Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutionen för arkeologi och antikens kultur". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 21-40 av 830 träffar
- Analyser av organiska rester med gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Gaskromatografi-masspektrometri (GC-MS) är en kraftfull analytisk teknik som används för att identifiera och kvantifiera organiska föreningar i arkeologiska material. Denna metod ger värdefull information om ursprunget och användningen av dessa organiska lämningar. Organiska lämningar återfinns främst inom följande arkeologiska sammanhang: Synliga Lämningar: Organiska material kan vara bevarade som synliga arkeologiska lämningar, och analys av dessa kan ge insikter om deras biologiska ursprung och hur de har behandlats. Inkapslade i Keramik: Organiska rester kan vara inneslutna i keramiska artefakter och erbjuda svar på frågor rörande vad som tillagades eller förvarades i keramikkärl, även om det inte finns några synliga spår från detta i keramiken. Bundet till Jord: Organiska rester som är bundna till jord kan ge värdefull information om avgränsningen av boplatser och tolkningar av anläggningar vars funktion annars är svåra att förstå. Den molekylära analysen med GC-MS kan kompletteras med en ämnesspecifik isotopanalys av enskilda fettsyror med hjälp av GC-C-IRMS. Med denna analysteknik är det möjligt att med högre noggrannhet differentiera mellan lipidrester från färskvattenlevande kontra marina akvatiska organismer samt mellan lipidrester från olika terrestriska animalier så som icke-idisslare, idisslare och mjölkfetter. Tekniken gör det även möjligt att med högre noggrannhet analysera blandningar av fetter av olika ursprung. För att förhindra kontaminering är det viktigt att undvika direkt beröring av verktyg, prover eller insidan av plastpåsen utan att använda handskar. Det rekommenderas att använda handskar redan vid provtagningen, och verktygen bör rengöras mellan varje prov. Jordprover från arkeologiska lager bör samlas från nyligen rensade ytor, och mängden per prov bör vara cirka 1–1,5 deciliter. Dessa prover bör svepas in i aluminiumfolie innan de placeras i plastpåse. Förvara proverna i en torr och sval miljö, alternativt i mörkt och nedfryst. Det viktigt att samla in jordprov från ytor utanför det aktuella undersökningsområdet som kan användas som referensprov. När det gäller keramikskärvor bör de lindas in i aluminiumfolie innan de placeras i plastpåse. Skicka gärna en hel skärva så gör vi provtagningen här på plats. Skärvan bör vara minst 30x30 mm, och det är en fördel om den härrör från kärlets mynning. Det är viktigt att notera att provtagningen innebär åverkan på keramikskärvan, så dokumentation av föremålen innan de skickas till AFL är rekommenderat. Vi behöver mellan 0,5–1 gram provmaterial från varje skärva.
- Isotopanalys av kol, kväve och svavel
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Vi genomför isotopanalyser på grundämnena kol, kväve och svavel, främst på prover från ben, tänder och horn. Genom användning av isotopanalyser kan vi besvara en rad frågeställningar som rör kost, ursprung, mobilitet, kontakter och livshistorier.
- Fosfatanalys och fosfatkartering
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Fosfatanalyser på jord är en vanlig markkemisk metod inom arkeologin för att identifiera platser som visar spår av mänsklig aktivitet. Det som analyseras är grundämnet fosfor (P) som har bundits till jorden i form av organiska och inorganiska fosfater, dessa finns jämt spridna i naturen om ingen påverkan skett. Fosfater är relativt stabila i jorden och kan därför ackumuleras av mänskliga aktiviteter såsom avfallshantering eller begravningar. Genom att extrahera dessa fosfater från jorden går det att identifiera områden med förhöjda fosfatvärden. Vid provtagning för fosfatanalys är 1–1,5 dl en lagom provmängd. Använd rena verktyg och förvara proverna direkt i plastpåse innan de skickas till oss.
- Konservering av metallföremål
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
För att säkerställa bevarandet av arkeologiska föremål för framtiden krävs konservering. För att säkerställa bevarandet av arkeologiska föremål för framtiden krävs konservering. På Arkeologiska forskningslaboratoriet är vi genom vår konservator Lena Holmquist specialiserade på konservering av arkeologiska metallföremål. Kontakta oss gärna för att få mer information om våra tjänster samt prisuppgifter.
