Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för pedagogik och didaktik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 101-120 av 520 träffar
- Utbildning
Institutionen för pedagogik och didaktik
Här hittar du information om våra utbildningar och hur det är att studera hos oss.
- Under utbildningen
Institutionen för pedagogik och didaktik
Här finns information som vänder sig till dig som har kommit igång med din utbildning på Institutionen för pedagogik och didaktik. Sådant som är bra och viktigt att veta när du är student hos oss.
- Hitta till oss
Institutionen för pedagogik och didaktik
Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD) ligger på campus Frescati, bakom Naturhistoriska riksmuseet.
- Samarbeten
Institutionen för pedagogik och didaktik
Vid Institutionen för pedagogik och didaktik samarbetar vi kontinuerligt med företag, skolor, myndigheter och ideella organisationer för att stärka utbildning och bidra till samhällsutveckling.
- Studentrådet vid Institutionen för pedagogik och didaktik
Institutionen för pedagogik och didaktik
Studentrådet finns till för att säkra studentinflytandet på institutionen. Genom att lyfta frågor om utbildningar och studiemiljön, representera studenter i olika styrelsegrupper och anordna sociala aktiviteter vill vi se till att alla studenter känner sig hörda under studietiden.
- Nikolaj var utbytesstudent vid University of Iceland
Institutionen för pedagogik och didaktik
Han passade på att resa dit när han studerade på Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Nikolaj Jacobsens reseberättelse Var inte rädd för att utmana dig själv och åka iväg på en resa som kan vidga dina vyer.
- Seminarieserie utbildning och migration
Institutionen för pedagogik och didaktik
Seminarierna arrangeras av arbetsgruppen för utbildning och migration vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Vi välkomnar alla intresserade forskare att delta vid kommande presentationer och diskussioner. Många av våra seminarier är relaterade till forskningsprojektet: Platser och gränser - utlandsfödda barns och ungdomars utbildningsövergångar i Sverige
- Hälsopedagogiska seminariet
Institutionen för pedagogik och didaktik
Det Hälsopedagogiska seminariet är en del av forskningsområdet pedagogik och hälsa, vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. Seminariet behandlar frågor som gäller meningsskapande och föreställningar om hälsa och ohälsa i vid mening. Syftet med seminariet är att erbjuda ett forum för diskussioner av teoretiska perspektiv och presentationer av empiriska studier som bidrar till att förstå hälsa som socialt och kulturellt fenomen inom såväl vardagliga som institutionella sammanhang. I fokus för seminariediskussionerna står idéer om kroppslig och psykisk normalitet/avvikelse och deras roll i meningsskapande på individ-, grupp- och samhällsnivå, samt människors levda erfarenheter av ohälsa och olika omsorgsrelationer. Plats och deltagande Seminarierna hålls vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54. För att delta kontakta någon av våra seminarieansvariga: Robert Ohlson Petra Roll Bennet
- Hur din forskningsplan kommer att bedömas
Institutionen för pedagogik och didaktik
Din forskningsplan bedöms utifrån följande kriterier som anges i den allmänna studieplanen för forskarutbildningen i pedagogik.
- Anmälan till Rekryteringsutbildning för blivande rektorer
Institutionen för pedagogik och didaktik
Den 16 mars öppnar anmälan till Rekryteringsutbildning för blivande rektorer med start hösten 2026.
- Anmälan till Rektorsprogrammet
Institutionen för pedagogik och didaktik
Den 16 mars öppnar anmälan till Rektorsprogrammet med start hösten 2026.
