Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för kultur och estetik". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 581-600 av 923 träffar
- Sök till vårens kurser
Institutionen för kultur och estetik
Läs vid Institutionen för kultur och estetik i vår. Vi erbjuder kurser på dagtid, kvällstid och på distans. Sista anmälningsdag är den 16 oktober. Fler viktiga datum i ansökningsprocessen hittar du här: su.se/viktigadatum Här är vårt utbud i vår Idéhistoria Konstvetenskap Litteraturvetenskap Musikvetenskap Teatervetenskap Kontakt Vid frågor om våra utbildningar, hör gärna av dig till våra studievägledare: Studievägledning
- Till minne av Urpu-Liisa Karahka (9.3.1940–25.7.2023)
Institutionen för kultur och estetik
Vår tidigare kollega Urpu-Liisa Karahka, docent i litteraturvetenskap, har avlidit. Urpu-Liisa Karahka var född i Loimaa i Finland och står folkbokförd i Sverige tillsammans med sina föräldrar 1946. Redan som student i litteraturhistoria och nordiska språk knöts hon till dåvarande Litteraturhistoriska institutionen. Hennes ”Studier i Johannes Edfelts stilutveckling från Gryningsröster till Högmässa” trycktes i Samlaren 1965. Framför allt var hon dock Lagerkvistforskare och disputerade 1978 på avhandlingen Jaget och ismerna: studier i Pär Lagerkvists estetiska teori och lyriska praktik t.o.m. 1916 . Uppsatsen ”Mottext – medtext – livstext: några anteckningar om det monologiska och dialogiska i Pär Lagerkvists romankonst” trycktes 1998 i Parnass. Hon ägnade sig även åt Hjalmar Bergmans romankonst. Uppsatsen ”Hjalmar Bergmans En döds memoarer och det internationella teaterklimatet” ingår i En sann europé - Hjalmar Bergman i ett internationellt perspektiv. Före disputationen var Urpu-Liisa Karahka under en lång följd av år verksam som assistent vid institutionen, organiserade amanuensernas arbete och skötte generöst postseminarierna. Ämnet kom att starkt förändras under denna tid, när teoretiska paradigm som marxism, semiotik och småningom också hermeneutik kom att ge ämnet en helt ny karaktär. Den typ av empirisk textläsning som Urpu-Liisa och hennes mycket uppskattade handledare, professor Örjan Lindberger, stod för ifrågasattes från skilda håll. Hennes position kan inte ha varit lätt i en tid när studiekamrater betraktade ämnet i andra teoretiska perspektiv, men hennes lojalitet mot ämnestraditionen var total och hon stod fast i sin egen inriktning. Efter disputationen förordnades Urpu-Liisa som forskarassistent i sex år och deltog senare i ett romanforskningsprojekt tillsammans med professor Ingemar Algulin. Framför allt är det dock som akademisk lärare vi minns Urpu-Liisa. Hon var en mycket uppskattad handledare och tack vare henne blev säkert många uppsatser skrivna som annars hade förblivit avbrutna. Som kollega var Urpu-Liisa föredömligt lojal, hjälpsam och pålitlig och hyste stor omsorg om sina studenter. Hon pensionerades i januari 2006. Vid begravningsgudstjänsten i Hoppets kapell den 24 augusti dröjde pastor Minna Huhkamo vid begreppet ”sisu” vad gällde Urpu-Liisas aldrig sviktande energi, vilken hon menade ingick i Urpu-Liisas finska arv, ett arv Urpu-Liisa var mycket stolt över. Vi är tacksamma över att ha haft henne som kollega. Roland Lysell, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet
- Isabelle Ståhl i Sveriges radio om Kafka
Institutionen för kultur och estetik
Isabelle Ståhl är gäst i ett program av P1 Kultur om Franz Kafkas verk Förvandlingen. Det är det tredje och sista avsnittet i en programserie om Frans Kafkas romaner. Avsnittet med Isabelle Ståhl kommer ungefär 4.30 in i programmet:
- Ny forskning om arkitektur och modernitet i barnböcker
Institutionen för kultur och estetik
Elina Druker, professor i litteraturvetenskap, medverkar i en ny antologi om hur modern arkitektur speglas i bilderböcker för barn.
