Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för arkeologi och antikens kultur". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 41-60 av 830 träffar
- Samlingar av ben- och hornföremål
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Nu finns fotografierna av de ben-och hornföremål som ingår i forskningsprojektet, Retrieving Osseous Biographies, tillgängliga på SHM:s digitala samlingssök.
- Dykningar på Gustav Vasas krigsskepp Kraveln
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
I dagarna gjordes en undersökning på vraket efter Gustav Vasas krigsskepp Kraveln som sjönk i Nämndöfjärden. Dykningarna var ett samarbete mellan marinarkeologer från Sverige, Finland och Storbritannien och utfördes med stöd från stiftelsen Voices of the Ocean. Undersökningen är en fortsättning på ett långt och givande samarbete mellan svenska och engelska marinarkeologer som har pågått sedan 90-talet. Krigsskeppet Kraveln sjönk 1525 vid Franska stenarna i Nämndöfjärden i nuvarande Värmdö kommun. Dykningarna, som pågick i fem dagar i maj 2024, utfördes av bland annat Rolf Warming som är doktorand vid CEMAS/Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet i samarbete med professor Johan Rönnby (MARIS/Södertörn högskola) samt kollegor från National Museum of the Royal Navy och finska Museiverket. Syftet med undersökningen, som ingår i Rolf Warmings doktorandprojekt, var att studera och dokumentera delar av skeppets överbyggnad och beväpningen ombord. Kraveln är dock mycket komplicerad att undersöka då största delen av vraket ligger på en klipphylla på 27-40 meters djup och upp till 55 meters djup, vilket medför flera utmaningar samt korta dyktider. Kraveln beskrivs av en av Gustav Vasas kaparkaptener (Clements Rentzel) som kungens ”beste kraffwell” (kravel). Skeppet var på väg hem till Stockholm från Kalmar på hösten 1525 men gick på grund vid Franska stenarna. Skeppet har antagligen kommit från Finland för att delta i belägringen av Kalmar slott tidigare samma år. Kraveln transporterade en stor mängd kanoner, däribland belägringsartilleri och artilleri som hade bärgats från ett annat skepp vid namn Lybska Svan. Hon sjönk snabbt och på grund av djupet har tidiga bärgningsförsök inte lyckats. - Även om vrakplatsen är ett ganska komplicerat pusselspel och dykobjekt, är Kraveln otroligt viktig då hon sjönk med sin överbyggnad och med allt ombord, vilket ger arkeologer goda möjligheter till för att förstå konstruktionen av överbyggnaden och skeppets stridsförmåga. Skeppet har stor historisk betydelse då hon antas att ha ingått i Gustav Vasas inköp av ett tiotal fartyg från Lübeck i 1522, vilket anses vara den svenska flottans födelse, säger Rolf Warming.
- Myternas Mykene
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Nu i veckan sändes ett nytt avsnitt på Vetenskapsradion, där bland annat Ann-Louise Schallin medverkar för att berätta om den gamla civilisationen i Mykene. I avsnittet som sändes den 16 januari av Vetenskapsradion Historia får vi följa Tobias Svanelid och Ann-Louise Schallin, professor i Antikens kultur och samhällsliv, till Kung Agamemnons rike, som kanske en gång var Greklands mäktigaste stad.
- Prof. Necmi Karul föreläste på institutionen för arkeologi och antikens kultur
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Föreläsningen som ägde rum 22 februari blev både lyckad och välbesökt. Prof. Necmi Karul, prefekt vid Institutionen för förhistoria vid Istanbuls universitet, höll en mycket intressant och välbesökt föreläsning på institutionen om de nya undersökningarna isydöstra Turkiet inom ramen för Taş Tepeler-projektet där han leder de arkeologiska utgrävningarna i de förkeramiska neolitiska boplatserna Göbeklitepe och Karahantepe.
- Forskningsprogram som leds av Kerstin Lidén får 43 miljoner i medel
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Riksbankens jubileumsfond ger 43 miljoner till arkeologiskt forskningsprogram om kriser, konflikter och klimat under järnåldern på Öland. Vi lever i en tid präglad av klimatförändringar, konflikter och kriser, men det är inget nytt. I ett forskningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond ska arkeologer studera hur samhällen påverkas av sådana stora omvälvningar på Öland år 300–700. De kommer att studera de människor och samhällen som använt några av Ölands mest framträdande fornlämningar, ringborgarna. Vilken ekonomi låg till grund för borgarnas uppförande? Varför övergavs de? Varför återanvänds vissa och var det lokala ölänningar som återbesatte dom? Vad grundade sig ekonomin på som möjliggjorde återanvändning? Var konflikter anledningen till övergivandet? Var det interna eller externa konflikter?
