Grammatikkoll. Viktoria Strandberg: ”när man har mars i väduren man TAR livet med en klackspark”. V3 i huvudsatser och en jämförelse med V2 i bisatser

SEMINARIUM
Datum: tisdag 24 mars 2026
Tid: 15:15 - 17:00
Plats: Rum D389, hus D, plan 3 i Södra huset. Frescati.

Grammatikkollokviet. Viktoria Strandberg, Göteborgs univiersitet.

I det här föredraget presenterar jag en samtalsgrammatisk analys som syftar till att förklara de interaktionella likheter som finns mellan V3-ledföljden adverbial–subjekt–verb i huvudsatser som (1) nedan, samt interrogativa och narrativa bisatser med V2-ledföljd som (2) och (3).

(1) när man har mars i väduren man tar livet me en klackspark
(2) då undrar ja va hamnar dina tre barn i re här nånstans
(3) ja vill bara emphasize att de finns också latmaskar

Samtliga exempel är autentiska och kommer från en samtalspoddskorpus som jag själv har sammanställt för mitt avhandlingsarbete om V3-ledföljd i talad, standardnära svenska. Till skillnad från vad man kanske förväntar sig är alltså V3-ledföljden i (1) vare sig ett inlärar- eller förortsdrag; som jag kommer att visa verkar talaren i stället nyttja ledföljden för att framhäva yttrandet i sin interaktionella kontext, inte sällan i samband med klimax eller oväntade vändningar (t.ex. Strandberg, 2025). En sådan användning av det strukturellt oväntade draget V3 har även påvisats i standardnära varieteter av andra V2-språk (Haegeman & Greco, 2018; Günthner, 2020; Breitbarth, 2023).

Jag föreslår att den framhävande funktionen hos V3 även kan jämföras med bisatser med V2-ledföljd som i (1) och (2) ovan. Den tidigare forskningen om V2 i bisatser har främst berört narrativa bisatser och analyserat dessa som hävdade (t.ex. Julien, 2020) eller fokuserade (t.ex. Djärv, 2022), medan interrogativa är mer sparsamt undersökta (Källström, 2000; Widoff, 2007). I samtalspoddskorpusen används V2-bisatser på ett framhävande sätt likt V3-huvudsatserna, och jag föreslår utifrån Auers (2024) begrepp syntaktiskt projekt en interaktionslingvistisk analys som förklarar de båda ledföljdstyperna från ett diskurssyntaktiskt perspektiv.

Viktoria Strandberg

Breitbarth, A. (2023). V3 after central adverbials in German. Continuity or change? Journal of Historical Syntax, 7(8), 1–47.
doi.org/10.18148/hs/2023.v7i6-19.138

Djärv, K. (2022). On the interpretation and distribution of embedded main clause syntax: new perspectives on complex discourse moves. Glossa: a journal of general linguistics, 7(1), 1–39.
doi.org/10.16995/glossa.5752

Günthner, S. (2020). Practices of clause-combining. From complex wenn-constructions to insubordinate (’stand-alone’) conditionals in everyday spoken German. I: Y. Maschler, S. Pekarek Doehler, J. Lindström & L. Keevallik (Red.), Emergent Syntax for Conversation. Clausal patterns and the organization of action (s. 185–220). John Benjamins. doi.org/10.1075/slsi.32.07gun

Haegeman, L. & Greco, C. (2018). West Flemish V3 and the interaction of syntax and discourse. The Journal of Comparative German Linguistics, 21, 1–56.
doi.org/10.1007/s10828-018-9093-9

Julien, M. 2020. The assertion analysis and declarative Verb Second. I: R. Woods & S. Wolfe (Red.), Rethinking Verb Second (s. 265–280). Oxford University Press.
doi.org/10.1093/oso/9780198844303.003.0011

Källström, R. (2000). ”man vet inte riktit va e detta”. I: Sett och hört – en vänskrift tillägnad Kerstin Nordenstam på 65-årsdagen (201–211). Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.

Strandberg, V. (2025). ”När man har lite fjärilar i magen man e fucking odödlig” Att framhäva något som sant med ledföljden V3. I: C. Waldmann, S. Ask, J. Lindh, M. Sandberg, A. Skoglund & A. Westum (Red.) Svenskans beskrivning 39:

Grammatikkollokivet

Grammatikkollokivet är ett samarbete mellan Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.

Grammatikkollokviet, Stockholms universitet
Seminarier vid Institutionen för norddiska språk, Uppsala universitet

Senast uppdaterad: 2026-03-16

Sidansvarig: Institutionen för svenska och flerspråkighet