- Spårämnesanalys med induktivt kopplad plasma och masspektrometri (ICP-MS)
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Med ICP-MS (Inductively Coupled Plasma Mass Spectrometry) kan man detektera och kvantifiera spårämnen i mycket låga koncentrationer, vilket gör det möjligt att avslöja detaljer om både miljöförhållanden och mänsklig aktivitet på en lokal nivå. Inom arkeologin används ICP-MS på arkeologiskt fyndmaterial såsom jord, ben, metaller, keramik med mera. Denna metod har visat sig särskilt användbar för att identifiera aktivitetsytor, undersöka föroreningar från metallhantering och utföra proveniensbestämningar, vilket kan ge viktig information om handelsvägar och ursprung för material. Med ICP-MS går det att analysera de flesta grundämnen, från natrium (Na) och högre i det periodiska systemet, med undantag för kisel (Si). Även fosfor (P) och svavel (S) är utmanande att analysera, eftersom de har hög jonisationspotential och kan påverkas av interferenser från andra ämnen i provet. Förutom att bestämma grundämnessammansättningar kan ICP-MS också användas för att analysera isotoper av vissa grundämnen, såsom bly (Pb) och strontium (Sr). För att möjliggöra effektiv analys ska prover som skickas för ICP-MS vara torra och förpackas i plastpåsar (undvik aluminiumfolie, som kan påverka resultaten). För jordprover rekommenderas cirka 1 dl, medan prover av ben, metaller och keramik bör vara minst 1 gram. För jordprover är det också värdefullt att inkludera referensprover från områden utanför det aktuella undersökningsområdet, vilket kan bidra till att sätta de analyserade proverna i ett större kontext och ge mer exakta resultat. Det är viktigt att notera att provtagningen innebär åverkan på det som skall analyseras, så dokumentation av föremålen innan de skickas till AFL är rekommenderat. Proverna löses upp is syra innan analys.
- Jobba hos oss
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Är du nyfiken på hur det är att arbeta vid Stockholms universitet? Lediga jobb vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur annonseras centralt på Stockholms universitet. Jobba på SU Lediga jobbtillfällen vid SU Lediga doktorandtjänster vid SU Kontakt Prefekt Jan Apel prefekten@ark.su.se 08-16 34 10 Stf Prefekt Arja Karivieri prefekten@ark.su.se 08-16 33 66 Administrativ chef Magdalena Skarp magdalena.skarp@ark.su.se 08-16 21 77 Studierektor forskarutbildningen Gunilla Eriksson gunilla.eriksson@arklab.su.se
- Historik
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Institutionen för arkeologi och antikens kultur skapades genom en sammanslagning 2005 av Arkeologiska institutionen och Institutionen för antikens kultur och samhällsliv. Totalt består den nya institutionen av fem enheter och två centra, som var och en har en skiftande historia vid Stockholms universitet. Äldst är ämnet arkeologi, som tidigare hette ”jämförande fornkunskap”. Redan 1887–1893 höll Oscar Montelius föreläsningar i detta ämne vid Stockholms högskola. Som en egen disciplin etablerades ”jämförande fornkunskap” 1917, och dess förste professor var Nils Åberg (1940–1953). Antikens kultur och samhällsliv betecknades tidigare ”klassisk fornkunskap och antik historia”. Detta ämne upprättades 1948, genom medel som insamlades för att fira 100-årsdagen av Victor Rydbergs födelse. Förste innehavaren av Victor Rydberg-professuren var Gösta Säflund (1948–1969). Det osteologiska forskningslaboratoriet, numera Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, upprättades vid Ulriksdals slott 1967, delvis genom en kunglig donation. Den förste professorn var Nils-Gustaf Gejvall (1969–1977). Utbildning i osteologiämnet inleddes 1977. Det arkeologiska forskningslaboratoriet etablerades 1976 i Greens villa. Dess första chef var Birgit Arrhenius, som var professor i laborativ arkeologi 1986–1998. Numismatiska forskningsgruppen finansieras av Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning. Den första professorn i ämnet var Brita Malmer (1979–1992), som först var placerad på Kungliga Myntkabinettet, men som från 1988 blev knuten till Stockholms universitet. Centrum för evolutionär kulturforskning (CEK) bildades 2007. Centret bedriver tvärvetenskaplig forskning om de orsaksförhållanden som formar och förändrar människans kultur både i korta och långa tidsperspektiv. Centrum för paleogenetik (CPG) bildades 2019 mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, för att skapa ett gemensamt centrum för forskning kring förhistoriskt DNA.
- Utbildning
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här finns information om allt som rör dina studier hos oss.
- Ny student
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Är du ny på Institutionen och på Stockholms universitet? Här hittar du allt du behöver veta inför terminsstarten.
- Studera utomlands
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Att plugga en termin som utbytesstudent är både lärorikt och nyttigt. På institutionen finns en rad Erasmus+ och Nordplus utbyten att söka och vill du längre ut i världen finns många utbyten via de centrala avtalen som du kan söka.
- Kontakt
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här har vi samlat kontaktinformation till studieadministratörer, studievägledare studierektorer och vår internationella koordinator.
- Forskargrupper
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här ser du de grupper som forskare från institutionen för arkeologi och antikens kultur medverkar i.
- Konferenser och seminarier
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här hittar du information om alla seminarium som är planerade under året samt de seminarium som ägt rum tidigare år.
