Under utbildningen

Vid Stockholms universitet sker betygssättning, om inte annat anges, enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala:

A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Underkänd, något mer arbete krävs
F = Underkänd, mycket mer arbete krävs

A, B, C, D och E är godkända betyg. Fx och F är underkända betyg.

Betyget Fx innebär inte möjlighet till komplettering om inte detta anges i kursplanen. Kursplanerna för de kurser Kulturgeografiska institutionen ansvarar för ger inte möjlighet till komplettering vid betyget Fx. 

Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg.

På vissa mindre omfattande prov av laborativ karaktär (exkursioner, laborationer och liknande) och praktikkurser ges betyg enlig en tvågradig målrelaterad betygsskala:

G = Godkänt
U = Underkänt

Betygskriterier meddelas vid kursstart. Se även respektive kursplan.

Betyg på hel kurs är en sammanvägning av kursens prov. Vid Kulturgeografiska institutionen sker detta på följande sätt:

Om ett eller fler prov inte har betygsatts eller har betyg F, Fx eller U ges inte betyg på hel kurs.

Godkända prov med betyg enligt skalan A–F ges ett värde där A = 5, B = 4, C = 3, D = 2 och E = 1. Om en kurs består av två eller fler moment sker sammanvägning i två steg – först sammanvägs proven momentvis och därefter sammanvägs momenten till ett betyg på hel kurs. Avrundning sker inte. Proven, med betyg A–E, respektive momenten viktas i förhållande till antal högskolepoäng och ett medelvärde beräknas. Ett moments vikt bestäms av momentets totala antal högskolepoäng, oavsett ingående provs betygsskala, och momentets värde av betygsmedelvärdet från ingående prov med betyg A–E.

Betyg A ges om betygsmedelvärdet är minst 4,5.
Betyg B ges om betygsmedelvärdet är minst 3,5 men minde än 4,5.
Betyg C ges om betygsmedelvärdet är minst 2,5 men mindre än 3,5.
Betyg D ges om betygsmedelvärdet är minst 1,5 men mindre än 2,5.
Betyg E ges om betygsmedelvärdet är mindre än 1,5.

Betyg på prov enligt skalan G–U tas inte med i sammanvägning. För godkänt kursbetyg krävs dock G på prov enligt denna skala.

Det finns en omfattande forskning inom geografi, kulturgeografi och samhällsplanering. Den rapporteras till stor del i vetenskapliga tidskrifter. Förteckningen nedan är ett urval av dem men det finns många fler. Som student vid Stockholms universitet får du tillgång till dem utan kostnad genom Stockholms universitetsbiblioteks hemsida, klicka på ”e-tidskrifter” och sök dig fram till ditt val. En del av tidskrifterna finns också i pappersformat.

Exempel på tidskrifter inom geografi och kulturgeografi

Annals of the Association of American Geographers
Antipode: a radical journal of geography
Applied Geography
Cultural geographies
Economic Geography
Gender, Place & Culture: A Journal of Feminist Geography
Geografiska Annaler, Series B, Human Geography
Geografiska Notiser
Geografisk Tidsskrift – Danish Journal of Geography
Geography teacher
Global Environmental Change
International Journal of Geographical Information Science
Journal of Economic Geography
Norsk Geografisk Tidsskrift – Norwegian Journal of Geography
Professional Geographer
Progress in Human Geography
The Geographical Journal
Transactions of the Institute of British Geographers

Exempel på tidskrifter inom samhällsplanering

Cities
Environment and planning, A
Environment and planning, B: Planning and Design
Environment and planning, C: Government and Policy
Environment and planning, D: Society & Space
European Planning Studies
International Development Planning Review’s
International Planning Studies
Journal of Environmental Policy and Planning
Journal of Planning Education and Research
Journal of Planning History
Planning Perspectives
Planning, practice & research
Planning Theory
Planning Theory & Practice
Progress in planning

I Stockholm finns ytterligare ett antal större och mindre bibliotek.

