Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för kultur och estetik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 621-640 av 923 träffar
- Staffan Källström, professor emeritus i idéhistoria, har avlidit vid 74 års ålder
Institutionen för kultur och estetik
Staffan Källström var tidigare anställd vid Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria och i centrum för hans forskning stod spänningsförhållandet mellan modernitet och motrörelser till det moderna. Staffan Källström föddes 1946 i Karlskrona och inledde sitt yrkesverksamma liv som journalist. Under flera år var han verksam vid Sveriges Radio i Småland och arbetade även som översättare. Parallellt med detta bedrev han studier i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, vilket ledde till att han 1984 disputerade på avhandlingen Värdenihilism och vetenskap: Uppsalafilosofin i forskning och samhällsdebatt under 1920- och 30-talen. I delvis omarbetad form utkom den efter ett par år som bok med titeln Den gode nihilisten: Axel Hägerström och striderna kring uppsalafilosofin och rönte då stor uppmärksamhet genom journalisten Maciej Zarembas försorg. Denne inledde en livlig debatt om svensk rättstradition och dess betydelse för folkhemmets framväxt, en diskussion som Källström själv inte deltog i men för vilken hans forskning var en självklar utgångspunkt. 1988 fick Källström anställning som forskarassistent vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Ämnet idéhistoria var då ännu i ett uppbyggnadsskede och Källström kom snart att spela en viktig roll i den dagliga verksamheten, som forskare, lärare och så småningom även som studierektor. 1990 fick han ett lektorat i ämnet och 2008 blev han befordrad till professor. Han bidrog till samverkan inom ämnet på flera sätt, bland annat som en av redaktörerna för den festskrift med titeln Motströms: kritiken av det moderna som doktorander och lärare sammanställde med anledning av dåvarande professor Nils Runebys 60-årsdag 1991. I sin forskning kom Källström relativt snart in på andra spår än de som behandlades i avhandlingen. Forskningen spände över en rad olika ämnesområden och i centrum stod i flera fall spänningsförhållandet mellan modernitet och motrörelser till det moderna. Det var dock inte fråga om att beskriva någon enkel dikotomisering utan Källström stannade kvar i det motsättningsfyllda. Det kom tydligt till uttryck i boken Framtidens katedral: medeltidsdröm och utopisk modernism från 2000 där han behandlade medeltidsvisioner hos europeiska tänkare under 1800- och 1900-talet med exempel från arkitektur, konst, litteratur och politik. Särskild uppmärksamhet ägnades den tyska konstskolan Bauhaus, där konstnärer som såg sig som tillhörande ett avantgarde samtidigt närde drömmar om medeltiden som en tid av social och andlig gemenskap. Källströms sätt att skriva var kongenialt med de teman han behandlade. Språket var exakt och tydligt med en stor känsla för nyanser och undertexter. Den forskningsuppgift han intresserade sig för under senare delen av sitt yrkesverksamma liv, föreställningar om det sublima, var även detta ett ämnesområde som lämpade sig väl för hans förmåga till stringens kombinerat med öppenheten för det mångfacetterade. Intresset för konst och design visade sig också i Källströms rum på institutionen. Det skilde sig från många andras genom att inte bara vara ovanligt välstädat utan också, på ett anspråkslöst sätt, smakfullt inrett. Källströms verksamhet vid institutionen präglades av ett i bästa mening välstrukturerat och pliktmedvetet förhållningssätt. Han tog sina uppgifter på stort allvar och slarvade aldrig, vilket gjorde honom uppskattad som föreläsare, handledare och seminarieledare och även som kollega. Han var alltid väl förberedd och var angelägen om att vara uppdaterad genom att ta del av ny litteratur inom det område undervisningen gällde. Genom sin gärning lämnade han ett betydelsefullt bidrag till ämnets utveckling och till fruktbara samarbeten över ämnesgränser. Inga Sanner, professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik.
- Kärleken består över tid och rum
Institutionen för kultur och estetik
Den 14 februari firas Alla hjärtans dag. Hur har kärleken tagit sig uttryck i poesin genom århundradena? Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, presenterar ett urval av kärleksskildringar som vi fortfarande kan känna igen oss i idag. ”Hjälp mig också nu och befria hjärtat från dess sorger, låt det jag länge åtrått äntligen bli verklighet”. (Sapfo, 600-talet f Kr)
- Nytt avsnitt av Studio Anekdot: Har rykten oförtjänt dåligt rykte?
Institutionen för kultur och estetik
Ett nytt avsnitt av Studio Anekdot har publicerats med litteraturprofessor Frida Beckman från Institutionen för kultur och estetik som programledare. Gäst i studion är Mia-Marie Hammarlin, docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. [---] Att rätt kunna ta tempen på samtidens ryktesspridning har också varit en viktig uppgift inom journalistiken ända sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria. Lyssna på hela programmet här!
- Sök i hela Sveriges kulturarv på Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek
Institutionen för kultur och estetik
Riksantikvarieämbetets arkiv och bibliotek välkomnar både studenter och forskare. Biblioteket har gott om studieplatser i lokalerna i Östra stallet på Storgatan 43.