- Kontakt
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här ser du kontaktuppgifter till alla forskare som verkar inom respektive enhet på institutionen för arkeologi och antikens kultur.
- Hitta till oss
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Institutionens avdelningar osteoarkeologi och laborativ arkeologi finns samlade i Wallenbergslaboratoriet på Stockholms universitets campus i Frescati (Lilla frescativägen 7), nära till allmänna kommunikationer. Antikens kultur, numismatiska forskningsgruppen och arkeologiska avdelningen hittar du på Universitetsvägen 10E. Hitta rätt - Campus och byggnader vid Stockholms Universitet Centrum för paleogenetik har sina lokaler i Arrheniuslaboratoriet, Svante Arrhenius väg 20C, "stora" Frescati Campus. Karta över Campus Frescati
- Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Vi bedriver forskning inom antikens kultur och samhällsliv, arkeologi, numismatik, laborativ arkeologi, osteoarkeologi, paleogenetik och evolutionär kulturforskning samt erbjuder utbildningar på grund-, avancerad och forskarnivå.
- Internt
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här hittar du som anställd (inkl. doktorander oavsett finansiering) viktig information gällande din anställning vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Generella regler som gäller hela universitetet hittar du på SU:s centrala webbsidor under fliken Medarbetare. För alla anställda Här hittar du information om din anställning, resor och resebidrag, sjukdom, semester med mera. Medarbetarwebb Medarbetarkalender Medarbetarnotiser Primula – personaladministrativt system Primula är Stockholms universitets personaladministativa system där du som anställd själv lägger in om semester, sjukdom, föräldraledighet m.m. Om du inte har tillgång till Primula kontakta den administrativa chefen, administrativchef@ark.su.se .
- Kontakt
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Här hittar du kontaktinformation till övergripande funktioner vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
- Lokal antagningsordning för forskarutbildning i arkeologi
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Antagningsordningen är fastställd av Institutionsstyrelsen 2015-10-26. Antagningsdatum Humanistiska fakultetsnämnden har beslutat att antagning till utbildning på forskarnivå kan ske två gånger årligen och på fasta tider enligt nedan: Sista ansökningsdag 15 oktober för att påbörja utbildningen 20 januari. Sista ansökningsdag 15 april för att påbörja utbildningen 20 augusti. Utlysning ska ske senast en månad innan sista ansökningsdag. Ansökan Ansökan ska innehålla curriculum vitae, examensbevis eller LADOK-utdrag eller motsvarande som dokumenterar behörighet och akademiska meriter, examensarbeten på kandidatnivå och avancerad nivå eller motsvarande, samt en kortfattad forskningsplan på maximalt 20 000 tecken inklusive blanksteg och eventuella litteraturreferenser Forskningsplanen ska redovisa ämnesavgränsning, forskningsläge, syfte, teoretisk och metodisk förankring. Till ansökan ska även bifogas eventuellt övriga handlingar som dokumenterar förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. I ansökan ska också en eller två referenspersoner uppges, till exempel tidigare handledare och/eller arbetsgivare. Beredning och bedömning av de sökande Ansökningarna bereds av Forskarutbildningsnämnden (FUN) vid berörd avdelning som består av ämnets handledarkompetenta lärare och forskare. FUN gör en bedömning av sökandens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen på avsedd tid. Vid bedömningen ser nämnden till sökandens forskningsplan, tidigare meriter (såväl utbildning som vetenskaplig produktion) och samarbetsförmåga. Störst vikt läggs vid den sökandes forskningsplan (relevans, originalitet och genomförbarhet inom given tidsram). Vid bedömningen av den sökandens tidigare meriter är kvaliteten på de uppsatser (15-30 hp) som sökanden skrivit inom ämnesområdet av särskild betydelse. Bedömningen omfattar kritisk och analytisk förmåga, kreativitet och självständighet. Den sökandes samarbetsförmåga bör så långt möjligt styrkas skriftligt. FUN intervjuar de sökande som kan bli aktuella för antagning. Beslut FUN lägger ett förslag till Institutionsstyrelsen, som sedan beslutar om antagning, i december för tillträde 20 januari, respektive i juni för tillträde 20 augusti. De sökande delges skriftligen institutionsstyrelsen beslut. Institutionsstyrelsen får bara anta sökande som anställs som doktorand. Institutionsstyrelsens beslut kan inte överklagas.
