Fakulteten avstyrker förslag om åldersgräns för sociala medier

Förslaget om en lagstadgad åldersgräns på 15 år för sociala medier skulle innebära ett långtgående ingrepp i barns informationsfrihet. Det anser Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, som avstyrker förslaget.

Flicka ligger på säng och tittar på en smartphone

I remissvaret beskrivs förslaget som troligen den mest genomgripande begränsningen av informationsfriheten som har föreslagits i Sverige i modern tid. Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos.

Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet har yttrat sig över betänkandet En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier (SOU 2026:35). Fakultetsnämnden avstyrker förslaget och lyfter fram flera rättsliga invändningar.

Utredningen föreslår att barn under 15 år inte ska få tillgång till vissa sociala medieplattformar i inloggat läge. Förslaget omfattar plattformar där användare kan kommunicera med varandra och dela och upptäcka innehåll med allmänheten. Det innehåller också vissa undantag, bland annat för plattformar som tillhandahålls av små företag eller civilsamhällets organisationer samt för plattformar vars huvudsakliga användningsområde är exempelvis dataspel, professionella nätverk eller öppen källkod.

Frågan om åldersgränser för sociala medier diskuteras även internationellt och har på senare tid fått ökad aktualitet på EU-nivå.

Bristande avvägning mellan risker och fördelar

Fakulteten konstaterar att utredningen lägger stor vikt vid de risker som sociala medier kan innebära för barn och unga, exempelvis exponering för skadligt innehåll, rekrytering till kriminella nätverk och andra säkerhetsrisker. Samtidigt ges enligt fakulteten betydligt mindre utrymme åt de positiva aspekterna av ungas användning av sociala medier.

I remissvaret lyfts bland annat fram att digitala plattformar kan ha särskild betydelse för barn med vissa diagnoser, för unga som tillhör minoriteter och för barns möjligheter att ta del av nyheter och samhällsinformation. Fakulteten menar att utredningen inte i tillräcklig utsträckning analyserar hur dessa intressen ska vägas mot de risker som förslaget är tänkt att motverka.

Enligt fakulteten behövs en mer utvecklad proportionalitetsbedömning av förslagets konsekvenser för barn och unga. Frågan är inte bara vilka fri- och rättigheter som påverkas, utan också hur de positiva och negativa effekterna av en åldersgräns ska vägas mot varandra.

Omfattande ingrepp i informationsfriheten

En central invändning gäller konsekvenserna för barns grundläggande fri- och rättigheter. Fakulteten framhåller att en åldersgräns som hindrar barn under 15 år från att använda vissa sociala medieplattformar i inloggat läge skulle innebära en långtgående inskränkning i deras möjligheter att inhämta information och uttrycka sig digitalt.

Enligt remissvaret berör förslaget kanaler som i dag spelar en central roll för hur människor kommunicerar, tar del av information och deltar i samhällsdebatten. Fakulteten understryker också att barn, utöver det skydd som gäller för alla, har ett särskilt rättighetsskydd genom barnkonventionen.

Fakulteten tar inte ställning till om förslaget i slutändan skulle vara förenligt med regeringsformen, Europakonventionen eller barnkonventionen. Även om utredningen bedömer att förslaget är förenligt med dessa bestämmelser, menar fakulteten att frågan inte är självklar och förtjänar en mer ingående analys.

Samtidigt konstaterar fakulteten att många barn och unga skulle begränsas i sin informationsfrihet även i situationer där deras användning av sociala medier inte är skadlig eller problematisk.

Efterlyser tydligare konstitutionell analys

Juridiska fakultetsnämnden pekar också på frågor kopplade till Sveriges yttrandefrihetsgrundlagar. I remissvaret framhålls att utredningen i begränsad utsträckning analyserar hur förslaget förhåller sig till den grundlagsskyddade anskaffarfriheten, det vill säga rätten att inhämta uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medier.

Enligt fakulteten behöver även förhållandet mellan den föreslagna åldersgränsen och anskaffarfriheten analyseras närmare. Ett förbud mot tillgång till vissa sociala medier kan exempelvis begränsa barns möjlighet att inhämta uppgifter från sådana plattformar i syfte att senare offentliggöra dem i medier.

Mot denna bakgrund anser fakulteten att underlaget inte ger ett tillräckligt övertygande stöd för den föreslagna regleringen och avstyrker därför förslaget om en åldersgräns för barns tillgång till sociala medier.

Beredning av remissvaret

Yttrandet har beretts som en intern remiss inom Juridiska fakulteten och har därefter skickats vidare för fortsatt beredning inom Stockholms universitet. Det slutliga remissvaret till departementet kommer att lämnas av Stockholms universitet.

Beredningen av fakultetens yttrande har ansvarats av professor Mårten Schultz och beslutats av dekanus, professor Pernilla Leviner, på uppdrag av Juridiska fakultetsnämnden.

Läs remissvaret i sin helhet:

En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier (SOU 2026:35) pdf, 177.1 kB.

Om remisser

Innan regeringen tar ställning till ett lagförslag skickas det ofta ut på remiss till myndigheter, universitet, organisationer och andra berörda aktörer. Genom remissförfarandet samlas synpunkter in på hur förslaget är utformat och vilka konsekvenser det kan få i praktiken.

Vid Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet bereds remissvar av sakkunniga forskare. Fakulteten yttrar sig regelbundet över förslag som rör centrala frågor inom rättssystemet och bidrar därigenom med akademisk expertis till lagstiftningsprocessen.

Se fler remissvar från Juridiska fakulteten

Text: Natalie Oliwsson

Senast uppdaterad: 2026-09-24

Sidansvarig: Juridiska institutionen