- Samtal om Oscar Wilde med professor i idéhistoria Elisabeth Mansén, i Kulturstudion
Institutionen för kultur och estetik
Det finns ett allvar hos Oscar Wilde, som jag har stor respekt och beundran för, säger professor i idéhistoria Elisabeth Mansén i Kulturstudion, SVT. Oscar Wilde är en författare man kan fastna för på många sätt. När man känner sig utanför eller vilsen, eller i tonåren, man kan fångas av hans vitsighet eller av hans livsöde. Eller bara läsa hans verk för att de är fascinerande att läsa. Elisabeth Manséns intresse för Wilde började med det långa brevet De profundis: Brev från fängelset , som han skrev från fängelset, där han satt dömd för homosexualitet. De profundis översattes till svenska av Mansén 2003. Han är ju så magnifik och så oerhört välformulerad, så man blir upprymd, glad och förtjust av att läsa honom Elisabeth Mansén i Kulturstudion, SVT.
- Humtankpriset 2021 går till Magnus Bremmer litteraturvetare vid Stockholms universitet
Institutionen för kultur och estetik
Humtankpriset delas varje år ut av tankesmedjan Humtank, tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora, till akademiker som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet. 2021 års Humtankpris går till litteraturvetaren Magnus Bremmer, medgrundare av Bildningspodden vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.
- Kulturen efter corona. Kreativitet i krisens spår
Institutionen för kultur och estetik
Pandemin har inneburit stora utmaningar för kultursektorn. Evenemangen har ställts in och jobben uteblivit. Samtidigt har krisen lett till kreativitet och helt nya kulturformer. Vad händer med kulturscenen efter pandemin? Vilka lärdomar finns att hämta från pandemiåren? Och vad kommer vi att behålla när krisen är över? Karin Helander, professor i teatervetenskap och Tanja Schult, docent i konstvetenskap, vid Institutionen för kultur och estetik, medverkar i detta öppna samtal. Ett samtal om kulturens roll och utmaningar under och efter pandemin vid Konsthallen Accelerator, en av många verksamheter som fick ställa in och ställa om sin verksamhet. Konstvisningarna blev digitala och konstnärsamtalen förlades till Zoom. Se hela samtalet på SU Play
- Hur ska frågan om verk och person förstås i gangsterrapen?
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturvetenskapliga metoder ger oss verktyg att diskutera komplexa frågor om relationen mellan kultur och politik, skriver litteraturprofessor Frida Beckman i en debattartikel i Expressen den 29 oktober 2021.
- Öppna rum – en samtalsfestival om konst och forskning
Institutionen för kultur och estetik
Mårten Snickare, professor i konstvetenskap och Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik medverkar i samtalsfestivalen Öppna rum från den 23 oktober, som nu kan ses i efterhand.
- Ny biografi om arkeologen Olov Janse och 1900-talets världspolitik
Institutionen för kultur och estetik
Biografin "The Archaeologist In-Between: Olov Janse 1892-1985" (2021) är författad av Anna Källén, Institutionen för kultur och estetik, och Johan Hegardt, vid Södertörns högskola, som båda forskar inom kritiska kulturarvsstudier. I boken beskriver de hur arkeologen Olov Janse medverkat till utbyten mellan museer och politiska institutioner i världen, men utan att bli inskriven i historien.
- Allmän rösträtt? Ny bok om rösträttens historia i Sverige
Institutionen för kultur och estetik
Under 2021 firar vi 100 år av allmän och lika rösträtt i Sverige och den 10 september är det hundra år sedan valen med så kallad allmän och lika rösträtt inleddes. Men blev rösträtten verkligen allmän?
- Om Miljonprogrammet i 1970-talets barn- och ungdomslitteratur
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturvetaren Lydia Wistisen har bidragit med artikeln "Concrete Possibilities: The High-Rise Suburb in Swedish Children’s and Young Adult Literature" i den nyutkomna antologin Literatures of Urban Possibility. I artikeln utforskar Wistisen representationer av Miljonprogrammet i 1970-talets barn- och ungdomslitteratur.
- Strindbergs samlade verk finns nu digitalt
Institutionen för kultur och estetik
Samtliga texter som Strindberg författat finns nu tillgängliga digitalt och i den form som författaren själv avsåg.
- Axel Englund om Johannes Brahms "Ein Deutsches Requiem" i SVT:s Kulturstudion
Institutionen för kultur och estetik
Axel Englund, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, gästar Kulturstudion i SVT television för att samtala om Johannes Brahms "Ein Deutsches Requiem".
- Forskarintervju med Axel Englund i Tysklandspodden
Institutionen för kultur och estetik
I Tysklandspodden intervjuas människor som på ett eller annat sätt har med Tyskland att göra. I det 31 avsnittet av Tysklandspodden, intervjuas litteraturprofessor Axel Englund om sin bok "Mörkerstråk – Lyrik och musik i det tyska nittonhundratalets skugga" och om att forska i skärningspunkten mellan litteratur och musik.