KTH-biblioteket
Kungliga biblioteket
Riksdagsbiblioteket
Stockholms stadsbibliotek

Stockholms universitet, respektive område, fakultet och den kursansvariga institutionen är ansvarig för utbildningens kvalité i stort genom beslut om utbildningens uppläggning, genomförande och examination. För varje kurs och moment finns ansvariga lärare och en examinator. Varje lärare har en viktig funktion i kvalitetssäkringen genom ansvar för genomförandet av undervisning och examination.

Du som student har också en betydelsefull roll i utbildningens kvalitetssäkring – bland annat genom hur du genomför dina studier, genom att du deltar i värderingar av moment och kurser, genom ditt engagemang i Studentrådet vid Kulturgeografiska institutionen (Human Geo Student Council, HGSC) och andra studentorganisationer som utser representanter i de beslutande organ (institutionsstyrelse et cetera) där studenter är representerade. Genomförda värderingar av moment och kurser finns tillgängliga hos institutionens studievägledare.

Universitetet arbetar för att förebygga, upptäcka och åtgärda fusk i samband med examination. Fusk bidrar till att skapa orättvisa förhållanden mellan ärligt arbetande studenter och studenter som fuskar. Fusk innebär ett direkt hot mot kvaliteten i utbildningen. En examen ska spegla de krav som anges i målen för utbildningen – kunskaper och färdigheter som inte kan förvärvas genom fusk. Fusk underminerar omvärldens tilltro till utbildningen och innebär därmed ett hot mot möjligheterna att få arbete efter avslutad utbildning. Fusk kan även innebära en kränkning av upphovsmannens rätt till sitt verk.

Det är grundläggande att använda en korrekt citat- och referensteknik och att redovisa utgångspunkter och metoder. Det finns olika standardiserade sätt att skriva referenser i akademisk text. Oavsett vilket system du använder är det viktigt att du är konsekvent och noggrann. Det är givetvis viktigt att citat är ordagranna och att källor anges korrekt. Sidhänvisning ska alltid finnas med vid direkta citat eftersom läsaren lätt ska kunna kontrollera citatet och det ursprungliga sammanhanget.

Vid osäkerhet sök hjälp i referenslitteratur eller hos de undervisande lärarna så du inte av misstag plagierar på grund av att du inte är känner till de akademiska reglerna. 

Guide till akademiskt skrivande
Referenshanteringsprogram

Att använda sig av andras formuleringar eller idéer utan att ange varifrån de hämtats innebär att man gör sig skyldig till plagiat. Plagiat innebär att en presenterar andra personers eller författares texter, idéer, resultat eller prestationer som om de vore ens egna. Plagiat betraktas inom akademin som fusk och är otillåtet. Upptäcks plagiat lämnas ärendet till disciplinnämnden vid universitetet och påföljden blir den samma som vid andra former av fusk.

Plagiat kan vara skriven text, illustrationer, kartor, visuellt material och muntliga presentationer. Plagiat är när källan inte är korrekt refererad. Att översätta eller byta ut några ord i en annans text och presentera den som sin egen är givetvis också ett slags plagiat. Det får inte råda någon tvekan om vad som är dina egna formuleringar och idéer och vad som hämtats från annat håll. Exempel på plagiat:

• Att kopiera meningar eller längre texter ord-för-ord från en eller flera källor, oavsett om dessa är publicerade eller opublicerade. Detta kan omfatta – men är inte begränsade till – böcker, tidskrifter, rapporter, studentuppsatser, webbsidor, konferensuppsatser, PM, föreläsningar och andra muntliga presentationer utan korrekt referering.
• Att ”klippa ihop” texter från en eller flera källor och endast ändra fåtal ord eller lägga till enstaka meningar utan korrekt referering. Detta gäller även kortare stycken ur en text.
• Att översätta meningar eller stycken utan korrekt referering.
• Att kopiera design, illustrationer, bilder, kartor, konstverk etcetera och framställa dem som ditt eget arbete.
• Att presentera muntligt eller lämna in ett skriftligt arbete som någon annan har förberett, genomfört eller skrivit åt dig.
• Att återanvända text som du själv skrivit tidigare, exempelvis inom en annan kurs, kallas självplagiering, och är förbjudet.
• Samtliga inlämningsuppgifter, hemtentamina, uppsatser och liknande texter kontrolleras normalt genom Urkund, ett textmatchningsverktyg som spårar plagiat.

