Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för naturgeografi". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 81-100 av 232 träffar
- Kebnekaises sydtopp minskar i höjd
Institutionen för naturgeografi
Avsmältningen är alltså närmare två meter det senaste året. Den 14 augusti mättes Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet av forskare från Tarfala forskningsstation. Det är den lägsta höjden som uppmätts sedan 1940-talet. Den mätning som gjordes 7 augusti 2020 visade att Sydtoppens höjd då var 2 096,5 meter över havet (och sedan smälte ned ytterligare en halv meter till mitten av september). I augusti 2018 var första gången forskarna vid Tarfala forskningsstation kunde konstatera att sydtoppen på Kebnekaise var lägre än nordtoppen på samma berg. Sverige fick då officiellt en ny högsta punkt, Kebnekaises nordtopp med höjden 2096,8 meter över havet. Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta – två meter sedan förra året
- Managing coastal eutrophication: Land-sea and hydroclimatic linkages with focus on the Baltic coast
Institutionen för naturgeografi
Övergödning hotar kustekosystem över hela världen och är oftast förknippad med en ökning av näringsämnen från mänskliga aktiviteter till kustvattnet, som ger upphov till tillväxt av alger och en rad relaterade kustmiljöproblem, som syrebrist och förändringar i näringskedjan. Detta gäller även för Östersjön, ett halvslutet hav i norra Europa, där olika drivkrafter och återkopplingar på olika skalor, från land, kust, hav och klimatet, kan påverka kustvattnet. Syftet med denna avhandling är att öka vår förståelse av hur de olika drivkrafterna påverkar kustområdenas övergödning, samt hur drivkrafterna kan hanteras och reduceras för att förbättra vattenkvalitet och ekologisk status i Östersjöns sammanhängande land-kust-hav-system.
- Stefano Manzoni bland de 6600 mest citerade forskarna
Institutionen för naturgeografi
Ingress
- Ny film med Salim Belyazid
Institutionen för naturgeografi
Salim är en av fyra som utsetts till "Årets lärare", 2024. En av mina största drivkrafter är att jag och mina studenter har ett gemensamt intresse för miljö, säger Salim.
- Förnyat avtal med svensk-grekiska forskningsstationen NEO
Institutionen för naturgeografi
I och med det förnyade samarbetsavtalet kring fältstationen Navarino Environmental Observatory (NEO), arbetar universitetet vidare med att stärka klimat- och miljöforskningen i Medelhavsområdet.
- Fältkurs i Abisko inför Antarktisexpedition
Institutionen för naturgeografi
Den 24–28 mars genomfördes en fältkurs i Abisko för totalt 21 deltagare inför den kommande Antarktisexpeditionen iQ2300. Expeditionen syftar till att studera hur smältande inlandsisar i östra Antarktis kan påverka havsnivåerna i framtiden.
- Viktigt att vi lär oss balansera mellan olika behov av sötvatten
Institutionen för naturgeografi
En ny studie i den vetenskapliga tidsskriften "One Earth" visar hur balansen mellan olika sötvattenflöden varierar över jordens landyta. Resultaten kan användas för att planera vår användning av mark och vatten framöver. Balansen blir extra sårbar under pågående och kommande klimatförändringar såväl som ökande matbehov för en växande befolkning. Vattenflödena på jordens landyta kan delas upp i ”gröna”och ”blå” flöden. Som den huvudsakliga källan till sötvatten på land tas en del av nederbördsvattnet (regn och snö) på land upp av växter som ett "grönt vattenflöde" och en del rinner ut i vattendrag och floder som det synliga "blåa vattenflödet". Hur mycket vatten som hamnar i det "gröna" flödet är nyckeln för grödor och annan växtlighet och därmed för livsmedelsförsörjningen. Det "blå" vattenflödet är avgörande för de akvatiska ekosystemen och vattentillgången i våra samhällen, till exempel för dricksvatten, men också för bevattning i jordbruket, som förvandlar det blå vattenflödet till grönt. Två forskare, Daniel Althoff och Gia Destouni , på Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet har använt stora mängder observationsdata och maskininlärning för att utveckla en global förutsägelsemodell för hur sötvatten fördelas mellan gröna och blå vattenflöden över världen.
- Hur påverkas naturbetesmarker av klimatförändringar?
Institutionen för naturgeografi
Doktoranden Victor berättar om sommarens fältarbete i Stensjö by. Projektet handlar om bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i naturbetesmarker, med särskild fokus på hur detta samspelar med klimatförändringarna. Tack till Kristina Lund och Frida Persson, Vitterhetsakademien för hjälp med intervju och bilder. Tack till Bolincentret för klimatforskning för hjälp med finansiering.
