Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för naturgeografi". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 101-120 av 232 träffar
- Doktorander på fältkurs i Arktiska landskap
Institutionen för naturgeografi
Mellan den 31 juli och den 5 augusti gjorde kursen "Frontiers in Physical Geography" ett fältbesök på Tarfala Research Station (TRS). Deltagarna fick vandra genom olika biomer i Arktis, med start från arktiska björkskogar runt byn Nikkaluokta till glaciärerna i Tarfaladalen vid foten av Kebnekaise, Sveriges högsta berg.
- Växter, natur och miljö lockade Kristin till Biogeo-utbildningen
Institutionen för naturgeografi
Kristin Lundvall pluggade Biogeo-utbildningen på Stockholms universitet för snart 20 år sen. Idag arbetar hon som ekolog på Huddinge kommun, med gröna frågor som till exempel sjöprovtagning, återskapande av våtmarker och bekämpning av invasiva arter.
- Hållbart jordbruk: Från globala utmaningar till lokal markförvaltning
Institutionen för naturgeografi
Trots att jordbruket framgångsrikt har kunnat möta en ökad efterfrågan på mat från den växande globala befolkningen, har de resurser som jordbrukssektorn är beroende av kommit att exploateras i allt högre utsträckning. Sammanfattning Jordbrukssystemens utveckling begränsas av en ökad konkurrens från andra sektorer om gemensamma resurser. För att adressera denna begränsning har jordbruket ofta fokuserat på att ta fram lösningar på avgränsade problem kopplade till enskilda resurser. Men detta fokus på avgränsade problem och enskilda resurser kan ge upphov till oavsiktliga målkonflikter. För att kunna fatta kloka beslut finns ett behov av att bättre förstå de målkonflikter som kan uppstå när lösningar för att nå en effektiv resursförbrukning implementeras i jordbrukssektorn. Syftet med denna avhandling var att undersöka de målkonflikter som kan uppstå när snävt avgränsade lösningar implementeras för att möta ökade krav på jordbruket.
- Mer kunskap om hur organiskt kol fördelas i marken i Arktis
Institutionen för naturgeografi
Två nya studier ger en bättre förståelse för den rumsliga variationen av organiskt markkol i permafrostregionen i Arktis. En artikel publicerad i Global Biogeochemical Cycles, under ledning av Matthias Siewert och Gustaf Hugelius som en av medförfattarna, beskriver hur permafrost och dess landformer orsakar en unik variation i arktiska jordar. Den andra artikeln, i Science Advances, ger en ny karta över hur den organiska markkolen fördelas i regionen.
- Guldmedaljer till Karna Lidmar-Bergström och Margareta Ihse
Institutionen för naturgeografi
Under Vega-dagen den 17 september 2021 tilldelades Karna Lidmar-Bergström och Margareta Ihse, emerita vid Institutionen för naturgeografi Johan August Wahlbergs medalj. Kungen delade ut Johan August Wahlbergs medalj i guld till professor emerita Margareta Ihse och professor emerita Karna Lidmar-Bergström, båda vid Stockholms universitet. Margareta Ihse och Karna Lidmar-Bergström tilldelas medaljerna för sina stora och banbrytande insatser för forskningen i naturgeografi. SSAG vill med medaljerna också uppmärksamma deras roll som tidiga kvinnliga föregångare, dels inom sina respektive fält samt inom naturgeografin som helhet. Kungen delade ut Vegamedaljen och Johan August Wahlbergs medalj
- Därför är det rekordvarmt på Antarktis
Institutionen för naturgeografi
Den ovanligt varma inströmmande luften i Antarktis har fått extra stora mängder snö att falla. Ian Brown vid Institutionen för naturgeografi och Michael Tjernström vid Meteorologiska institutionen intervjuas i SR "Vetenskapsradion på djupet". På Sveriges radios hemsida kan du lyssna på avsnittet: Värmerekord över Antarktis - men isen tros växa till
- Naturbaserade lösningar – stadsplanering i samspel med naturen
Institutionen för naturgeografi
Hur skapar vi städer som tål både framtidens utmaningar och förbättrar människors livskvalitet? I det senaste numret av rapporten Gröna Fakta lyfter forskare fram naturbaserade lösningar (NBS) – ett växande koncept inom vetenskapen och ett kraftfullt verktyg för framtidens stadsutveckling.
- Torrare marker leder till varmare skogar
Institutionen för naturgeografi
Forskare från Stockholms universitet har undersökt de mekanismer som under varma och torra sommardagar skapar svalt mikroklimat under skogens trädkronor. Studien avslöjar hur trädkronornas skuggning och vattnets avdunstning tillsammans skapar svalare mikroklimat i skogen, jämfört med temperaturen utanför skogen. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agricultural and Forest Meteorology.