Hur du undviker plagiering

Kulturgeografiska institutionens AI-policy gäller alla institutionens kurser. Ytterligare instruktioner finns i kursanvisningen för respektive kurs.

Tillåten användning: Studenter är tillåtna att använda AI-verktyg i sina studier. Det inkluderar att använda AI-verktyg för att stödja sitt lärande, förbättra kommunikation och förbättra sin programmering och skrivförmåga.

Vid användande av AI-verktyg förbinder sig studenten att följa följande principer:

Äganderätt till originalitet: Studenter bär det fullständiga ansvaret för innehållet i alla texter och dokument som lämnas in för examination (t.ex. tentor, inlämningsuppgifter, examensarbeten, kod). Det är förbjudet för studenter att hävda äganderätten till AI-verktygsgenererat material såsom text, bild, modeller, kod, etc. Då AI-verktyg använts för en inlämning måste studenten beskriva hur verktygen använts, till exempel vilka prompts som använts som input till verktyget och hur output integrerats i det inlämnade arbetet. Att inte hänvisa till originalkällor, inklusive AI-verktyg, betraktas som plagiat.

Ytterligare överväganden: Studenterna ansvarar för att informera sig om att det på varje kurs kan förekomma ytterligare information om användningen av AI-verktyg. Mer detaljerade instruktioner anges i förekommande fall för respektive kurs i kursinformation eller motsvarande. 

Konsekvenser för akademisk oredlighet/plagiat: Vid misstanke om en students brott mot riktlinjer relaterade till akademisk oredlighet genom användning av AI-verktyg i inlämningsuppgifter, tentor, uppsatser etc. kommer åtgärder att vidtas i enlighet med fastställda rutiner för hantering av akademisk oredlighet.

Guide till akademiskt skrivande

Plagiat är fusk och om sådant upptäcks i exempelvis ett examensarbete, en hemtentamen, en rapport eller en seminarieuppgift blir studenten inte godkänd och disciplinära åtgärder kan komma ifråga. Plagiat – liksom andra typer av fusk – anmäls till universitetets disciplinnämnd. Universitetet ser mycket allvarligt på fusk.

Fusk uppdagas i regel genom lärarens kunskap och erfarenhet. Läraren måste rapportera varje misstanke. Till sin hjälp har läraren textjämförelseverktyg som används för att upptäcka plagiat genom att jämföra en inlämnad text med material på Internet och i databaser. Riktlinjer för disciplinärenden finns i universitetets regelbok.

Universitetets regelbok

Exkursioner är kortare studieresor där kursgruppen under en lärares ledning introduceras till exempelvis urbangeografi eller historisk landskapsgeografi. Dessa förekommer i första hand inom de mer grundläggande kurserna. På vissa kurser förbereds och leds exkursioner av studenter.

Vanligen genomförs exkursioner till fots och med buss. Exkursioner genomförs ofta under en dag men kan vara både kortare och längre. Exkursioner kan även ingå i fältkurser.

Fältarbete innebär att på egen hand eller i grupp samla in material till en rapport eller ett examensarbete. Innan fältarbetet på plats i undersökningsområdet sker förberedelser genom litteratursökning och instudering, tidsplanering, frågeformulering, metod och -teknikval, kartstudier, enkätkonstruktion, bokning av intervjuer med mera. Bearbetning av det insamlade materialet påbörjas i fältarbetsområdet för att slutföras efter hemkomst.

Fältarbete förekommer bland annat inom de kurser som innehåller fältkurser och ger då möjlighet till handledning på plats under tiden i fält. Många studenter genomför även fältarbeten inom ramen för examensarbeten för kandidat- och masterexamina.

Fältkurser innehåller normalt både exkursioner och fältarbete. Längre fältkurser innehåller ibland även annat, till exempel föreläsningar, studiebesök och redovisningar. Fältkurser är ofta 5-10 dagar, ibland längre, ibland kortare. Resor till fältkursområden inom landet görs med buss eller tåg och till destinationer längre bort med buss, tåg eller, i undantagsfall, flyg.

