Skolbibliotekets roll i språkligt heterogena skolor

Den 1 juli 2025 kom en lagförändring som stärkte skolbiblioteket och gav det en tydligare och starkare roll i skolan. Alla elever i grund- och gymnasieskolan ska som huvudregel ha tillgång till ett skolbibliotek med fackutbildad personal på den egna skolan. Skolbiblioteket ska vara en samlad och ordnad verksamhet och med ett allsidigt och målgruppsanpassat mediebestånd som ska stödja undervisningen. Att till exempel ha boksamlingar i olika klassrum räknas inte som ett skolbibliotek, och undantag från tillgång bör användas restriktivt.

Skolbiblioteket ska fungera som en pedagogisk resurs i undervisningen och huvudmännen ska ha en biblioteksplan som beskriver hur skolbiblioteket ska bidra till elevernas lärande och skolans måluppfyllelse. Bibliotekslagen, som också gäller skolbibliotek, betonar skolbibliotekets ansvar för att främja läsning, medie- och informationskunnighet. Skolbibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt elever som har annat modersmål än svenska och erbjuda litteratur på flera olika språk liksom på lättläst svenska.

Forskare studerade skolbibliotek i två kommuner

Samtidigt som många huvudmän och skolor utvecklar sina skolbibliotek behövs mer kunskap om hur skolbiblioteket kan fungera som en pedagogisk resurs i skolans vardag. Det menar Anna Lindholm, docent i svenska som andraspråk vid Karlstads universitet, och Robert Walldén, professor vid Malmö universitet och Linnéuniversitetet. I en studie har de undersökt samverkan mellan skolor och bibliotek, med särskilt fokus på språkligt heterogena skolmiljöer.

– Det är väldokumenterat att tillgång till biblioteksresurser har stor betydelse för elevers litteracitetsutveckling, och det görs nu många välorganiserade satsningar på skolbibliotek i ljuset av den skärpta skollagen. Trots detta finns det mycket få studier som belyser hur det fungerar i praktiken när skolbibliotek blir en pedagogisk resurs. Vi vet fortfarande relativt lite om hur skolor organiserar och använder skolbibliotek i det dagliga arbetet med elevernas lärande.Det motiverade oss att göra denna studie.

Två kommuner, två sätt att organisera arbetet

Studien genomfördes i språkligt heterogena skolor i två kommuner med olika förutsättningar, en stor och en medelstor. Genom intervjuer med skolledare och bibliotekspersonal samt observationer av undervisning undersökte forskarna hur samverkan mellan skola och bibliotek tar form och vilka möjligheter och begränsningar som blir synliga.

I den mellanstora kommunen såg de en framväxande samverkan mellan skolan och ett närliggande folkbibliotek. Samarbetet med en nyanställd bibliotekspedagog bestod främst av punktinsatser riktade till eleverna, såsom bokpresentationer, läsutmaningar och tematiska aktiviteter. Avtalet med biblioteket gav däremot inte utrymme för ett mer klassrumsnära samarbete.

Förutsättningarna såg annorlunda ut på den andra skolan. Där fanns biblioteket i skolans lokaler och skolbibliotekarien arbetade aktivt tillsammans med lärare och elever.

– Här fanns en mycket engagerad skolbibliotekarie som arbetade aktivt mot alla elever och lärarlag. Vi fick bland annat följa ett bokprojekt i årskurs 3 som genomfördes i samarbete med två andra skolor. Eleverna fick träffa en författare som inspirerade dem att skriva egna berättelser, vilka senare publicerades i en bok. Projektet gav rikliga möjligheter för eleverna att utvecklas och stärkas i sin identitet som skribenter, berättar Anna och Robert.

Mer än ett rum med böcker

Ett återkommande tema i studien är att skolbibliotekets betydelse inte i första hand handlar om lokaler eller bokbestånd, utan om verksamheten och samarbetet kring elevernas lärande.

– Vårt viktigaste budskap är att läsfrämjande arbete behöver vara hela skolans angelägenhet. Skolbiblioteket kan spela en central roll, men för att ta tillvara dess pedagogiska potential krävs en nära och kontinuerlig samverkan mellan skolbibliotekspersonal och lärare. Som en av de rektorer vi intervjuade uttryckte det:

Man kan ha ett rum med böcker, men det är inte ett skolbibliotek för mig. Utan ett skolbibliotek handlar om en verksamhet som bedrivs ut mot eleverna.

– Om vi fick ge ett konkret råd till en skola som vill stärka de flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling genom skolbiblioteket, skulle det rådet vara arbeta läsfrämjande i alla ämnen och utveckla en nära samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare, säger Anna och Robert.

Särskilt viktigt för flerspråkiga elever

Enligt Anna Lindholm och Robert Walldén kan skolbiblioteket spela en särskilt viktig roll i skolor där många elever har svenska som andraspråk. Även de rektorer och skolbibliotekspersonal som medverkade i studien framhåller att det läsfrämjande arbetet och samarbetet med skolbiblioteket är särskilt betydelsefullt i språkligt heterogena skolområden.

Ett välorganiserat skolbibliotek ger elever tillgång till böcker, texter och litterära erfarenheter som de kanske inte möter på andra håll. Men bibliotekets betydelse handlar inte bara om tillgången till böcker utan också om hur verksamheten används och integreras i undervisningen. Om eleverna regelbundet möter bibliotekarier i undervisningen främjas förutsättningarna att utveckla läsmotivation och en positiv självbild som läs- och skrivkunnig.

– Att arbeta med att utveckla elevernas språk-, läs- och skrivutveckling var något som framhölls som viktigt av båda skolbibliotekarierna, berättar Anna. En av dem sa:

Så att läs- och skrivutveckling är liksom först [skrattar] i priolistan för alla, och då blir ju biblioteket automatiskt ganska viktigt liksom. Så jag känner att det är väldigt tacksamt att jobba här för att man känner att biblioteket har en viktig roll automatiskt i det här sammanhanget.

Anna och Robert berättar vad som kännetecknar ett skolbibliotek som fungerar väl för flerspråkiga elever:

– Först och främst är det viktigt att eleverna har tillgång till ett skolbibliotek som är öppet varje dag och bemannat av en utbildad skolbibliotekarie. Litteraturbeståndet bör vara varierat och innehålla både skönlitteratur och sakprosa på svenska och andra språk, säger Robert och Anna fortsätter:

– Ett välfungerande skolbibliotek för flerspråkiga elever kännetecknas också av en nära samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare. Genom denna samverkan kan de tillsammans skapa förutsättningar för att göra litteraturen tillgänglig för eleverna och därigenom stödja deras språk-, läs- och skrivutveckling. Skolbibliotekarien spelar också en viktig roll i att hjälpa eleverna att hitta böcker som passar deras läsförmåga och intressen. Att hitta rätt bok kan vara avgörande för att väcka och stärka elevernas läslust.

Läs vidare

Klicka på någon av källorna nedan för att läsa mer:

Walldén, R., & Lindholm, A. (2026). Teaching stories, creating authors: Expanding writing instruction for second-language learners with a school librarian and a professional author. Linguistics and Education, 96.

Lindholm, A. & Walldén, R. (2025). Förutsättningar för läs- och skrivutveckling? Samverkan mellan skolor och bibliotek i socialt utsatta områden. Slutrapport från projekt finansierat av Nationellt FoU-nätverk för skolverksamheter med stora utmaningar.

Skolverket (2026). Vad innebär skolbiblioteksverksamhet?