- Forskning på Bokmässan
Institutionen för pedagogik och didaktik
Janne Kontio, fil. dr i pedagogik och lektor i pedagogik, Stockholms universitet, och Sofia Lundmark, fil. dr i pedagogik och lektor i medieteknik, Södertörns högskola, berättar om sin podd Poddagogen, på Forskartorget, på fredag 29 september. Forskare från Institutionen för pedagogik och didaktik deltar i bokmässan i Göteborg den 28 september – 1 oktober. Janne Kontio , fil. dr i pedagogik och lektor i pedagogik, Stockholms universitet, och Sofia Lundmark , fil. dr i pedagogik och lektor i medieteknik, Södertörns högskola, deltar på Forskartorget, den 29 september, i ett samtal om Poddagogen, en podd de startat för att nå ut med färska forskningsresultat. Om evenemanget: bokmassan.se/programs/poddagogen/ Arrangör Forskartorget/Södertörns högskola
- Hon disputerar om psykologiämnets framväxt och formering i Sverige
Institutionen för pedagogik och didaktik
Intervju med Ebba Christina Blåvarg, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, som den 12 januari försvarar sin avhandling "Psykologi på schemat. Formeringen av ett skolämne, 1960–2015". Vad handlar din forskning om? –Min forskning handlar om psykologi som skolämne i Sverige. Jag har studerat hur psykologiämnet har formerats med särskilt fokus på åren mellan 1960 och 2015. Hur kom det sig att du blev intresserad av att forska om just detta? –Oj, det kommer nog att bli ett långt svar. Jag är legitimerad ämneslärare och även disputerad forskare inom psykologi. För mig är psykologisk kunskap ett självklart inslag i livet. Utifrån det började jag fundera över varför vi inte har psykologi i undervisningen i skolan mer än vi har. Varför förväntas inte alla lära sig om exempelvis grundläggande emotioner och tolkning av sinnesintryck? Något vi som människor inte kommer undan en enda sekund i livet med. När jag började titta närmare på detta upptäckte jag att psykologi som ämne skiljde sig åt i olika sammanhang. Det som stod i läroplanerna verkade vara något annat än det som stod i läroböckerna. Och det i sin tur skiljde sig från det vetenskapliga ämnet psykologi jag mött som forskare. Hur hade det blivit så här? Var diskursen om psykologiämnet olika i olika sammanhang? Och sedan, den mest påtagliga frågan, vad är egentligen psykologiämnet på gymnasiet? En annan faktor som bidragit är att, när jag ville skriva om psykologiämnet och lyfta dess aktuella relevans i skolan idag, kunde jag inte hitta någon referenslitteratur att ta avstamp i. Det verkade inte finnas någon vetenskaplig forskning kring psykologi som skolämne. Vad är det viktigaste du kommer fram till? –Något som är oerhört grundläggande för mig med den här avhandlingen är att jag har fått chansen att lyfta fram psykologiämnet och dess historia. Redogörelserna för empirin kring ämnet, styrdokumenten, läroböckerna och hela lärardebatten, med sina citat och exempel, är i sig en avgörande och viktig del i avhandlingen. Det är ny kunskap på området som öppnar upp för vidare diskussioner. Från de övergripande analyserna tar jag särskilt med mig de aktiva förändringsvindar som rådde under 1970-talet och mycket de påverkade ämnets utveckling. Hur ämnet efter det kom att förändras så mycket och hur ämnets vetenskapliga sida, som tidigare i princip utgjort ämnet, fick träda tillbaka och hur flera inslag som tidigare inte ansetts vara en del av ämnet blev till dess huvudsakliga fokus. Sen är det också väldigt spännande med de olika tystnader kring ämnet som blev synliga. Kanske särskilt spännande är den tystnad som tog plats på 1990-talet. Hur psykologiämnet då gick från att vara överlag starkt närvarande till att för en tid bli i det närmaste osynligt i flera sammanhang. Vad hoppas du att dina resultat ska användas till? –Min förhoppning är att min studie av psykologiämnets historiska framväxt ska kunna fylla en lucka som finns i forskningen. Att min studie kan utgöra en grundsten så att vi kan ta diskussionen kring psykologiämnet vidare. Är det något viktigt som händer just nu som har betydelse för psykologiämnet? –Just nu pågår arbete med den nya ämnesbetygsreformen vilken innebär att alla gymnasieämnen får nya ämnesplaner. Det gäller då förstås också psykologiämnet som tillhör ett av de ämnen som får en lite större översyn och ny en helt ny struktur. En förhoppning med de nya ämnesplanerna i psykologi är att psykologiämnet i någon form ska vara möjligt att lägga in på samtliga gymnasieprogram, att det ska finnas ämnesplaner som kan passa in, inte bara på de program där det står som obligatoriskt. Om det går igenom kommer det till exempel också vara möjligt att läsa ett psykologiämne som riktar sig till den inriktning som skolan ger, kanske juridisk psykologi, reklampsykologi eller djurpsykologi. Men besluten är inte slutgiltigt tagna ännu, så vi får se hur det blir. Det är spännande. Vad händer nu? Kommer du att fortsätta med ny forskning? Det som händer härnäst är att plocka upp lite olika sidoprojekt kring psykologiämnet som uppstått längs vägen och färdigställa dem. Sedan hoppas jag på att kunna starta upp gemensamma forskningsprojekt tillsammans med kollegor.
