Språket i valrörelsen

Språklig kreativitet som politisk strategi

Kvoteringssmocka och bensinpopulism – politiker älskar att hitta på nya sammansatta ord. Vad gör det för debatten?

– Det är nästan alltid uttänkt skulle jag säga men de är olika duktiga på att få det att låta spontant, säger Anders Holmberg, politikreporter och programledare SVT.

Exempel på sådana nybildningar är ”bensinpopulism”, ”antielektrifieringspolitik” och ”kvoteringssmocka” – ord som snabbt sätter en bild och riktning i debatten.

Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket.

– Det är ju jätteroligt, vi kan göra precis som vi vill med språket. Den här friheten att vara kreativ den utnyttjar ju politiker väldigt mycket och det tycker jag att de ska göra, säger Gunilla Almström Persson, språkvetare och retorikforskare docent vid Stockholms universitet.

För journalister blir det en balansgång.

– Ibland kan det vara så att man inte vill skicka just det där ordet vidare för att man vill snarare att de ska svara i sak, säger Anders Holmberg.

Lyssna på avsnittet: Språklig kreativitet som politisk strategi (2026-07-06)

Gunilla Almström Persson, docent, språkvetare och retorikforskare

Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen

Politiker har ändrat sitt sätt att prata. Hör om hur byråkratiska uttryck ersätts av TikTok‑språk och vardagliga formuleringar.

– När trendord dyker upp i riksdagen hörs det direkt att de är inövade, säger Alexandra Carlsson Tenitskaja, politikreporter på Göteborgs-Posten.

Hon tycker att politiker generellt är duktiga på att anpassa sitt språk mellan de många olika format som finns idag, men att det finns tillfällen när det inte blir naturligt.

Förändringen av språket sker ytterst medvetet och ska inte förväxlas med otvungna, vardagliga samtal menar språkvetare Anna-Malin Karlsson.

Det låter nära, men är noggrant planerat

– Det politiska språket har blivit strategiskt vardagligt. Det låter nära, men är noggrant planerat, säger hon.

Lyssna på avsnittet: Från byråkratsvenska till cringe i riksdagen (2026-07-20)

Anna-Malin Karlsson, professor i svenska

Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet

Stipuleras, erforderlig, hämsko och omdanas – är ord som hörs i Sveriges riksdag. Varför pratar politiker så gammaldags och vad vill de uppnå med det?

– Det är ett gruppspråk, präglat av juridik och byråkrati, som ska signalera trovärdighet, säger Gunilla Almström Persson, docent i nordiska språk och retorikforskare vid Stockholms universitet.

– Avsikten är att det ska låta kunnigt och högtidligt. Dessutom ska det ge en känsla av att det är objektivt, det saknas ofta subjekt, säger Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot, Sveriges Radio.

Meningar som ”åtgärder ska vidtas” och ”reformer genomförs” är exempel på formuleringar där det inte framgår vem som ska göra något.

De vill låta seriösa och trovärdiga

– De vill låta seriösa och trovärdiga men det är också ett sätt att försöka skapa uppmärksamhet, säger Gunilla Almström Persson.

Lyssna på avsnittet: Ålderdomligt språk för att skapa uppmärksamhet (2026-07-27)

Gunilla Almström Persson, docent, språkvetare och retorikforskare