- Ny artikel om samverkan mellan opera och film
Institutionen för kultur och estetik
I en ny artikel i den brittiska online-tidskriften Open Library of the Humanities, skriver Johanna Ethnersson Pontara, docent i musikvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, om hur marknadsföringsstrategier hos operasångare och filmindustri kan samverka.
- Elin Kanhov får Bernadotteprogrammets stipendium
Institutionen för kultur och estetik
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Elin Kanhov, doktorand i musikvetenskap, som utsetts till mottagare av Bernadotteprogrammets stipendium 2023.
- Professor i musikvetenskap Joakim Tillman i SvD om musiken i western-filmer
Institutionen för kultur och estetik
Joakim Tillman uttalar sig om västernmusik i SvD-artikeln "Renässans för västernfilmen", om vår tids nya västernfilm. Hur har filmmusiken medverkat till den traditionella västernfilmens amerikanska identitetsbygge, såväl som de nya västernfilmernas ifrågasättande av den kolonialistiska historieskrivningen? Ett sätt att med filmmusiken framhäva motreaktionen mot de klassiska filmerna, är att musikaliskt bryta upp de gamla kategorierna. I den gamla Hollywood-västern hördes det vem som var god och vem som var ond, förklarar Joakim Tillman. Men Enrico Morricones musik till Sergio Leones filmer "För en handfull dollar" (1964) och "Den onde, den gode och den fule" (1966) suddar ut gränsen mellan det onda och det goda, säger Tillman. I TV-serien "The Mandalorian" (2019-) har Ludwig Göransson influerats av Morricones musik. Göranssons musik samspelar också med en moraliskt kluven huvudperson, snarare än en renodlad hjälte, säger Tillman i SvD-artikeln. Joakim Tillman ger exempel på hur musiken i de nya västernfilmerna även kan markera en vardag och äkthet, snarare än de gamla fimernas storslagenhet och svartvita förhållanden mellan ont och gott. Här kan du läsa hela artikeln i SvD Här kan du läsa mer om Joakim Tillmans forskning
- Lydia Wistisen håller öppen gästföreläsning online
Institutionen för kultur och estetik
Lydia Wistisen, docent i litteraturvetenskap, håller en öppen gästföreläsning vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet den 5 oktober.
- Peter Gillgren föreläser om Vitterhetsakademiens historia
Institutionen för kultur och estetik
Peter Gillgren, professor i konstvetenskap, håller en öppen föreläsning om Vitterhetsakademien i det akademiska landskapet den 30 september på Konstakademien. Föredraget ingår i föreläsningsserien Tio kungliga akademier i tid och rum som genomförs med anledning av Jubileumsåret 2023, Kung Carl XVI Gustaf 50 år på tronen. Tid: lördagen den 30 september kl. 13–14 Plats: Konstakademien, Fredsgatan 12 (entré med hiss finns på Jakobsgatan 27C) Fri entré Peter Gillgren är preses i Kungl. Vitterhetsakademien. I detta föredrag berättar han om Vitterhetsakademien i det akademiska landskapet, från de litterära pristävlingarna på 1700-talet till 2000-talets satsningar på bland annat trädgårds- och fotohistoria, klimat- och medeltidsforskning samt symposier, stipendier och – än idag – prisutdelningar. Läs mer om föreläsningsserien på Konstakademiens hemsida Om Peter Gillgren
- De installerades och promoverades
Institutionen för kultur och estetik
Doktorer och professor från Institutionen för kultur och estetik uppmärksammades vid Stockholms universitets installations- och promotionshögtid i Stadshuset den 29 september.
