Mildare påföljd för unga gav inte fler återfall i brott
Samtidigt som straffen för unga lagöverträdare skärps i Sverige visar en ny studie från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet att en mindre ingripande reaktion på lindrig ungdomsbrottslighet inte ledde till fler återfall. Unga som i högre utsträckning fick åtalsunderlåtelse i stället för böter återföll inte oftare i brott.
I studien ”Minimal Intervention in the Criminal Justice System: The Effect of Prosecution Deferrals On Youth Recidivism” undersöker forskarna Enes Al Weswasi och Anna Kahlmeter vad som skedde när svenska åklagare började använda åtalsunderlåtelse betydligt oftare för unga lagöverträdare i stället för strafföreläggande – vilket i praktiken oftast innebär böter. Studien publicerades i Journal of Quantitative Criminology den 8 september.
Förändringen tog fart 2006 inför en reform av påföljdssystemet för unga. Bland 15-20-åringar ökade andelen ärenden som resulterade i åtalsunderlåtelse kraftigt, samtidigt som framför allt böter på omkring 1 000 kronor eller lägre minskade. Forskarna utnyttjar denna förändring som ett naturligt experiment och jämför utvecklingen med en kontrollgrupp bestående av 21–26-åringar, en grupp som inte omfattades av förändringen.
Ingen avskräckningseffekt av böter
Ur ett avskräckningsperspektiv skulle man kunna anta att en mildare reaktion ökar risken för nya brott, eftersom den unga personen slipper en ekonomisk påföljd. Forskarna finner dock inget stöd för detta antagande. Varken risken att misstänkas eller lagföras för nya brott påverkades under den treåriga uppföljningsperioden. Bilden var densamma oavsett kön, föräldrarnas utbildningsnivå eller tidigare belastning i belastningsregistret.
Aktuellt i en tid av straffskärpningar
Resultaten är särskilt aktuella i dag när svensk kriminalpolitik rör sig mot allt strängare påföljder. Studien ger dock inte svar på effekterna av straffskärpningar vid grov brottslighet, eftersom analysen fokuserar på lindrigare lagöverträdelser som ringa stöld, bedrägeri, skadegörelse och ringa narkotikabrott.
Forskarnas slutsats är att en minskad användning av låga böter inte tycks öka risken för återfall. Ur ett policyperspektiv talar resultaten för att åtalsunderlåtelse skulle kunna användas i ännu större utsträckning för 15-20-åringar vid lindrig brottslighet, utan att återfallsrisken ökar. En sådan tillämpning skulle dessutom kunna minska den ekonomiska bördan för familjer, där böterna för ungas brottslighet i praktiken ofta drabbar föräldrarna.
Senast uppdaterad: 2026-09-10
Sidansvarig: Kriminologiska institutionen