- Mediepolicy
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Syftet med denna policy är att du som anställd ska ha något att stödja dig på och förhålla dig till när du kommunicerar med/genom olika medier. Med kommunikation avses bild, ljud och text eller en kombination av dessa. Vilka omfattas av mediepolicyn Alla anställda, oavsett anställningsform, omfattas av institutionens mediepolicy, dvs. tillsvidareanställda, visstidsanställda, projektanställda, studenter och praktikanter. Det som publiceras ska vara relevant och ha ett direkt samband med verksamheten på Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet. Om du vill starta en Facebook sida, blogg eller dylikt finns en checklista för sociala medier som du måste förhålla dig till innan du sätter igång. Se Medarbetarwebben, Checklista för sociala medier. Riktlinjer för kontakter/publicering i media? All kommunikation med medier där myndigheten Stockholms universitet är avsändare ska följa gällande lagar och förordningar samt universitetets interna regelverk. Publicering som är kränkande, stötande eller på annat sätt kan skada verksamheten vid, eller anseendet för Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet, får inte ske. Till media räknas dagstidningar, tidskrifter, TV och radio. När du som anställd använder dig av ovanstående kanaler för att nå ut med dina forskningsresultat måste du beakta följande: • Att du har tillstånd att publicera fotografier med andra på, i enlighet med GDPR. För fotografering i institutionens utrymmen och samlingar gäller särskilda regler. • Att du följer universitetets grafiska manual (visuell identitet). • Pressbilder från Mediabanken får brukas fritt när användandet är kopplat till Stockholms universitet. Dock måste fotografen namnges (Foto: fotografnamn xxx, Stockholms universitet). • Tänk på ditt språk och den ton du använder när du skriver. Vilken målgrupp vill du nå ut till? (Se medarbetarwebben, Språkpolicy vid Stockholms universitet). Du får inte publicera eller närmare kommentera: • Ett pågående projekts resultat utan projektledarens tillstånd (Upphovsrättsskyddat material). • Lägga upp fotografier på opublicerade artefakter (Upphovsrättsskyddat material). Du får inte publicera • Spam och reklam • Förtal, hot och personangrepp • Hets mot folkgrupp • Pornografi och våldsskildringar • Upphovsrättsskyddat material • Ovårdat språk Riktlinjer för kontakter/publicering i sociala mediekanaler Allt innehåll på webbplatser och sociala medier där myndigheten Stockholms universitet är avsändare ska följa gällande lagar och förordningar samt universitetets interna regelverk. Publicering som är kränkande, stötande eller på annat sätt kan skada verksamheten vid, eller anseendet för Stockholms universitet får inte ske. Till sociala mediekanaler räknas Facebook, Twitter, Instagram, Youtube, LinkedIn och bloggande. När du som anställd använder dig av offentliga kanaler för att nå ut med dina forskningsresultat och/eller har kontakt med studenter måste följande beaktas: • Att du har tillstånd att publicera fotografier med andra på, i enlighet med GDPR.För fotografering i institutionens utrymmen och samlingar gäller särskilda regler. • Att du följer universitetets grafiska manual (visuell identitet) • Pressbilder från Mediabanken får brukas fritt när användandet är kopplat till Stockholms universitet. Dock måste fotografen namnges (Foto: fotografnamn xxx, Stockholms universitet) Du får inte publicera: • Spam och reklam • Förtal, hot och personangrepp • Hets mot folkgrupp • Pornografi och våldsskildringar • Upphovsrättsskyddat material • Ovårdat språk • Länkar till ovanstående material Institutionen kan ta bort inlägg med ovanstående innehåll. Kommentarer som inte har någon koppling till det publicerade innehållet eller till institutionen/universitetet kan även tas bort. Observera att personliga webbsidor, bloggar och andra personliga kanaler i sociala medier är privata och får således inte ha Stockholms universitet som avsändare eller använda universitetets logotyp. Riktlinjer för media vid arbete i Sverige Endast material och information där spridning är tillåten får publiceras eller kommenteras i media. Intervjuer med journalister hanteras enbart av utgrävningsansvarig, om inget annat är överenskommet. Riktlinjer för media vid arbete utomlands I medelhavsländerna finns strikta lagar och förordningar som reglerar hur arkeologiskt material får publiceras. Detta innebär att det är absolut förbjudet att skriva på Facebook, Twittra, blogga eller använda Instagram för att förmedla undersökningsresultat både i ord och också i bild/fotografier. Intervjuer med journalister hanteras enbart av utgrävningsansvarig, om inget annat är överenskommet. Om resultat cirkulerar i dessa medier innan de är publicerade kan detta medföra att vi blir av med vårt tillstånd för arkeologiska undersökningar, men kan även skada andra svenska forskare som verkar t.ex. i Italien, Grekland, Turkiet och vid de Svenska Instituten i Rom, Athen och Istanbul. Huvudansvarig för mediekontakter Huvudansvarig för alla mediekontakter och kanaler är prefekten för Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Informera även kommunikatören som kan lyfta fram det på hemsidan eller dylikt (red@archaeology.su.se). Enheten för Press och redaktion kan vara behjälpliga med att nå ut i interna och externa kanaler (press@su.se / tel:08-16 40 90). Kerstin Lidén Prefekt