Henrik Tham kritiserar regeringens straffpolitik
Regeringens straffpolitik innebär ett tydligt skifte i svensk kriminalpolitik, menar Henrik Tham, professor emeritus. I en debattartikel i Dagens Arena kritiserar han höjda straff, ökade fängelsekostnader och en utveckling som enligt honom saknar stöd i forskningen.

Foto: Maud Lindholm
Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, kritiserar regeringens kriminalpolitik. Han menar att Tidöregeringens straffskärpningar innebär ett tydligt skifte: från en kriminalpolitik som motiveras med brottsförebyggande effekter till en politik där straff används för att uttrycka avståndstagande, rättvisa och brottens allvar.
Henrik Tham ifrågasätter om det finns empiriskt stöd för att höjda straff minskar brottsligheten eller stärker tilltron till rättsväsendet. Tvärtom, skriver han, visar forskningen att allmänhetens krav på hårdare straff ofta överskattas, samtidigt som tilliten till rättsväsendet redan är hög.
Han beskriver regeringens linje som en del av en högerpopulistisk kriminalpolitik präglad av alarmism, auktoritära åtgärder, emotionalism, nationalism och misstro mot expertis. Bland annat kritiserar han förslag om preventiv övervakning, visitationszoner och straffskärpningar som enligt honom drivs fram trots kritik från remissinstanser.
Tham pekar också på de stora kostnaderna. Kriminalvården räknar med en kraftig ökning av antalet intagna fram till 2034, vilket enligt honom tränger undan andra samhällssatsningar. En sådan utveckling skulle placera Sverige bland de länder i Europa med högst fängelsebeläggning.
Hela debattartikeln i Dagens Arena finns att läsa här.
Senast uppdaterad: 2026-05-21
Sidansvarig: Kriminologiska institutionen