”Det här har varit min bebis i huvudet i många år”

Erfarenheter av samhällsvård – som placeringar i fosterhem eller institutioner – förknippas allmänt med negativa konsekvenser senare i livet. Men vad vet vi egentligen om mer positiva utfall, som parbildning, föräldraskap och stabila familjerelationer? Det ska ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet nu ge svar på.
– Traditionellt har forskningen fokuserat på ”eländesutfall”: kriminalitet, psykisk ohälsa, arbetslöshet. Och mycket av det känner vi redan till. Men vi vet betydligt mindre om hur det går för den här gruppen när det gäller familjebildning. Gifter de sig? Får de barn? Och hur påverkar detta deras fortsatta livschanser? säger Lars Brännström, forskare vid Kriminologiska institutionen som leder det nya projektet.

En ovanlig familjestruktur – och stora kunskapsluckor
Projektet Samhällsvård och familjedynamik över levnadsbanan bygger på en enkel men avgörande insikt: fosterhem och institutionsplaceringar utgör en unik form av familjestruktur. Trots att dessa placeringar ofta beskrivs som tillfälliga, växer många barn upp under hela eller stora delar av sin barndom i en familj som inte är den biologiska.
– Den här idén om ”tillfällighet” är egentligen ganska skör när man granskar den närmare. För många placerade barn blir fosterfamiljen den faktiska uppväxtmiljön – och då har samhället också ett långtgående föräldraansvar, säger Lars Brännström.
Genom att analysera 21 svenska födelsekohorter, födda 1975–1995, och deras familjerelationer ska forskarna undersöka hur parbildning, familjebildning och familjeupplösning hänger ihop med senare arbetsmarknadsutfall. Avancerade statistiska modeller gör det möjligt att studera både separata och samverkande mekanismer, liksom analysera om dessa dynamiker skiljer sig mellan kvinnor och män.

Tonårsföräldraskap födde idén
Lars har tidigare forskat kring tonårsmödraskap bland unga kvinnor med erfarenhet av samhällsvård. Insikter från det arbetet väckte idén om det nya projektet.
– Tonårsföräldraskap är ovanligt i Sverige generellt, men betydligt vanligare i den här gruppen. Det väckte frågan: Hur ser familjedynamiken egentligen ut i den här gruppen – och vad betyder den för livets fortsatta utveckling? säger Lars.
Han beskriver också hur forskningsfältet ofta jobbar i ”stuprör”: socialt arbete studerar en sak, demografi en annan.
– I det här projektet finns en tydlig möjlighet att bygga broar. Vi är en mångvetenskaplig grupp med kompetens inom sociologi, kriminologi och demografi, vilket gör att vi kan ta oss an helheten.

Samhället som förälder – ett ansvar med stora konsekvenser
För Lars är projektet också personligt. Han nämner Bo Vinnerljung, en tidigare kollega och pionjär inom svensk forskning om samhällsvårdade barn.
– Bo tydliggjorde mycket av det som fallit mellan stolarna: skolresultat, tandhälsa, instabila placeringar. Hans forskning har på riktigt förändrat hur samhället ser på sitt ansvar.
Men mycket återstår. Exempelvis är det känt att barn som placerats i samhällsvård har högre risk att dö tidigare i livet – och att den risken nästan försvinner om de klarar grundskolan.
– Det säger något viktigt: Här finns direkta möjligheter till intervention. Att se till att barnen får rätt stöd i skolan kan bokstavligen rädda liv.

Den nya forskningens effekter
Samhällseffekterna i det nya projektet är mindre direkta enligt Lars, men inte mindre betydelsefulla:
– Vårt fokus är mer långsiktigt och teoretiskt, men i förlängningen kan kunskapen bidra till bättre familjerådgivning, bättre förståelse för vilka familjeövergångar som är betydelsefulla, och kanske också påverka hur vi organiserar stöd till unga vuxna som lämnat samhällsvården, säger han.
Han menar också att resultaten kan utmana föreställningen om att denna grupp alltid kräver speciallösningar.
– Ibland ser vi att de faktiskt inte skiljer sig så mycket från majoritetsbefolkningen – även om nivåerna är annorlunda. Det i sig är viktig kunskap.

Nästa steg: etikprövning och data
Projektet startar formellt den 1 januari 2026. Just nu förbereds etikansökan och beställningar av registerdata. Lars är redan engagerad i ett par andra forskningsprojekt men känner lite extra för det här projektet.
– Det har varit min bebis i huvudet i många år och att nu få chansen att faktiskt genomföra det känns fantastiskt.

Länk till en projektbeskrivning kommer inom kort att finnas här.