Meckaalliansen för försvar och framväxten av ett tripolärt Mellanöstern

Paul T. Levin är docent vid Stockholms universitet och föreståndare för Institutet för Turkietstudier.

Sammanfattning

Den 7 augusti 2026 undertecknade Saudiarabien, Turkiet och Pakistan ett gemensamt försvarsavtal som skapade Mecka-alliansen, vilken, likt NATO, bygger på principen om ömsesidiga försvarsförpliktelser. Alliansen speglar en utveckling mot ”multi-alignment” som svar på regional instabilitet och ett alltmer opålitligt USA, och signalerar ett framväxande tripolärt system av regionala block (”ett ”sunni-block”, en israelisk ”hexagon-allians” och Irans motståndsaxel). Om Mecka-alliansen framgångsrikt avskräcker konflikter skulle den kunna bidra till att stabilisera regionen, men den kan också underblåsa en kapprustning. Om avskräckningen misslyckas kan det komplexa systemet av regionala block leda till att lokala krig sprids. För Europa finns flera risker med en sådan utveckling: störningar i energi- och handelsflödena, flyktingströmmar, att krig i olika geografier sammanlänkas till en större konflikt samt påfrestningar på Natos sammanhållning med tanke på Turkiets dubbla åtaganden och den latenta konflikten mellan Grekland och Turkiet. Europa bör upprätthålla relationer med båda blocken, arbeta för att dämpa spänningarna och stödja redundans i infrastrukturprojekt rörande energi och transport.