- Sveriges första kvinnliga professor i glaciologi
Institutionen för naturgeografi
Igår beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding att befordra Nina Kirchner till professor i glaciologi vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet. Nina Kirchner är nu Sveriges första kvinnliga professor i glaciologi och hon är även föreståndare för den glaciologiska fältstationen Tarfala Research Station (TRS) i Kebnekaisefjällen. Per Holmlund är sedan 1999 professor i glaciologi och den allra förste professorn i glaciologi var Valter Schytt som blev professor 1970. Alla tre glaciologer har studerat och studerar de svenska glaciärerna i Tarfala, även andra glaciärer som i Alperna och inte minst de stora isarna i polarområdena i Arktis och Antarktis.
- Skogsbryn levererar andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald jämfört med skogens inre
Institutionen för naturgeografi
För första gången har en grupp forskare studerat hur ekosystemtjänster och biologisk mångfald skiljer sig från skogens bryn till i skogens inre och resultaten visar på tydliga skillnader. Landskap där det finns både små och stora skogsområden är troligen bäst lämpade för att vi ska få varierade ekosystemtjänster, en kunskap som är viktig att ta hänsyn till vid skötsel av skogsmarker.
- Temperaturen avgör livets hastighet
Institutionen för naturgeografi
Hur lyckas insekter i en population tajma/syncronisera med varandra, om deras utveckling är temperatur-beroende och alla upplever olika temperaturer? En ny studie visar överraskande effekt av insekternas icke-linjära svar på temperatur i ett naturligt mikroklimat landskap. Insekter brukar utvecklas snabbare ju varmare det blir, men vid väldigt höga temperaturer hämmas istället utvecklingen tvärt. Detta icke-linjära förhållande mellan temperatur och utvecklingstakt gör det svårt att förutsäga insekters beteende i naturen — till exempel om en population insekter i genomsnitt kommer att utvecklas snabbt eller långsamt när den utsätts för naturligt växlande temperaturer i ett visst mikroklimat.
- Torra områden: komplexa ekosystem under ökad press
Institutionen för naturgeografi
Torra marker (öknar och andra torra områden) täcker 40 % av landytan och här bor mer än två miljarder människor. De komplexa ekosystem i dessa områden är anpassade till vattenbrist, men ökande torka och mänsklig påverkan undergräver torra markens ekologiska funktion och förmåga att tillhandahålla viktiga ekosystemtjänster.
- Hur påverkar effekten av torka produktionen av nektar?
Institutionen för naturgeografi
För första gången undersöker några forskare vid Stockholms universitet effekterna av hur markförändringar (kompost) påverkar produktionen av blommor och nektar i gräsmarker i kombination med effekterna av torka. Resultaten visar att tillgången på nektar i gräsmarker, med en inhemsk vegetation och naturliga markförhållanden, förblir relativt stabil under torka. Forskarna såg också att markförändringar ökar tillgången på blommor och nektar på klippta gräsmarker. Resultaten är artspecifika, så andra växtsamhällen kan reagera annorlunda. Under de senaste decennierna har många studier visat på en dramatisk minskning av mångfalden och förekomsten av pollinerande insekter. En av huvudorsakerna till att dessa pollinerare minskar är bristen på blomresurser på grund av förändrad markanvändning. De återstående gräsmarkerna utgör en viktig resurs med blomresurser och häckningsplatser för pollinerande insekter. Minskar torka mängden av nektar som är tillgänglig för pollinatörer – och kan vi i så fall kompensera för det genom att tillsätta kompost? För att besvara de här frågorna har en grupp forskare vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet vid Bolincentret för klimatforskning, genomfört både fältarbete och använt en befintlig databas med nektardata. Intresset för att studera torkans effekter på blomning har ökat under de senaste åren. De flesta av studierna har utförts i torra till halvtorra områden eller i laboratorier/växthus, och det har endast gjorts ett fåtal naturliga experiment i tempererade områden. Dessutom fokuserar studierna ofta bara på kommersiellt odlade grödor där man studerat en enda händelse med torka. Därför har nu forskarna i den här studien mätt effekterna av upprepade händelser med torka på naturliga gräsmarker i södra Sverige.