- Från idéhistoria till stadsteatern med Foucault
Institutionen för kultur och estetik
Dag Thelander skulle skriva en pjäs om Michel Foucault för Uppsala stadsteater. Så han läste en kurs i idéhistoria vid Stockholms universitet om den franske filosofen. –Det är ingen överdrift att säga att jag hade haft svårt att skriva pjäsen utan kursen, säger han. Dag Thelander är dramatiker, han skriver framför allt manus för scener men också en hel del annat. Tillsammans med kompositören Per Wickström driver han frigruppen Östfronten. Där gör de sina flesta projekt, ofta i samarbete med någon annan och lite större aktör. För ett år sedan skulle Dag skriva en musikal om Michel Foucault för Uppsala stadsteater. –Jag ville förstå hans filosofi hjälpligt. Först försökte jag läsa in mig själv men det var svårt. Det är ju ganska krävande texter, och eftersom innehållet är så omstritt är det knepigt att hitta tolkningar som inte är kraftigt vinklade, säger Dag. Så när han av en slump såg att det fanns en 7,5-poängs-kurs i idéhistoria vid Stockholms universitet om Foucaults viktigaste verk var han snabb att hoppa på. –Jag hade stor hjälp av föreläsningar och seminarier för att förstå texterna bättre. Sedan var det uppmuntrande att både lärare och andra studenter verkade tycka att mitt projekt lät kul. Och nu – våren 2022 – går musikalen Vansinnets historia upp. Berätta om den! –Den handlar om när Michel Foucault kom till Uppsala universitet som ung doktorand på femtiotalet. Han var ju inte känd då, men hade börjat utveckla de nya, kritiska idéer som på sikt skulle utmana och i viss mån förändra akademin. Hans handledare, idéhistorikern Sten Lindroth, dömde ut hans första avhandlingsutkast som ovetenskapligt. Enligt myten blev Foucault då så arg att han lämnade Uppsala. –Några år senare kom han tillbaka till Paris och avhandlingen publicerades som Vansinnets historia under den klassiska epoken . Den är idag av många ansedd som en av 1900-talets viktigaste texter. Jag tyckte det var kul att tänka på Foucaults och Lindroths konflikt som ett första slag i ett krig som pågått sedan dess, och fortfarande pågår till exempel på ledarsidorna och på universitetet än idag. Kandidatexamen i filosofi och litteraturvetenskap Dag har läst två år på Biskops Arnös folkhögskola och två år dramaturgi på SKH. Han har också en kandidatexamen i filosofi och litteraturvetenskap, och läste teoretisk filosofi på Stockholms universitet. Om kursen Kursen behandlar Michel Foucaults tänkande ut flera olika perspektiv från sent 1950-tal till hans död 1984. Den går på avancerad nivå och ges nästa gång hösten 2022. Till kurssidan Om pjäsen Vansinnets historia på Uppsala stadsteaters hemsida
- Ansök om nominering till utbytesstudier i Europa
Institutionen för kultur och estetik
Nu kan du som student vid Institutionen för kultur och estetik ansöka om nominering till utbytesstudier under läsåret 2022-2023 genom Erasmus+. Sista ansökningsdag är 15 mars.
- Ny bok i serien Stockholm Studies in Culture and Aesthetics
Institutionen för kultur och estetik
Andreas Hedberg, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har skrivit Ord från norr. Svensk skönlitteratur på den franska bokmarknaden efter 1945. Det är en ny bok i Institutionen för kultur och estetiks bokserie Stockholm Studies in Culture and Aesthetics, utgiven av Stockholm University Press.
- Ny bok. En svindlande uppgift: Sverige och biståndet 1945-1975
Institutionen för kultur och estetik
Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, har tillsammans med Urban Lundberg och Mattias Tydén, båda docenter i historia vid Stockholms universitet, författat en ny bok om den svenska biståndspolitikens historia, som bygger på tidigare oanvänt arkivmaterial.
- Isabelle Ståhl i panelsamtal på Kulturhuset Stadsteatern
Institutionen för kultur och estetik
Isabelle Ståhl, doktorand i idéhistoria, deltar den 8 mars i panelsamtalet ”Är dagens feminister bara egoister?” vid Kulturhuset Stadsteatern. Om evenemanget från Kulturhuset Stadsteaterns webb: Dagens feminism är bred och innehåller olika tankar och idéer. Är detta positivt eller skapar det snarare en negativ splittring? Under kvällen avhandlas allt från BB-kris till fillers och lifestyle-feminism. Har feminismen blivit för ytlig? Eller är rörelsen på väg i ett nytt skede där alla får plats? Har individualismen gått för långt när vi anställer doulor för att coacha oss igenom hemmafödslar, eller är det ett tecken på att kvinnor äntligen tagit makten över sin egen kropp? Med avstamp i sina erfarenheter från kulturen, politiken och civilsamhället tar paneldeltagarna ett grepp om några av samtidens mest aktuella feministiska frågor och siar om framtiden. Panelen består förutom av Isabelle Ståhl av: Silvia Kakembo, byråchef Arena Opinion Dana Pourkomeylian, jurist och liberal ledarskribent Anna Björklund, kulturskribent och krönikör Moderator: My Rohwedder, politisk kommentator Aftonbladet. Om Isabelle Ståhl