Fältstudier kan även vara mindre delar i en kurs där kursdeltagaren själv eller i grupp genomför en övningsuppgift, till exempel en mindre kartering eller en intervju.

Vid institutionen finns en grupp för arbetsmiljö, lika villkor och miljö (ALM) med representanter för olika personalkategorier samt doktorander och studenter. Gruppen är rådgivande instans och sammanträder ungefär fem gånger per år. Uppgiften är bland annat att utarbeta en jämställdhets- och likabehandlingsplan för att öka jämställdheten vid institutionen och för att integrera kvinno- och jämställdhetsfrågor i undervisningen.

Om du blivit utsatt för trakasserier eller på annat sätt illa behandlad kontakta prefekt eller studierektor. Se vidare i institutionens handläggningsordning för utredning av diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling under "Styrdokument" på sidan om Organisation.

Tidigt avbrott

En student som förstagångsregistrerat sig på en kurs men som inte avser att fullfölja utbildningen kan göra ett tidigt avbrott på kursen. Detta ger möjlighet för studenten söka till kursen vid ett senare tillfälle. Tidigt avbrott görs inom tre veckor efter kursstart och senast före första examinationstillfället. Avbrottet görs genom webbtjänsten Mina studier och meddelas till institutionens studentexpedition.

Sent avbrott

En student som registrerat sig på en kurs men som inte avser att fullfölja utbildningen kan göra ett avbrott på kursen även efter tre veckor. Sent avbrott på kurs ger dock ingen möjlighet att söka om den aktuella kursen. Sent avbrott bör dock göras för att undvika problem med CSN eller liknande. Ett sent avbrott kan hävas vid ett senare tillfälle för att studenten ska kunna examineras. I mån av plats eller om särskilda skäl finns till avbrottet kan en student även ges plats i undervisning. Avbrottet anmäls till institutionens studentexpedition.

Avbryta studier och studieuppehåll

Studieuppehåll

Studieuppehåll förutsätter att studenten då uppehållet påbörjas varit registrerad minst en termin på programmet och godkänts på prov om tillsammans minst 15 hp inom programmet. Om det finns synnerliga skäl kan studieuppehåll ges tidigare och utan krav på 15 hp. Den som önskar göra uppehåll i studierna på ett program vid Kulturgeografiska institutionen ska meddela detta till studentexpeditionen.

Studieuppehåll beviljas med automatik för en termin och kan förlängas med ytterligare en termin. Om det finns särskilda skäl kan längre uppehåll förekomma. Studieuppehåll noteras i studiedokumentationssystemet Ladok.

Under studieuppehållet saknar studenten rätt att delta i undervisning och examination inom programmet.

Återkomst till studier

Återkomst till program meddelas studentexpeditionen senast 15 april inför hösttermin och senast 15 oktober inför vårtermin. Kursansökan till återkomstterminen gör som brukligt via antagning.se. Endast tvingade orsaker, som föräldraledighet, sjukskrivning, studentfackligt uppdrag eller värnpliktstjänstgöring, ger platsgaranti vid återkomst. Vanligtvis är detta dock inte något problem utan studenten kan beredas plats och fortsätta sina studier inom programmet.

Svårigheter kan dock uppstå om programmet eller kurser inom programmet förändrats vad gäller till exempel uppläggning, innehåll eller examination – detta kan leda till att studietiden blir längre än normalt. En annat hinder kan vara att vissa kurser inte ges varje termin. 

Den som inte anmält studieuppehåll i förväg får fortsätta sina studier vid återkomsten i mån av plats.

Avbryta studier och studieuppehåll

Undervisningen i är utformad på olika sätt beroende på det stoff som behandlas. Vissa undervisningsformer innehåller examinerande delar; andra gör inte det.

Introduktion

Vid en kursintroduktion eller en annan typ av introduktion tar läraren upp till exempel kursens lärandemål, upplägg och schema, kommenterar litteratur, examination och betygsättning, presenterar gruppindelning eller praktiska detaljer om kursens genomförande. Ibland är en del av introduktionen en föreläsning där läraren behandlar kursens innehåll översiktligt eller en del av kursens stoff mer i detalj.

