Uppsala utvecklar andraspråksperspektivet i sva

– Det är den bästa fortbildning jag deltagit i, utbrister läraren Marie. Kursledarna är så kunniga och inspirerande. Upplägget är väl genomtänkt och växlar på ett bra sätt mellan praktik och teori. Det är verkligen värdefullt att få prova på olika sätt att undervisa tillsammans. Jag får med mig både värdefulla insikter och konkreta aktiviteter som mina elever direkt får glädje av i undervisningen.

Uppsala såg i sin resultatanalys att det behöves en satsning på ämnet svenska som andraspråk. Man ville börja med de första åren i skolan för att ge eleverna en bra start. I stället för en poänggivande utbildning bestämde man sig för att samarbeta med NC för att skapa en skräddarsydd kompetensutveckling som blev både billigare och enklare för kommunen att komma igång med. Det är trots det en omfattande fortbildning som lärarna genomför på arbetstid. Det rör sig om fyra heldagar och fyra halvdagar tillsammans med gruppträffar där de diskuterar litteraturen och planerar undervisningsaktiviteter utifrån det de har lärt sig.

Vad innebär egentligen undervisning i ett andraspråksperspektiv?

Idag är sista tillfället för de 50 lärare som deltagit i kompentensutvecklingens första omgång. De har samlats i mindre grupper för att redovisa en slutuppgift där de redogör för ett undervisningsupplägg med andraspråksperspektiv som de genomfört med eleverna. De reflekterar också tillsammans kring sådant de lärt sig och viktiga skillnader i undervisningen för elever med svenska som första- och andraspråk.

– En av de saker som jag tar med mig från fortbildningen är vikten av att arbeta transspråkande och att verkligen utgå ifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter, säger Zeinab. När vi kartlägger våra nyanlända och flerspråkiga elevers kunskaper på de språk de kan ser vi att många elever redan har kunskaper om att läsa och skriva som vi kan utgå ifrån i undervisningen. Det blir ett erkännande för eleverna som stärker deras engagemang. Det värmer hjärtat att få bli sedd med alla sina kompentenser. Att fråga eleverna ”Hur säger man på ditt modersmål?” och vara nyfiken på deras erfarenheter kostar så lite och ger så mycket.

– Efter kompetensutvecklingen i sva har min undervisning blivit mer språkmedveten och inkluderande, berättar Marin Freden, lärare på Flogstaskolan. En morgon hade jag satt upp flaggor från elevernas olika nationaliteter och skrivit ”god morgon” på deras modersmål. Elever kände sig bekräftade och blev stärkta i sin språkliga identitet. Eleverna jämförde spontant de olika språken. Därefter startade naturliga samtal mellan eleverna och mellan mig och elever där vi jämförde svenska ord med andra språk. Denna enkla bild hade öppnat en dörr till elevernas resurser som nu blev synliga och kunde användas i undervisningen.

– Tidigare kunde jag reagera på ”lustiga” sätt eleverna uttryckte sig på men förstår nu hur de ”översätter” från andra språk de kan, fortsätter Marin. Jag har också fått större förståelse för uttalsutmaningar, som när arabisktalande elever har svårt med vissa vokalljud, tack vare det vi lärt oss om världens språk. Företeelser som annars hade passerat mig obemärkt kan jag nu se, reflektera över och använda som information för att bättre se var eleven befinner sig i sin språkutveckling och vilket fortsatt stöd som kan behövas.

Cirkelmodellen i ett andraspråksperspektiv

Flera av lärarna har planerat undervisningen i slutuppgiften utifrån cirkelmodellen, eller cykeln för undervisning och lärande som den också kallas. Cirkelmodellen är en undervisningsmodell inom genrepedagogik som syftar till att hjälpa elever att utveckla sitt språk och skrivande genom tydlig och gradvis stöttning. Genrepedagogik innebär att undervisningen utgår från olika texttyper, som berättelser eller faktatexter, och att eleverna får lära sig hur dessa är uppbyggda och används i olika sammanhang.

I cirkelmodellen arbetar man först med att bygga upp elevernas kunskap om ämnet med relevanta ord och begrepp, därefter studerar man modelltexter för att synliggöra struktur och språkliga drag. Sedan skriver läraren och eleverna gemensamt en text innan eleverna till sist skriver egna texter mer självständigt. Tanken är att stödet från läraren är starkt i början och successivt minskar, så att alla elever ges möjlighet att lyckas med avancerade texter. Modellen används i båda svenskämnena och lärarna diskuterar vad som skiljer sig när man undervisar elever med behov av andraspråksdidaktik.