- Ny studie: Studera online med funktionsnedsättning
Institutionen för pedagogik och didaktik
En ny jämförande studie vid Stockholms unviversitet har undersökt hur studenter med funktionsnedsättning upplever onlineutbildning. I studien deltog 6256 personer varav 430 studenter med någon form av funktionsnedsättning.
- NY BOK: Läs- och skrivundervisning - vägen framåt
Institutionen för pedagogik och didaktik
En av de viktigaste uppgifterna för skolan är att lära elever läsa och skriva. Men det är inte alltid lätt att veta vad som är avgörande för att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Vad säger forskningen om läsförmåga? Och hur ser vägen framåt ut, både för lärare och elever? Den här boken handlar om hur lärare kan stödja barns tidiga läs- och skrivinlärning och underlätta deras fortsatta läs- och skrivutveckling. Författarna utgår från en balanserad läs- och skrivundervisning, där undervisningen systematiskt behandlar både avkodning och språkförståelse. Här ses systematisk kartläggning av elevers läsning och skrivning som avgörande för att alla elever ska få det stöd de behöver. Läs- och skrivutveckling behandlas även ur ett längre perspektiv, under senare skolår och genom livet. Avslutningsvis diskuteras vad som är problemen kring läs- och skrivundervisning i Sverige i dag samt vad som kan - och bör - göras. Boken vänder sig i första hand till lärare och lärarstudenter med inriktning mot de yngre eleverna. Texten är återgiven i sin helhet från bokförlaget Studentlitteraturs webbplats. Författare Ulf Fredriksson
- Praktiken en känslomässig prövning för blivande läkare och lärare
Institutionen för pedagogik och didaktik
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är den handledda praktik studenter gör på arbetsplatser och en viktig del av professionsutbildningar. Men verkligheten studenterna möter kan krocka med den bild de skapat sig av sitt framtida yrke. Den känslomässiga utmaningen kan till och med bli så stor att de ifrågasätter sitt yrkesval. Detta framgår i en ny forskningsstudie.
- Utmaningar vid granskning av pedagogisk skicklighet synliggjorda
Institutionen för pedagogik och didaktik
En ny studie som som letts av forskare vid Stockholms universitet tydliggör utmaningar förknippade med bedömning av pedagogisk skicklighet. Studien ger stöd till sakkunniga och personer som fattar beslut om befordran eller pedagogisk meritering i högre utbildning.
- Är läsandet i kris?
Institutionen för pedagogik och didaktik
Idag är det den Internationella läskunnighetsdagen och vi passade på att få en pratstund med Ulf Fredriksson, docent i pedagogik och flitigt anlitad expert inom området, för att ta reda på hur det står till med läsningen bland barn och unga i Sverige och även hur de står sig i en internationell jämförelse.
- Konferensen Forskning om högre utbildning
Institutionen för pedagogik och didaktik
Den 11-12 maj arrangeras konferensen Forskning om högre utbildning av Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, i samarbete med tidskriften Högre utbildning.
- Läs sommarkursen Att hantera konflikter – Få kunskaper direkt som du har nytta av hela arbetslivet
Institutionen för pedagogik och didaktik
I sommar ger vi kursen Att hantera konflikter i arbetslivet – helt på distans. Ansökan till sommarkurserna är öppen 19 februari - 15 mars.