Föreläsning

Vid en föreläsning ger läraren en förberedd redogörelse för sitt ämne. Det finns vanligen tid för frågor. En föreläsningen kan också innehålla delar då du får vara mer aktiv i kortare övningar och gruppdiskussioner. 

Seminarium

Ett seminarium innebär att samtliga närvarande deltar i en diskussion. Seminariet är ofta ett examinationstillfälle och kräver att seminariedeltagarna förberett sig. Ofta har material delats ut i förväg för genomläsning eller så har deltagarna fått en uppgift att lösa inför seminariet eller så har var och en förberett en kort presentation av en text. Seminarium är ett exempel på en undervisningform som ofta kräver tydligt aktivt deltagande. Det betyder vanligen att du måste delta i diskussionen vid seminariet med frågor, svar och kommentarer. 

Examinatorium

Examinatorium kallas ett seminarium som syftar till att mer noggrant kontrollera deltagarnas kunskaper.

Övning och laboration

Övningar och laborationer är till för att du mer handgripligt skall lära dig använda vissa material eller tekniker. Det kan gälla geografisk informationsbehandling (GIS), kartläsning, kartritning, statistiktolkning, flygbildstolkning och så vidare. Det kan också handla om att diskutera eller lösa problem på olika sätt.

Exkursion

Exkursioner är studieresor som kompletterar litteraturstudierna. Exkursionerna varar vanligen en halv till en dag, ibland dock i flera dagar då du utför uppgifter av olika slag eller samlar in material – enskilt eller i grupp. Ofta tar läraren upp fenomen, processer och termer som kursen behandlar och ger exempel på plats. Studentledda exursioner förekommer då grupper av studenter deltar i förberedelserna inför och genomförandet av exkursionen. Förutom att delta under exkursionen krävs för det mesta att du gör en skriftlig inlämning efter exkursionen.

Fältkurs

Fältkurser kan ingå i uppsatsprojekt och kurser. Vid dessa sker undervisning och materialinsamling under några dagar eller veckor, ibland utomlands. Institutionen tar ut avgifter för deltagande i vissa exkursioner och fältkurser. Som regel står dock institutionen för minst halva den faktiska kostnaden.

Normalt är all undervisning obligatorisk. Det betyder att du som går en kurs förväntas vara på plats och delta aktivt vid alla undervisningstillfällen. Även om närvaro sällan kontrolleras vid exempelvis föreläsningar förväntas du ha tagit del av det som förmedlats.

Närvaro är alltid obligatorisk vid examinatorier, exkursioner, fältkurser, laborationer, seminarier och övningar. Även annan undervisning kan vara obligatorisk, vilket framgår av schema och anvisningar för respektive kurs. Krav på obligatorisk närvaro innebär alltså att du som student måste närvara vid till exempel en exkursion, introduktion eller laboration.

Den som har förhinder och inte kan delta vid ett obligatoriskt tillfälle bör i god tid rådgöra med läraren om hur detta lämpligast kan tas igen. Ibland är det möjligt att byta grupp och därigenom delta vid ett annat tillfälle redan samma termin. Endast i undantagsfall går det att bli examinerad på annat sätt, till exempel genom att en extra skriftlig eller muntlig tentamen eller en inlämningsuppgift ersätter ett seminarium eller annan obligatorisk undervisning.

Alla betyg är individuell. Det är därför viktigt att det går att utskilja vem som gjort vad i ett grupparbete, om inte arbetet genomförs just i grupp.

Tentamen

Skriftlig salstentamen är en vanlig examinationsform, se vidare nedan på denna sida, särskilt under första årets studier. En dugga är en kortare skriftlig tentamen som examinerar en mindre del av kursens innehåll. Duggan ligger ofta tidigre på kursen än övriga skriftliga tentamina. Muntlig tentamen när du träffar den examinerande läraren enskilt för att svara på frågor är mer ovanligt. 