- Pris för forskning, samverkan och lösningar för Östersjöns miljö
Institutionen för naturgeografi
I förra veckan presenterade Östersjöfonden mottagarna av sina prestigefyllda miljöpriser för framstående insatser för Östersjöns miljö. Hydrologen Gia Destouni, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet är en av de tre pristagarna. Priserna, som delas ut årligen, syftar till att belöna personer och organisationer för betydelsefulla och framstående insatser för Östersjöns miljö .
- Unikt möte mellan konst och vetenskap i yttersta havsbandet
Institutionen för naturgeografi
Den här veckan invigdes fotoutställningen ”Art & Science of Water” på den lilla historiska fyrön Pater Noster på svenska västkusten. Utställningen är en hyllning till havet och vattnet på vår jord. Utställningen visar fotokonst av internationella världsstjärnor tillsammans med specialkomponerad musik och forskningsprojekt av högsta betydelse för vår förståelse av klimatsystemet.
- Ny årsrapport för Tarfala forskningsstation
Institutionen för naturgeografi
Här kan du läsa om aktiviteter och händelser vid Tarfala forskningsstation för 2023. Årsrapporten är på engelska.
- Gustaf Hugelius på klimatmöte i Bonn
Institutionen för naturgeografi
Mötet hade fokus på tinande permafrost, en faktor som behöver tas med i beräkningarna för att vi ska kunna nå klimatmålen. Gustaf Hugelius , Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet har varit i Bonn för att diskutera och presentera forskning om permafrost, klimat och kolcykeln på SB56.
- Guldmedalj till Gia Destouni
Institutionen för naturgeografi
Gia tilldelas medaljen för framstående insatser inom vatten- och klimatforskning. På nationaldagen den 6 juni 2022 berättade Kungahuset om de nya mottagarna av kungliga medaljer. Gia Destouni tilldelas H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i Serafimerordens band.
- Medborgarforskning avslöjar oväntade förändringar i gullvivans blomtyper
Institutionen för naturgeografi
En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa. Tusentals medborgare i 32 länder har hjälpt oss att samla in observationer av gullvivor från över 5 200 platser runt om i Europa, säger Sara Cousins som är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och nationell samordnare för studien.
- Grönlands näst största shelfis smälter på tidigare okända sätt
Institutionen för naturgeografi
En ny studie publicerad i Nature Communications av forskare från Stockholms universitet, Norska Polarinstitutet och Akvaplan-niva, avslöjar oroväckande resultat. Grönlands näst största shelfis, Petermann Shelfisen, fortsätter att smälta i snabb takt även när värmetillförseln från havet nått sin gräns. Shelfisar är flytande förlängningar av glaciärer. De fungerar som naturliga barriärer som bromsar isflödet ut i havet, men de minskar gradvis när varmt havsvatten smälter dem underifrån. I takt med att klimatförändringarna värmer upp våra hav, sker denna smältning i allt snabbare takt.
- Mikroskopiska organismer skyddar fosfor i 700 000 år gamla sanddyner
Institutionen för naturgeografi
En ny studie har gått långt tillbaka i tiden för att undersöka gamla sanddyner vid en kust i Queensland, Australien. Syftet är att förstå hur mikroskopiska processer i marken hjälper till att stödja några av de mest artrika naturområdena på jorden. Resultaten visar att mikroorganismer spelar en avgörande roll för att bevara fosfor, vilket kan hjälpa forskare att bättre förstå hur näringsfattiga ekosystem fungerar. Mikroorganismer, som bakterier och svampar, spelar en central roll i jordens ekosystem. Trots sin litenhet har de stor betydelse, till exempel genom att bryta ner organiskt material, påverka näringsflöden i marken och samverka med växter.
- Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning
Institutionen för naturgeografi
Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.
- Tillbaka till istiden med fältarbete i Dalsland
Institutionen för naturgeografi
Stefan Wastegård, Simon Larsson och en student från Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet, har varit på fältarbete i Dalsland för att samla in provmaterial som behövs för Stefans VR-forskningsprojekt.
- Alumnträff med tema övervakning och kartläggning av natur och miljö
Institutionen för naturgeografi
Varje år arrangerar vi alumnträffar i Geohuset. Den 16 oktober var det dags för höstens evenemang. Ett 60-tal alumner, studenter och personal fick lyssna på berättelser från arbetslivet med tips på vägen till jobbet och minglade i Geopuben
- Kväve orsakar oväntad växtflytt i europeiska skogar
Institutionen för naturgeografi
En ny studie med forskare från Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, visar överraskande att kväveföroreningar är den viktigaste drivkraften när skogsväxter breder ut sig i Europa. Klimatförändringarna påverkar inte växternas förflyttning i lika hög utsträckning.