– Jag känner till cirkelmodellen sedan tidigare, säger Sofia, men det har varit givande att få arbeta mer medvetet och systematiskt med den under fortbildningen. Jag bottnar mer i arbetssättet nu, och är till exempel säkrare på vilka språkliga drag elever med första- och andraspråk behöver titta närmare på. Jag kan också se den utveckling eleverna gör. Jag tänker speciellt på en elev som tidigare inte ville skriva, och nu, med stöd av arbetet i cirkelmodellen, skriver eleven både längre och bättre texter.

– Det gemensamma skrivandet är ett kritiskt moment i cirkelmodellen, fortsätter Elin. Mina skrivstarka elever i årskurs två med svenska som förstaspråk tycker att det är tradigt och vill gärna skriva själva direkt efter att vi tittat på modelltexter. Mina elever med svenska som andraspråk å andra sidan älskar att skriva gemensamt och kan knappt få nog av det. Vi har försökt hitta strategier på skolan för att få loss mer tid för gemensamt skrivande med sva-eleverna.

Explicit undervisning för sva-elevernas ordförråd

– Ytterligare en sak som behöver få ta mer tid och ha delvis annat fokus för sva-eleverna är fas 1 där man bygger upp kunskap om fältet, tillägger Sofia. Där behöver de få arbeta explicit med att både bredda och fördjupa ordförrådet med ämnets ord och begrepp. Det blir delvis andra ord som är i fokus för elever med andra modersmål än svenska. De behöver också träna på vardagsord som redan är bekanta för elever med svensk bakgrund. När eleverna skulle återberätta ett besök i Uppsala domkyrka arbetade sve-eleverna med ord som orgel medan sva-eleverna dessutom behövde arbeta med ord som silvermynt, åsna och kyrka.

Arbetet med att stärka sva-elevernas ordförråd lyfts genomgående av lärarna. Alla elever behöver utveckla ordförrådet men med elever i behov av andraspråksdidaktik finns det några saker man bör tänka särskilt på. Karin Pettersson, kursledare från NC, berättar mer:

– Det är vanligt är att man skriver upp ett nytt ord som till exempel sparv eller jägare, och sedan fokuserar på förklaringen. Om man har sva-elever kanske man också översätter ordet till flera språk. Men sva-elever behöver också lära sig mer om orden, som till exempel hur de förhåller sig till andra ord, om det ska vara en eller ett, hur det böjs i plural, hur det uttalas och i vilka sammanhang det används.

– Eleverna behöver inte bara lära sig nya ord, utan också fördjupa sina kunskaper om de ord som de redan kan, fortsätter Karin. När elever som är relativt nya i språket möter ett ord för första gången bör man fokusera på ordets huvudbetydelse och stanna där – en jägare möter eleverna kanske för första gången i sagan om Rödluvan. Då förklarar man vad det betyder i den kontexten. När man sedan möter ordet igen, kanske i en SO-text om jägarstenåldern bör man koppla tillbaka till tidigare tillfällen då eleverna mött ordet och vidga dess betydelse. Man bör också titta på ordets delar, böjningar och hur det används med andra ord. Eleverna behöver också själva använda ordet i både tal och skrift flera gånger för att få möjlighet att befästa det. Tillsammans med elever som har svenska som förstaspråk kan man ofta gå mycket fortare fram med tonvikt på betydelsen medan sva-eleverna behöver mer om ordens formsida och hur de används med andra ord.

Ytterligare en sak som är bra att ha med sig i undervisningen är vilka ord man arbetar med. Man brukar rekommendera att man fokuserar på ”skolspråksorden”, det vill säga skriftspråkliga ord som till exempel anledning, bekväm och glimmar. Det är lätt hänt att man fokuserar på substantiv, men eleverna behöver arbeta med alla ordklasser – inte minst verb, adjektiv och adverb.

– I min slutuppgift arbetade eleverna med att beskriva bilder, berättar Elin. Sva-eleverna behövde särskilt träna på prepositionerna, det vill säga lägesorden. Därför stöttade jag dem med bilder medan de fick träna på att beskriva i en skärmövning av typen ”finn fem fel” och även senare när de skulle skriva om en bild. Till sist skulle en kamrat rita bilden som beskrivits, men utan att ha sett den. Vid det laget var eleverna säkrare på lägesorden.

