrovic, Lars Nyberg, Lars-Olof Wahlund, Alexander F Santillo, Altered Empathy Processing in Frontotemporal Dementia. JAMA Open Network (online 3 december 2024). doi: 10.1001/jamanetworkopen.2024.48601
Fotnot: Texten är baserad på ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Senast uppdaterad: 2026-01-21
Sidansvarig: Psykologiska institutionen