Eva-Lena Stål: Vuxna andraspråkselever i vård- och omsorgsutbildning

Eva-Lena Stål
Doktorsavhandling, 2026
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi, Uppsala universitet

Syfte och frågeställningar

Avhandlingen syftar till att fördjupa förståelsen av hur vuxna andraspråkselever bearbetar ämnesinnehåll och deltar i smågruppssamtal i undervisningen. Syftet är också att synliggöra och förstå den komplexitet som präglar undervisningen, sådan den kommer till uttryck i kunskapskrav och undervisningsuppgifter.

Studien utgår från följande frågeställningar:

1. Vilken grad av komplexitet framkommer i kunskapskrav och uppgifter i kurserna Medicin 1, Psykologi 1 och Etik och människans livsvillkor?
2. Hur bearbetar och uttrycker andraspråkstalare ämnesinnehåll genom expansioner i muntliga gruppsamtal inom kurserna Medicin 1 och Psykologi 1?
3. Hur påverkar olika gruppkonstellationer andraspråkstalande elevers muntliga deltagande i Medicin 1?
   

Metod

Avhandlingen består av tre delstudier och bygger på både dokumentmaterial och inspelade gruppsamtal från vuxenutbildningens vård- och omsorgsutbildning. Materialet omfattar kunskapskrav, undervisningsuppgifter och tillhörande intertexter, det vill säga källor som eleverna använder för att lösa uppgifter, exempelvis lärobokstexter och fallbeskrivningar, samt smågruppssamtal och elevintervjuer.

Den första delstudien är en textanalys av kunskapskrav, undervisningsuppgifter och intertexter i kurserna Medicin 1, Psykologi 1 och Etik och människans livsvillkor. Analysen undersöker hur komplexitet kommer till uttryck i olika typer av kunskapskrav och uppgifter.

Den andra delstudien bygger på inspelade smågruppssamtal mellan elever med svenska som andraspråk i Medicin 1 och Psykologi 1. Här analyseras hur eleverna bearbetar och utvecklar ämnesinnehåll i samtalen.

Den tredje delstudien jämför gruppsamtal i Medicin 1 mellan grupper med enbart andraspråkstalare och språkmixade grupper med både första- och andraspråkstalare.

Analysen fokuserar på deltagande, inflytande och interaktion i samtalen och kompletteras med elevintervjuer.

Resultat

Resultaten visar att vuxna andraspråkselever aktivt bearbetar och utvecklar ämnesinnehåll i samtal. Studien visar också att eleverna kan använda samtalen för att klargöra, omformulera, exemplifiera, göra tillägg och diskutera orsakssamband. Samtidigt varierar bearbetningen beroende på ämnets karaktär, uppgifternas utformning och hur grupperna är sammansatta.

Analysen av kunskapskrav och undervisningsuppgifter visar att komplexiteten skiljer sig mellan de studerade kurserna. I Medicin 1 dominerar uppgifter som efterfrågar faktakunskaper och reproduktion av innehåll, exempelvis frågor om blodtrycksvärden eller orsaker till olika sjukdomstillstånd. I Psykologi 1 och Etik och människans livsvillkor är uppgifterna oftare öppna och kräver resonemang, tolkning och perspektivtagande. Särskilt fallbaserade uppgifter framstår som komplexa eftersom eleverna behöver koppla samman ämneskunskap med konkreta situationer och göra bedömningar utifrån flera perspektiv.

Studien av elevernas gruppsamtal visar att andraspråkselever bearbetar ämnesinnehåll på olika sätt beroende på ämne och uppgiftstyp. I samtal om medicinska frågor bygger bearbetningen ofta på att eleverna återger, förklarar och utvecklar information från läromedel och andra undervisningstexter. I psykologiämnet förekommer i högre grad egna exempel, tolkningar och resonemang där eleverna relaterar ämnesinnehållet till erfarenheter och olika livssituationer.

Resultaten visar också att gruppsammansättningen har betydelse för elevernas deltagande. I grupper där alla deltagare har svenska som andraspråk är deltagandet ofta mer symmetriskt och eleverna får större möjlighet att påverka samtalets innehåll. I språkmixade grupper, där både första- och andraspråkstalare ingår, tenderar andraspråkstalare oftare att bidra i bekräftande eller stödjande roller och får då mindre inflytande över samtalets riktning och vilka perspektiv som utvecklas.

Didaktiska implikationer

Stål argumenterar för att undervisning i språkligt heterogena klassrum behöver präglas av medveten planering av uppgifters komplexitet, språk- och kunskapsutvecklande stöttning samt samtalsformer som ger fler elever möjlighet att delta i och påverka det gemensamma kunskapsarbetet.

• Planera för komplexitet. Uppgifter som kräver analys, tolkning och perspektivtagande behöver introduceras successivt och kombineras med stöttning så att eleverna ges möjlighet att utveckla de förmågor som uppgifterna förutsätter.
• Arbeta språk- och kunskapsutvecklande. Stöd behöver omfatta både språk och ämnesinnehåll. Det handlar inte bara om ord och begrepp utan också om att utveckla elevers förmåga att resonera, reflektera, argumentera och dra slutsatser utifrån flera källor.
• Planera för deltagande, inte bara för aktivitet. Det räcker inte att skapa tillfällen för elever att tala. Undervisningen behöver också stödja hur samtal förs, hur perspektiv prövas och hur deltagarnas bidrag tas upp och vidareutvecklas. Lärare behöver vara medvetna om hur grupparbeten, samtalsformer och gruppsammansättningar skapar olika villkor för deltagande.
  

Vidare läsning

Läs avhandlingen i sin helhet:

Vuxna andraspråkselever i vård- och omsorgsutbildning. Komplexitet i uppgifter och kunskapskrav samt bearbetning av ämnesinnehåll och deltagande i smågruppsarbete

Läs intervjuer med Eva-Lena Stål:

Intervju inför disputationen (Uppsala universitet)

Gruppsamtal skapar möjligheter för vuxna andraspråkselever (Skolporten.se)