Sök
Du söker nu på webbplatsen "Institutet för social forskning". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 141-160 av 484 träffar
- Disputation: Maria Forslund
Institutet för social forskning
Maria Forslund, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, försvarar sin avhandling i sociologi. Disputation Datum: fredag 17 mars 2023 Tid: 10.00 – 12.00 Plats: Hörsal 7, hus D, Universitetsvägen 10 D Avhandlingens titel: "From the cradle to the grave - in sickness and in health?: The welfare state and health outcomes" Tid: 17 mars, 2023, 10:00 Plats: Hörsal 7, hus D, Universitetsvägen 10 D, Stockholms universitet Opponent: Professor Kjetil van der Wel, Institutt for sosialfag, OsloMet, Norge Abstract Sickness, whether manifested through actual sickness or through fear of sickness, is a part of human life. Sickness cash benefits was one of the earliest social security programs implemented in modern welfare states. Previous research on how sickness benefits are associated with health outcomes has emphasized the significance of income. Sickness is a social risk in terms of income loss, and sickness benefits has the potential to compensate such losses. Just as cash benefits are an essential part of the welfare state, so are public services. Public services, and healthcare in particular, are crucial for health outcomes. Yet, comparative research on healthcare is just beginning to take off in research. This thesis extends previous research in two ways. First, the thesis considers the impact of sickness cash benefits and healthcare for health outcomes, as well as the interplay between cash and care. Secondly, the thesis applies a life course perspective aligning comparative welfare state research and cumulative dis/advantage theory. The thesis thereby contributes with new knowledge, empirically as well as theoretically, which together provides a comprehensive assessment of important links between the welfare state and population health. Study I examines the relationship between sickness benefits and life expectancy at age 65 in 15 OECD countries, 1960–2015. The study is novel as it applies a life course perspective on sickness benefits, combining cumulative dis/advantage theory and a comparative welfare state approach. It adds to previous research by focusing on the cumulative access cohorts have had to sickness benefits during their time active in the labour market. The results support previous research showing that universal coverage of sickness benefits appears to be associated with lower mortality. Study II analyses the relationship between primary care and inequalities in self-rated health based on educational attainment in 24 countries 2002–2018. Previous research has pointed to an increasing educational gradient in health over the last decades. Primary care has been argued to be especially important when aiming to reduce such health inequalities. The results show that in countries where primary care is of higher quality, the educational gradient in self-rated health is lower. Study III analyses the interplay between healthcare resources and sickness benefits in relation to premature mortality in a sample of 14 countries for the time period 1980–2011. The study lends support to there being an interaction effect between healthcare and sickness benefits. Although healthcare and sickness benefits are two different aspects of the welfare state, future research should consider the interplay between cash and care. Taken together, the thesis demonstrates the importance of considering how different aspects of the welfare state and separate policy programmes works in conjunction. The thesis further emphasizes the importance of using a life course approach in analysing health outcomes of the welfare state and social policy. Läs avhandlingen här
- AME Labour Economics-seminarium: Heather Sarsons (University of British Columbia)
Institutet för social forskning
"Transactional Preferences and the Minimum Wage" Seminarium Datum: torsdag 8 juni 2023 Tid: 10.00 – 11.15 Plats: F800 AME Labour Economics-seminarium i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI). Heather Sarsons från University of British Columbia presenterar "Transactional Preferences and the Minimum Wage". Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk. Läs mer om våra seminarieserier, workshops och konferenser här: Konferenser och seminarier Abstract A growing number of studies suggest that minimum wages have limited disemployment effects while at the same time increasing output prices. This finding contradicts the "law of demand", which states that output demand, and therefore employment, should fall whenever prices increase. We propose a simple framework to explain this fact and to highlight some aspects of ethical consumption more generally. Consumers derive extra utility when engaging in transactions that can be associated with positive moral attributes. In the context of the minimum wage, consumers derive a higher marginal utility when they know that the good they are consuming is produced by a worker earning a higher wage. Combined with firms' inability to credibly commit to higher wages, a mandated minimum wage policy can lead to higher output and positive employment effects simultaneously. We implement an online survey experiment in the U.S. to test the proposed mechanism.