Hemtentamen

Hemtentamen kan förekomma på alla nivåer och skiljer sig från skriftlig salstentamen genom att du själv kan välja var du vill skriva din tentamen, du får titta i kurslitteraturen (ofta är det mer eller mindre nödvändigt att ha tillgång till litteraturen) och frågorna vanligen kräver mer genomarbetade och uttömmande svar. Ibland är tiden för en hemtentamen flera dagar och ibland bara några timmar.

Inlämningsuppgift

Många kurser innehåller inlämning av övningsuppgifter, PM, uppsatser etcetera. Det finns många olika typer av inlämningsuppgifter och hur de ska genomföras skiljer sig från kurs till kurs så var uppmärksam på instruktionerna i kursanvisningen och i respektive uppgift. Inlämning sker vanligen via lärplattformen Athena. Tänk på att alltid behålla en (digital) kopia av det som lämnats in. Kopian kan vara bra att ha om uppgiften behöver arbetas om.

Muntlig redovisning

Muntlig redovisning förekommer på många kurser. Det kan vara kortare eller längre redovisningar, enskilt eller i grupp. Ofta ska en förberedd presentation stödja redovisningen. På vissa kurser genomförs exempelvis rollspel som en del av en muntlig redovisning. 

Examensarbete

Examensarbete är ett lite mer omfattande självständigt akademiskt arbete inom ditt huvudområde. Vid Kulturgeografiska institutionen genomförs examensarbetet alltid enskild. Du får stöd av en handledare och gruppseminarier. Du kan normalt välja relativt fritt vilket tema du behandla och hur du ska genomföra din undersökning inom ramen för huvudområdet. För kandidatexamen är examensarbetet 15 hp och för masterexamen 30 hp. Examensarbetet redovisas skriftligt och diskuteras vid ett seminarium där en eller flera studenter på kursen opponerar, ställer frågor, om ditt arbete. Du opponerar på ett eller flera andra examensarbeten. Examensarbetet genomförs vanligen under tredje året på grundnivå och alltid på andra året på avancerad nivå.

Tentamen kan ske både muntligt och skriftligt. Här finns information om bland annat att tentera med särskilt stöd, regler för tentander och hur tentamensresultat anslås. I det följande avses skriftlig tentamen.

För att få delta i tentamen måste du vara registrerad på kursen, anmäld till tentan samt kunna visa giltig legitimation i skrivsalen.

Normalt anordnas en ordinarie tentamen och en omtentamen varje termin kursen ges. Dessutom ges ett uppsamlingstentamenstillfälle varje läsår. Det är endast vid uppsamlingstentamina som du har rätt att tentera på äldre litteraturlistor.

Skriftliga tentor skrivs vanligen på dator. 

Tentamensanmälan krävs

Allmänt för tentamina vid Stockholms universitet, inklusive vid Kulturgeografiska institutionen, gäller att anmälningsperioden i Ladok till skriftliga tentamina stänger senast 10 kalenderdagar innan tentan. (Om en tenta exempelvis ges 28 september stänger anmälan senast 18 september.) Om det är tekniska problem med Ladok kan institutionens studentexpedition senast 8 kalenderdagar innan tentan anmäla den student som hört till av sig till expeditionen, lämpligen till studentexpedition@humangeo.su.se, senast 10 kalenderdagar innan tentan.

Observera att regler för anmälan om deltagande i tentamina kan variera mellan olika kurser.

Funktionsnedsättning

Du som har behov av anpassad tentamen måste senast 10 arbetsdagar innan tentamensdatum meddela institutionens studentexpedition, studentexpedition@humangeo.su.se, ditt namn, tentamensdatum och kurs. Skälen till detta är (1) att salstentamina skrivs anonymt och att du som student därför är anonym direkt när du anmäler dig i Ladok inför tentamen så institutionen vet inte att du anmält dig till tentamen och (2) att till exempel extra tentamensvakter, enskild lokal, förlängd tid eller teknisk utrustning ska hinna ordnas.

Tentamen enligt äldre kursplan

Önskar du tentera enligt en äldre kursplan – vilket således är möjligt vid uppsamlingstentamina om kursplanen inte är för gammal (kontakta i så fall studievägledaren först) – måste du själv senast vid tentamensanmälan meddela studentexpeditionen vilken kursplan (litteraturlista) som är aktuell vid tentamen. Om det har gått längre tid än tre terminer sedan du läst en kurs kan du bli tvungen att tentera på ny litteratur. 

