Jeanette Koskinen: Reframing Language Teaching in ECEC Through Academic Languaging

Jeanette Koskinen
Doktorsavhandling, 2026
Örebro universitet

Syfte och metod

Syftet med avhandlingen är att undersöka förskollärares perspektiv på språkundervisning, deras undervisningsstrategier, syn på flerspråkighet och roll som språkliga förebilder samt att utveckla undervisningsmodellen Academic Languaging (Akademiskt språkande) för explicit undervisning av akademiskt språk i förskolan.

Avhandlingen består av två delstudier. Den första är en enkätstudie med 275 förskollärare i Sverige och Finland. Studien undersökte lärares undervisningsstrategier, syn på flerspråkighet, organisatoriska förutsättningar och uppfattningar om den egna rollen som språklig förebild. Den andra är en praktiknära studie där sju förskollärare deltog i att utveckla, pröva och revidera undervisningsmodellen Akademiskt språkande i två omgångar. Avsikten med att kombinera enkätdata med praktiskt utvecklingsarbete var att få kunskap både om rådande arbetssätt och om hur mer medveten språkundervisning kan genomföras i förskolan.

Studierna har genomförts i Sverige och Finland, två länder där förskolan kännetecknas av en barncentrerad och lekbaserad pedagogik där undervisning och omsorg sammanvävs. De språkliga landskapen skiljer sig dock år och därmed utgör de bägge länderna exempel på språklig diversitet i avhandlingen. I Sverige fungerar svenskan som majoritetsspråk, medan den i Finland räknas som ett minoritetsspråk. I de svenska förskolorna finns många barn med annat modersmål än svenska, medan det i de finlandssvenska daghemmen finns många barn som både som har både svenska och finska som modersmål, trots att den språkliga mångfalden kontinuerligt ökar i Finland.

Resultat

Avhandlingen bidrar med kunskap om hur förskolan kan arbeta mer medvetet med språk för att skapa likvärdiga förutsättningar för barn med olika språkliga erfarenheter. Resultaten pekar på att flerspråkiga barn gynnas av en undervisning där akademiskt språk synliggörs och används i vardagliga aktiviteter, lek och undervisning. Därmed utmanar avhandlingen föreställningen att förskolan främst ska fokusera på vardagsspråk och argumenterar i stället för att akademiskt språk bör vara en del av undervisningen redan under de första utbildningsåren.

Enkätstudien – fyra lärarprofiler

Enkätstudien identifierade fyra lärarprofiler som skiljde sig åt när det gäller undervisningsstrategier, språkmedvetenhet och synen på flerspråkighet. De fyra profilerna är inte tänkta som fyra typer av människor utan som fyra mönster i hur lärare tänker kring språkundervisning, lek och flerspråkighet. Profilerna identifierades genom en klusteranalys av svar från 233 svenska förskollärare.

Enkätstudie visar också tydligt att organisatoriska faktorer spelar en avgörande roll för lärarnas möjligheter att bedriva avsiktlig språkundervisning. Stora barngrupper upplevs som ett hinder av alla lärare, och bristen på planeringstid är särskilt framträdande bland lärarna i den utmanande lärarprofilen. I de fall där planeringsmöjligheter är begränsade tenderar undervisningen att bli mer implicit och mindre språkmedveten.

Den implicita läraren

Den implicita läraren ser lek, vardagliga samtal och socialt samspel som de viktigaste motorerna för språkutveckling, inte explicit undervisning. Barn förväntas utveckla språk genom att delta i meningsfulla aktiviteter tillsammans med andra barn och vuxna. Den implicita läraren lägger liten vikt vid att integrera barnens andra språk i undervisningen och upplever sig ha mer begränsad kunskap om flerspråkighet än de positiva lärarna.

Den positiva läraren

Den positiva lärararen kombinerar implicit och explicit språkundervisning. Den positiva läraren värdesätter både lek och planerade språkaktiviteter samt har en positiv syn på språklig mångfald. Hen ser sig själv som en viktig språklig förebild, upplever att hen har god kunskap om flerspråkighet och försöker integrera barnens modersmål i undervisningen. Viktigt att ta i beaktande är dock att de positiva lärarna generellt har bättre organisatoriska förutsättningar för sitt arbete.

Den explicita läraren

Den explicita läraren föredrar en strukturerad och lärarledd språkundervisning. Hen lägger större vikt vid undervisningsspråket än vid barnens andra språk och är mer tveksamma till lekens betydelse för utvecklingen av akademiskt språk. Den explicit läraren ser sig som en central språklig förebild.

Den utmanade läraren

Den utmanade läraren upplever sämre organisatoriska förutsättningar, mindre planeringstid och känner sig mer osäker i frågor som rör flerspråkighet. Hen använder färre språkstrategier, integrerar sällan barnens andra språk med undervisningsspråket och betonar varken lek eller strukturerad språkundervisning särskilt starkt. Koskinen menar att denna profil tydligt visar hur organisatoriska villkor kan påverka undervisningen. Problemen handlar alltså inte främst om lärarnas vilja utan om brist på tid, resurser och stöd.

Modellen Akademiskt språkande

Jeanette Koskinen utvecklade modellen Akademiskt språkande tillsammans med förskollärare i den andra studien. Syftet är att göra språkundervisningen mer medveten, systematisk och anpassad till barnens språkliga förutsättningar, särskilt i heterogena grupper. Modellen består av sex steg som hjälper lärare att identifiera barns språkliga behov, planera, genomföra, analysera och vidareutveckla undervisningen. Översätta till svenska inebär de:

1. Kartläggning av barnens faktiska och potentiella språkliga nivå
2. Didaktisk analys
3. Pedagogisk planering
4. Undervisning med fokus på akademiskt språk
5. Reflekterande analys av undervisningen
6. Vidareutveckling av undervisningen

Läraren planerar aktivt vilka ord, begrepp, uttryckssätt och tankeredskap barnen ska få möta i en aktivitet, samtidigt som undervisningen utgår ifrån meningsfulla sammanhang, lek och gemensamma undersökningar. Det handlar inte om "skolifiering" av förskolan, utan om att göra språket mer synligt i aktiviteter som redan förekommer i verksamheten. Fokus läggs på det akademiska språket vilket i avhandlingen beskrivs som ett språk som är mer abstrakt, precist och komplext än vardagsspråket. Det handlar exempelvis om att beskriva samband, förklara orsaker, jämföra, kategorisera, resonera och dra slutsatser.

Vidare läsning

Läs avhandlingen i sin helhet:

Reframing Language Teaching in ECEC Through Academic Languaging

Eller läs en intervju med Jeanette på Skolporten.se:

Så kan förskolan stärka barns språk