- AME Gender Economics-seminarium: Olof Rosenqvist (IFAU)
Institutet för social forskning
"Gender-targeted transfers by default? Evidence from a child allowance reform in Sweden" Seminarium Datum: torsdag 11 maj 2023 Tid: 10.00 – 11.15 Plats: F800 Gender Economics-seminarium, nationalekonomi med fokus på jämställdhet, vid Institutet för social forskning (SOFI). Olof Rosenqvist från IFAU presenterar "Gender-targeted transfers by default? Evidence from a child allowance reform in Sweden". Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk. Läs mer om våra seminarieserier, workshops and konferenser här: Konferenser och seminarier Abstract We exploit a sharp birthday discontinuity in a large and universal Swedish cash transfer program, creating plausibly exogenous variation in the default disbursement option, while holding entitlements and other financial incentives constant. When the cash transfer is paid out to the mother by default, instead of a 50/50 default, it has a huge effect on the probability that the transfer is deposited in the mother’s bank account also in the long run. Surprisingly, we find that the default policy redistributes resources to separated low-income mothers. We find no indications that the 100%-to-the-mother default induces mothers to work less or to take more responsibility for the children.
- AME Labour Economics-seminarium: Isaac Sorkin (Stanford University)
Institutet för social forskning
Ingress
- AME Labour Economics-seminarium: Joseph Doyle (MIT)
Institutet för social forskning
Ingress
- AME-seminarium: Alessandra Casarico (Bocconi University)
Institutet för social forskning
AME-seminarium: Alessandra Casarico (Bocconi University) presenterar sin forskning under på AME Labour Economics Seminar, vid Institutet för social forskning (SOFI). Seminarium Datum: torsdag 10 oktober 2024 Tid: 10.00 – 11.15 Plats: SOFI, F800 AME-seminarium: Alessandra Casarico (Bocconi University) presenterar sin forskning under på AME Labour Economics Seminar, vid Institutet för social forskning (SOFI). Datum: Okt 10, 2024 Tid: 10.00 – 11.15 Plats: SOFI, F800
- SWS-seminarium: Maren Toft (University of Oslo)
Institutet för social forskning
Maren Toft (University of Oslo) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Seminarium Datum: tisdag 8 oktober 2024 Tid: 13.00 – 14.15 Plats: SOFI, F800 Maren Toft (University of Oslo) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk.
- SWS-seminarium: Sara Kalucza (Umeå Universitet)
Institutet för social forskning
Sara Kalucza (Umeå Universitet) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Seminarium Datum: tisdag 22 oktober 2024 Tid: 13.00 – 14.15 Plats: SOFI, F800 Sara Kalucza (Umeå Universitet) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk.
- SWS-seminarium: Tim Vlandas (University of Oxford)
Institutet för social forskning
Tim Vlandas (University of Oxford) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Seminarium Datum: tisdag 5 november 2024 Tid: 13.00 – 14.15 Plats: SOFI, F800 Tim Vlandas (University of Oxford) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk.
- SWS-seminarium: Mark Levels (Maastrich University)
Institutet för social forskning
Mark Levels (Maastrich University) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Seminarium Datum: tisdag 19 november 2024 Tid: 13.00 – 14.15 Plats: SOFI, F800 Mark Levels (Maastrich University) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk.
- AME-seminarium: Amelie Schiprowski (University of Bonn)
Institutet för social forskning
Seminarium i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI): Amelie Schiprowski från University of Bonn presenterar sin forskning. Seminarium Datum: torsdag 2 maj 2024 Tid: 10.00 – 11.15 Plats: F800 Seminarium i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI): Amelie Schiprowski från University of Bonn presenterar sin forskning. Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk.
- AME-seminarium: Marianne Simonsen (Aarhus University)
Institutet för social forskning
Seminarium i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI):Marianne Simonsen från Aarhus University presenterar sin forskning. Seminarium Datum: torsdag 21 mars 2024 Tid: 10.00 – 11.15 Plats: F800 Seminarium i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI): Marianne Simonsen från Aarhus University presenterar sin forskning. Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk.
- SWS-seminarium: Camille Portier (European University Institute)
Institutet för social forskning
Camille Portier (European University Institute) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Seminarium Datum: tisdag 7 maj 2024 Tid: 13.00 – 14.15 Plats: SOFI Camille Portier (European University Institute) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk.