- Cecilia Aare har disputerat i litteraturvetenskap
Institutionen för kultur och estetik
Den 25 mars disputerade Cecilia Aare på avhandlingen "Reportaget som berättelse: En narratologisk undersökning av reportagegenren”. Avhandlingen introducerar en modell för reportageanalys tillsammans med en uppsättning teoretiska begrepp som synliggör reportagetexters narrativa strukturer. Reportagets olika traditioner jämförs med varandra och med fiktionslitteratur. Särskild vikt fästs vid hur reporterns professionella engagemang i texten skapar ett narrativt engagemang i form av inlevelse i och medkänsla med de människor reportaget levandegör. Opponent var professor Per Krogh Hansen, Syddansk universitet. I betygsnämnden satt docent Bo G. Ekelund, Stockholms universitet, docent Carina Lidström, Örebro universitet och universitetslektor Beate Schirrmacher, Linnéuniversitet. Huvudhandledare var professor Helena Bodin, Stockholms universitet och handledare var docent Erik van Ooijen, Örebro universitet. Vid disputationen var professor Carin Franzén, Stockholms universitet, ordförande. Här kan du läsa avhandlingen
- Teatervetare i öppet seminarium om nationaloperan Gustaf Wasa
Institutionen för kultur och estetik
Teatervetarna Petra Dotlacilová och Karin Helander föreläser vid ett öppet seminarium om nationaloperan Gustaf Wasa i Riddarhuset den 8 juni.
- Läs tvärvetenskaplig projektkurs vid Openlab
Institutionen för kultur och estetik
Vill du arbeta i multidisciplinära team och med utmaningar som Stockholm står inför i framtiden? Läs masterkursen Innovationer för samhällsutmaningar i vår. Sök senast den 16 oktober.
- Carin Franzén i SvD inför Nobelpriset
Institutionen för kultur och estetik
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, intervjuas i Svenska Dagbladet inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur 2023.
- Nobelpristagare och Augustnominerade böcker gynnas inte av ljudbokformatet
Institutionen för kultur och estetik
I den nya antologin "Från Strindberg till Storytel: Korskopplingar mellan ljud och litteratur" skriver Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, om vilken litteratur är det som vinner på genomslaget för ljudböcker.
- Isabelle Ståhl i samtal på Kulturhuset Stadsteatern
Institutionen för kultur och estetik
Kulturhuset Stadsteatern arrangerade den 12 september ett samtal om Isabelle Ståhls avhandling i idéhistoria. Nu finns evenemanget att se i efterhand. Isabelle Ståhl disputerade den 8 september med avhandlingen Psykets laboratorium: Skildringar av drogexperiment i Weimarrepubliken , utgiven vid Ellerströms förlag. I denna studerar hon texter skrivna av filosofen Walter Benjamin (1892–1940) och tre läkare, som utforskade psyket genom självexperiment med hallucinogena droger i Weimarrepubliken på 1920-talet. Läs mer om avhandlingen I samtalet på Kulturhuset Stadsteatern deltog Carl-Göran Heidegren, professor i sociologi vid Lunds universitet, Carl-Michael Edenborg, idéhistoriker, författare och kulturkritiker, och moderatorn Nathalie Lantz, kulturskribent, doktor i Hebreiska bibeln vid Uppsala universitet och översättare från hebreiska.
- Ny forskning om handskriftens litteraturhistoria ur ett mediehistoriskt perspektiv
Institutionen för kultur och estetik
Litteraturprofessor Thomas Götselius har tilldelats medel av Riksbankens Jubileumsfond för att under en sabbatical bedriva forskningsprojektet Författarens hand: Till handskriftens litteraturhistoria. Under sin sabbatical kommer Götselius även att vara Visiting scholar vid Bauhaus Universität Weimar.
- Helena Bodin föreläser om Gunnar Ekelöfs resa till Turkiet
Institutionen för kultur och estetik
Helena Bodin, professor i litteraturvetenskap, håller en öppen föreläsning vid Sigtunastiftelsen den 18 mars.
- Ny bok av Ingemar Haag
Institutionen för kultur och estetik
Finns det något alternativ till den bekännelsekultur som Michel Foucault menade präglar den västerländska kulturen? Det är själva utgångspunkten i litteraturvetaren Ingemar Haags nya bok, Vanishing Selves: Negotiating Selfhood in Self-Representational Works by Goethe, Sand, and Nietzsche (publicerad november 2021 på Peter Lang GmbH).
- ”En bit av Sverige som ständigt faller i glömska”
Institutionen för kultur och estetik
Idag 23 augusti är den Internationella dagen till minne av slavhandeln och dess avskaffande. Vilken roll spelar detta för Sverige? Och hur kan ett produktivt minnesarbete kring slaveriet se ut? Litteraturvetaren Anna Jörngården lyfter fram en karibisk minneskultur kring svarta kvinnliga frihetskämpar. Hon skriver Under strecket i Svenska Dagbladet.