Genomtänkt interaktion som stretchar språket

– Rika tillfällen till muntlig interaktion är något som kännetecknar undervisning med ett andraspråksperspektiv, säger Marie. Det är viktigt att ge eleverna tid till språklig bearbetning och samtal i trygga sammanhang. När jag och eleverna läste boken ”Pannkakskaos” som ingår i serien Läsresan, lade vi mycket gemensam tid på att gå en bildpromenad, det vill säga att prata om bilderna, för att skapa förförståelse och samla ord och begrepp innan läsningen. Vi fokuserade på expertord för köksredskap och tekniker för att göra pannkakor. Jag skrev på tavlan och eleverna översatte och förklarade orden på flera språk. När vi igår avslutade med att grädda pannkakor utbrast en nyanländ elev ”Men Marie, var är förklädena?” när vi kom in i salen. Det var kul att höra!

– Jag håller med, infaller Zeinab. Jag brukar uppmana eleverna att tala i hela meningar och att pusha sig i att försöka utveckla sitt språk. Det är viktigt att alla elever får ett stort talutrymme – särskilt de nyanlända eleverna som inte sällan är de som pratar minst trots att de behöver prata mest. I min klass använder vi talpinnar för att slumpa ordet. Det fungerar fint även med de elever som är nya i språket eftersom vi har ett tryggt klimat och många flerspråkiga elever på olika språkliga nivåer i klassen.

– En sak jag tar med mig från utbildningen, fortsätter Elin, är just att låta eleverna prata mer i par, och att jag behöver planera för hur samtalen ska bli så språkutvecklande som möjligt. Hur får jag eleverna att stretcha sina språkkunskaper och hur blir samarbetet mellan dem bra? Det är lätt att säga till eleverna att de ska prata och arbeta i par, men vi måste undervisa dem om hur de ska göra det också. Samt planera bra uppgifter, som till exempel skärmövningar.

Behovsbedömning och organisation för sva-undervisning

Fortbildningen har också berört övergripande frågor kring svenska som andraspråk som behovsbedömning och organisation av svenskämnena. Vid några av tillfällena har rektorer medverkat. Grundskolorna i Uppsala har, liksom i många svenska kommuner, olika förutsättningar och behöver se över sina rutiner för sva-ämnet utifrån det.

– Jag är rektor för två mindre skolor som idag inte har några elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk, berättar Anna Hedberg från Vattholma och Skyttorp. Med ökade kunskaper från kompentensutvecklingen har vi dock insett att vi troligen har ett fåtal elever i behov av undervisning i svenska som andraspråk trots allt. Inför nästa läsår kommer vi att arbeta fram rutiner för behovsbedömningar och organisation för sva-undervisningen som passar förutsättningarna på vår skola.

– Även om vi idag inte har sva-undervisning ville jag att två av våra lärare skulle delta i fortbildningen, fortsätter Anna. Vårt elevunderlag är visserligen litet och sva-eleverna få, men alla elever har rätt till en kvalitativ undervisning. Även om de bara är några stycken som har behov av sva kan vi inte missa det. Vi vill i stället lägga ljuset på. Det kommer dessutom att vara bra för vårt språkutvecklande arbetssätt på skolorna.

– Jag tycker att kompetensutvecklingen har varit givande med både nytt och gammalt som jag kan sedan innan, säger Maria. Jag tar speciellt med mig vikten av att få till samtalen i klassrummen. Det ska inte vara ett tyst klassrum utan att språkande klassrum. Det roligaste har varit de kollegiala samtalen och att få arbeta tillsammans med undervisning. Att få ta del av andras undervisning och utveckling. Att läsa litteratur och bli bekräftad. Att praktiskt få öva på plats. Att få det stödet innan man gör det själv med sina elever är något som jag uppskattat.

– I höst kommer jag att fortsätta arbetet på skolan, förklarar Maria. Jag kommer att ta emot en förstaklass och har då möjlighet att bygga upp både ett språkutvecklande arbetssätt och en undervisning i ett andraspråksperspektiv från grunden med eleverna. Dessutom kommer jag i min förstelärartjänst att sprida kunskaperna till mina kollegor. Med mina nyvunna kunskaper ser jag speciellt fram emot att utveckla undervisningen för elever i behov av andraspråksdidaktik.