- Fördjupningskurs i det antika Grekland
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Nu finns möjligheten att läsa fördjupningskurs i det antika Greklands arkeologi vid Svenska Institutet i Athen. Just nu pågår kursen Fördjupningskurs i det antika Greklands arkeologi vid Svenska Institutet i Athen (avancerad nivå). Detta är ett samarbete med Svenska Institutet i Athen och under kursen får studenterna i Antikens kultur och samhällsliv studera arkeologi på plats i Grekland. På bilden ser du institutets biträdande direktör Axel Frejman som håller undervisning för studenter vid bronsåldersbosättningen Gla i Boiotien.
- Eugene Costello har nominerats till EAA Book Prize 2023
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
EAA Book Prize delas årligen ut för att hedra nya publikationer av EAA-medlemmar. Senast den 28 februari 2023 hade de fått in totalt 49 nomineringar. Eugene Costello´s bok, "Transhumance and the Making of Ireland's Uplands", publicerades 2020 av Boydell & Brewer och har nu nominerats till EEA´s Book Prize 2023. Vinnaren tillkännages vid EAA:s årsmöte i Belfast den 30 augusti.
- Film från fältkurs
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Under en fältkurs i Lenstad på Öland har studenterna utfört arkeologiska undersökningar av Lendstad borg. I filmen hör du Sven Isaksson berätta om fynden från utgrävningarna. Studenterna har under maj månad utfört arkeologiska undersökningar av Lenstad borg, en av de ringborgar som är så typiska för Öland. Lenstad borg är tidigare inte undersökt arkeologiskt, till skillnad från dess mer namnkunniga vänner - så som Eketorp, Gråborg, Ismanstorp och Sandby borg. De nu utförda undersökningarna utgör också fältdelen av Arkeologiska forskningslaboratoriets masterkurs Fältkurs i laborativ arkeologi och fältutbildningen för doktorander i laborativ arkeologi. De är också lite av en tjuvstart, eller pilotstudie, av fältarbetena för det nya forskningsprogrammet "Kris, konflikt och klimat, samhällsförändring i Skandinavien år 300-700" som ska pågå i åtta år och som är ett samarbete med Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum.
- Mynt är makt!
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Ny bok: Forntidsliv i Vendel
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Birgit Arrhenius, professor emerita vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, har givit ut en ny bok om Vendel som sträcker sig från stenåldern till järnåldern. Vendel, är en i vår tid mindre känd ort, belägen 3 mil norr om Uppsala, tillhörande Tierps kommun och Örbyhus härad. Vendel var en betydelsefull del av det äldsta Sveariket. I boken beskriver Birgit Arrhenius bygdens utveckling från ett fiskeläge i Östersjöns skärgård under stenåldern till ett hövdingasäte under yngre järnålder.
- Ny avhandling om baltiska flyktbåtar
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Vad kan flyktingbåtar från andra världskriget berätta för oss? Och vad betyder de för människor idag? Den 13 november disputerar Mirja Arnshav med avhandlingen "De små båtarna och den stora flykten". Hur kommer det sig att du kom in på just det här ämnet? – Jag har alltid haft en förkärlek för båtar, men idéen fick fäste när jag upptäckte en specifik båt som låg i ett fiskeläger på Gotland. Den såg så avvikande ut att jag hörde mig för i byn. Då rullades historien upp om den här båten, att det troligtvis var en flyktingbåt från andra världskriget som spolats upp på de gotländska stränderna. – Det var en så stark insikt för mig – jag hade inte hört talas om det som fenomen tidigare. Då började jag fundera mer på båtar som inte uppmärksammats tidigare och upptäckte att det fanns en historia värd att berätta om de här till synes anspråkslösa båtarna. Vad kan de här båtarna lära oss om flyktingarnas situation under den här perioden? – Det är framförallt mindre båtar som finns kvar och det var väldigt många. Det i sig säger något om förhållandena – vilka risker människor var redo att ta. Många kom under perioder då det var blåsigt och kallt och båtarna var små. Det är lätt att förstå hur utsatt man har varit ute till havs i de här båtarna och hur tomhänt man har kommit hit och hur mycket många fick lämna bakom sig. – Det finns också något symboliskt i att det är här båtarna har hamnat. De här båtarna hade hört hemma på andra sidan Östersjön. Det är ett stycke baltisk kustkultur som värdesätts där men som vi inte har uppmärksammat här, trots att det är helt unika lämningar som inte har bevarats någon annanstans.