Att tentera på en kurs som inte längre ges

När kursen inte längre ges eller när kursinnehållet väsentligen ändrats har du vanligen rätt att tre gånger under en treterminsperiod efter att kursen senast gavs examineras enligt den kursplan som gällde då kursen gavs. 

Salstentamina skrivs anonymt

Alla salstentamina (inklusive skriftliga duggor) vid Stockholms universitet skrivs anonymt. Detta ordnas normalt genom anmälan i Ladok och vidare i tentamenssystemet. Om tentan skrivs på papper innebär detta att tentanden inte skriver namn på arken som lämnas in utan istället skriver en kod som tilldelas vid tentamenstillfället. Det är i så fall viktigt att du som är tentand anger koden tydligt på alla ark som lämnas in och en förteckning med namn och kod upprättas i tentamenssalen.

Då tentamen skrivs digitalt kan de rättande lärarna se vem som skrivit vilken tenta först efter att tentan är rättad och resultatet sammanställt. Om tentamen skrivs på papper skiljs papperstentamina och förteckning efter tentamenstillfället så rättande lärare inte har tillgång till förteckningen innan rättningen är klar. När papperstentamen rättats upprättas två resultatlistor: en lista med kod och resultat, som anslås, och en lista med namn och resultat, som utgör underlag för rapportering till Ladok.

Återlämning av rättade tentamina

Rättningen tar normalt cirka två till tre veckor och inte mer än 15 arbetsdagar. Rättade skrivningar med rättande lärares bedömningar och eventuella kommenatarer meddelas i tentamenssystemet. Om tentamen skrivs på papper hämtas rättade skrivningar på studentexpeditionen. Observera att klagomål på rättningen inte kan anföras efter det att en rättad pappersskrivning har tagits med från studentexpeditionen.

Om du blir underkänd

Nästan alla får underkänt på en tentamen någon gång. Om du förberett dig väl och ändå blir underkänd flera gånger eller om studierna går knackigt på annat sätt, så kontakta studievägledaren. Det är absolut ingen skam, däremot finns det en god chans att ni tillsammans kan komma på hur studieresultaten kan förbättras. Om du inte förstått varför du fått underkänt bör du tala med läraren.

Om inte kursansvarig lärare uttryckligen meddelat något annat är inga hjälpmedel tillåtna vid tentamenstillfället (utöver för tentamen avsedd dator med program respektive penna, suddgummi och i skrivsalen utdelade papper för tentamen som skrivs på papper) utan där förväntas studenten ur sin tillägnade kunskap besvara ett antal frågor utifrån kurslitteraturen. Mobiltelefon och annan otillåten teknisk utrustning ska stängas av under tentamen och förvaras bland personliga tillhörigheter enligt skrivvakts instruktioner.

Särskilda regler för tentander finns i regler för salstentamen vid Stockholms universitet. I dessa står bland annat att:

• Tentanden måste kunna uppvisa godkänd legitimation.
• Inga andra hjälpmedel än de som godkänts av examinator får användas.
• Ingen tentand får lämna skrivsalen tidigare än efter 30 minuter.
• Tentanden måste följa skrivningsvaktens anvisningar om placering i skrivsalen, placering av personliga tillhörigheter, rökpaus och toalettbesök.
• Fusk eller störande beteende kan leda till varning eller temporär avstängning.
• Vissa former av fusk faller under brottsbalken och kan föranleda åtal.

Fullständiga regler för salstentamen finns i universitetets regelbok. Efter kursansvarig lärares godkännande får SAOL användas vid tentamina.

Om salstentamen, inklusive vad som är en giltig id-handling
Regler för salstentamen
Regler och handläggningsordning för disciplinärenden

Du är alltid välkommen att ta kontakt om du har frågor om din utbildning. Gäller det en viss kurs är det oftast bäst att fråga den kursansvarige läraren eller den lärare som håller i den del av kursen du undrar över.