- Mikroorganismer är lösningen för att binda kol i marken
Institutionen för naturgeografi
Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet. Det sätt som olika mikroorganismer utnyttjar och växer till efter att ha konsumerat organiskt material, såsom gamla växtdelar, i marken varierar i tid och rum. Utifrån tidigare forskning vet vi att effektiviteten av denna mikrobiella kolanvändning är viktig för markens kol- och näringskretslopp. Men nu har vi lyckats visa att mikroorganismerna har en grundläggande betydelse för att förklara hur och var kol ansamlas i marken – viktigare än alla andra faktorer som påverkar kollagringen. Vi har verkligen flyttat fokuset till mikroorganismerna i marken, säger Stefano Manzoni, docent vid Institutionen för naturgeografi. Studien är den första som använder globala databaser med data om mängden kol i marken tillsammans med de senaste matematiska modellerna för att mäta den globala betydelsen av mikrobiella processer i markens kolcykel. Forskarna upptäckte då att den roll som mikroorganismer spelar för att lagra kol i jorden är minst fyra gånger så viktig som någon annan process. Det är viktig information menar forskarna – jordens mark innehåller tre gånger mer kol än atmosfären, vilket skapar en viktig kolsänka i kampen mot klimatförändringar.
- Caroline Greiser får stipendium från Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond
Institutionen för naturgeografi
Caroline får stipendiet för forskning om skogens förmåga att buffra klimatextremer - samverkan mellan krontäckning och markvatten.
- Rekordgammal is från Antarktis kan lösa klimatmysterier
Institutionen för naturgeografi
I Antarktis har ett internationellt forskarteam, efter flera säsongers isborrning, nu lyckats nå 2800 meter ner genom isen till berggrunden och fått upp världens äldsta is 1,2 miljoner år i en sammanhängande iskärna. Isen är på väg till Europa för analyser och förhoppningen är att man ska kunna få svar på olösta klimatmysterier. Den fjärde säsongen för EU-projektet "Beyond EPICA - Oldest Ice" har nått en historisk milstolpe för klimatforskningen. Ett internationellt team av forskare har framgångsrikt borrat upp en 2 800 meter lång iskärna och nått berggrunden under Antarktis istäcke. Dessa isprover förväntas avslöja, för första gången, kritiska detaljer om jordens klimat och atmosfärshistoria så långt tillbaka som 1,2 miljoner år, och förmodligen ännu längre tillbaka. Forskare från Stockholms universitet och Lunds universitet deltar i projektet som syftar till att lösa ett av klimatvetenskapens mest komplexa mysterier.
- Ny forskning visar vikten av breda kantzoner vid skogsavverkning
Institutionen för naturgeografi
En ny studie visar att kalavverkning av nordliga barrskogar (boreala skogar) kan orsaka en betydande temperaturökning i skogsbäckar, en effekt som kan sprida sig minst 150 meter nedströms. Studien, som genomförts i nio svenska skogsbäckar i Västerbotten, belyser vikten av breda kantzoner för att skydda vattendragen från uppvärmning och potentiella ekologiska konsekvenser.
- Askja: Vulkanutbrottet som satte spår i både landskap och vetenskap
Institutionen för naturgeografi
I en ny artikel av Simon Larsson vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, presenteras historien bakom upptäckten av vulkanen Askja på Island och efterföljande studier av askan som spreds från vulkanutbrottet år 1875. Forskningen om askan har inte bara satt avtryck i landskapet utan har på flera sätt varit viktig för vetenskapliga framsteg i geovetenskap som lever vidare än idag. Artikeln är publicerad i Dynamica, universitetsbibliotekets nya open science-plattform. Ett vulkanutbrotts 150-årsjubileum Det är i år 150 år sedan vulkanen Askja på Island hade ett väldigt kraftigt, så kallat pliniskt, utbrott. Askan från utbrottet spred sig ända till Stockholm. Observationer från askregnet samlades in från Nordatlanten, Norge och Sverige genom vad som kan kallas ett tidigt exempel på medborgarforskning. Informationen som samlades in från observationerna användes för att rita upp den första detaljerade kartan över den geografiska spridningen av vulkanaska, där förloppet visualiserades timme för timme. Askprover samlades också in från Hagaparken i Stockholm och undersöktes av Adolf Erik Nordenskiöld, geologen och akademiledamoten som ledde Vegaexpeditionen några år senare.
- Allt mer gran i Sverige trots att lämpliga områden krymper på grund av klimatförändringar
Institutionen för naturgeografi
Gran har mycket stor ekonomisk betydelse för svenskt skogsbruk. Samtidigt visar klimatprognoser att stora delar av södra Sverige kan bli olämpliga för gran mot slutet av århundradet. Trots det går skogsbruket åt motsatt håll: mängden gran ökar i hela landet, även bland unga träd. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Forest Research .
- Disputation, Erik Schwarz
Institutionen för naturgeografi
Erik Schwarz försvarar sin doktorsavhandling med titeln "Microbial ecology in soil carbon models: Implications of eco-evolution and spatial ecology for model properties and predictions"