- 75-årsjubileum för Antikens kultur och samhällsliv
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Fredagen den 27:e oktober är du välkommen på jubileumskonferens för Antikens kultur och samhällsliv. I år fyller Antikens kultur och samhällsliv 75 år och erbjuder därför en heldagskonferens med ett program fullt av intressanta föredrag. Jubileumskonferensen äger rum den 27 oktober 2023, i Hörsal D8, Södra husen kl. 9.30 - 17.30.
- Seminarium: Ana Motta
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Ingress
- Seminar: Nicolò Dell'Unto
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Seminarium: From 3D Models to Knowledge Ecosystems - Rethinking Archaeological Collections
- Årets första borggrävning på Öland: Vedby borg
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
En av årets grävningar inom projektet Kris, Konflikt och Klimat kommer att utföras i Vedby borg och äga rum under tre veckor i maj 2026.
- Sök forskarplats på institut i utlandet via Riksbankens Jubileumsfond
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) samarbetar med institut i Frankrike, Sydafrika och USA, vilket innebär att forskare kan söka finansiering för att vistas vid tre framstående institut i dessa länder för avancerade studier. RJ vill stärka internationaliseringen av svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och erbjuder därför svenska forskare plats på tre institut för avancerade studier. Forskarna kan under den här perioden koncentrera sig på sin forskning, utan krav på undervisning och administrativa plikter vid heminstitutionen. Här är de institut som RJ erbjuder platser på: Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences at Stanford University (CASBS) L’Institut d’études avancées de Paris (IEA de Paris) The Stellenbosch Institute for Advanced Study (STIAS) Läs mer: Riksbankens jubileumsfond – Pressmeddelande
- Från arkeologistudent till kriminaltekniker
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Zohra Ben Salah som är utbildad arkeolog och osteolog från Stockholms universitet har idag en unik roll som polis och kriminaltekniker. Tack vare en inspirerande lärare och ett besök från en kriminaltekniker kom Zohra fram till hur hon kunde få praktisk nytta av sina kunskaper från studierna. Idag arbetar hon som kriminaltekniker och medverkar även i programmet ”Efterlyst”. Genom sina kunskaper inom både arkeologiska metoder och osteologi är Zohra till stor nytta i utredningsarbetet.
- Vikingaskatt upptäckt nära Harald Blåtands fort i Danmark
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Två skatter av vikingasilver och mynt från Harald Blåtands regeringstid, har grävts fram av en metalldetektorist på Jylländska halvön. De två vikingaskatterna som grävdes fram på den Jylländska halvön innehöll fler än 300 bitar silver, ca 50 mynt och uppskurna smycken. Enligt arkeologer avslöjar fyndet nya upptäckter kring vikingakungen Harald Blåtands regeringstid samt de religiösa ambitioner som förekom.
- Samtal om konst och forskning
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
I vårens konst- och forskningsprogram bjuder Accelerator in konstnärer, forskare och publik att reflektera kring olika konstutställningar som är aktuella i år. Välkommen till Accelerator den 3 maj kl. 18.00-19.30 för att lyssna på ett samtal om kulturgeografiska och arkeologiska perspektiv på plats, rumslighet och geopolitiska förskjutningar i samtiden, där konst och forskning vävs samman. I samtalet medverkar bland annat Mats Burström, professor i arkeologi på institutionen för arkeologi och antikens kultur. Det är fri entré och ingen förhandsbokning krävs. Läs mer om eventet här
- Money, Coinage and Colonialism: entangled exchanges (red. Nanouschka M. Burström och Fleur Kemmers)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Den nyligen lanserade boken "Money, Coinage and Colonialism: entangled exchanges", redigerad och medförfattad av Nanouschka M. Burström från Institutionen av arkeologi och antikens kultur tillsammans med Fleur Kemmers (Frankfurt a.M.), ger en viktig och efterlängtad överblick över hur pengar fungerar i koloniala situationer. Genom tretton fallstudier, från det Klassiska Grekland till Indonesien på 1960-talet, framträder en bred och mångfacetterad bild av hur de fysiska objekten ”pengar” stöttat, men även komplicerat, etableringen av kolonier, och fortsätter att göra det idag. Genom att studera konkreta föremål nyanseras bilden av storskaliga ekonomiska och politiska processer. Ibland tydliga som instrument för makten, ibland för motstånd och subversiva strategier. Boken är rikt illustrerad och kombinerar genomgående teoretiska resonemang med konkreta exempel.