- SWS-seminarium: Pilar Gonalons-Pons (University of Pennsylvania)
Institutet för social forskning
Pilar Gonalons-Pons (University of Pennsylvania) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Seminarium Datum: tisdag 21 maj 2024 Tid: 13.00 – 14.15 Plats: SOFI Pilar Gonalons-Pons (University of Pennsylvania) presenterar sin forskning under Stratifiering, välfärd och socialpolitik (SWS)-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk. --- Care Labor Demand Shocks and Inequality: How Childcare Costs Exacerbate Inequality among American Families Care infrastructures are essential for supporting families and enabling women’s participation in the labor market, but they also have implications for family income inequality. This article examines access to childcare services in the US as a case study. We propose that market-priced childcare systems generate inequalities in how births impact mothers’ contributions to family income and aggravate family income inequality as a result. Using the Survey of Income and Program Participation (SIPP) merged with state-level childcare prices, we estimate individual fixed effects regression models for the consequences of births on family income and on its proximate determinants: mothers’ labor supply and earnings, and partners’ labor supply and earnings. Our models include state and year fixed effects and identify the impact of childcare costs from within-state variation in childcare prices. We find that childcare prices increase post-birth earnings losses for mothers without college degrees, but not for mothers with college degrees, and that these losses are not compensated for by increases in partners’ earnings or income transfers. As a result, childcare costs exacerbate family income gaps between women with and without a college degree by 39 percentage points.
- AME Labour Economics-seminarium: Jonas Radbruch (IZA)
Institutet för social forskning
Interview Sequences and the Formation of Subjective Assessments Seminarium Datum: torsdag 13 oktober 2022 Tid: 10.00 – 11.15 Plats: F800 AME Labour Economics-seminarium i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI): Jonas Radbruch från IZA presenterar "Interview Sequences and the Formation of Subjective Assessments". Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk. Läs mer om våra seminarieserier, workshops and conferenser här: Konferenser och seminarier Abstract Interviewing is a decisive stage of most processes that match candidates to firms and organizations. This paper studies how and why the interview outcome of a candidate depends on the other candidates seen by the same evaluator. We use large-scale data on admission and hiring interviews, where candidates are quasi-randomly assigned to evaluators and time slots. The results show that the assessment of a candidate decreases in the quality of the other candidates assigned to the same evaluator. The previous candidate has a particularly strong influence, which produces a negative autocorrelation in evaluator decisions of up to 40%. We document that the size of the autocorrelation varies substantially with the evaluator’s decision environment. For example, it increases with the observable similarity between subsequent candidates. We provide evidence that the findings are best explained by a contrast effect model where the reference point is formed through associative recall.
- Amanda Almstedt Valldor försvarar sin avhandling
Institutet för social forskning
Amanda Almstedt Valldor , doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), försvarar sin avhandling. Disputation Datum: fredag 25 april 2025 Tid: 10.00 – 12.00 Plats: Hörsal 3, Södra Huset B, vån 3 Tid: Fredag 25 april 2025, kl. 10.00 Plats: Hörsal 3, Södra Huset B, vån 3, Universitetsvägen 10 B Opponent: Mikael Hjerm (Umeå universitet) Läs avhandlingen Essays on the Links Between Vertical and Horizontal Social Stratification, Political Attitudes, and Radical Right Support: Evidence from Sweden and Europé. Sammanfattning I denna avhandling undersöks kopplingarna mellan vertikal och horisontell social stratifiering, politiska attityder och stöd för radikala högerpartier. Fokus ligger på hur individuella sociodemografiska attribut samverkar i bildandet av stöd för den radikala högern, hur olika typer av missnöje eller oro leder olika sociodemografiska grupper till att stödja dessa partier, samt hur horisontella och vertikala dimensioner av utbildning och yrke är associerade främst med politiska attityder och högerradikalt stöd. Medan tidigare forskning framför allt undersökt genomsnittliga kopplingar mellan vertikala attribut på individnivån (till exempel utbildningslängd och inkomst) och stöd för den radikala högern, belyser denna avhandling vikten av interaktioner mellan sociala attribut samt horisontella utbildnings- och yrkesdistinktioner. I studie I undersöks hur kön, klass, utbildningslängd, stads-/landsbygdsboende, ålder, inhemsk/utländsk bakgrund och inkomst interagerar i att forma högerradikalt stöd. Datamaterialet består av 56,311 observationer från den svenska Samhälle-Opinion-Media (SOM)-undersökningen (2015–2021). Resultaten visar att ålder är den mest inflytelserika modererande faktorn. De politiska skiljelinjerna mellan låg- och högutbildade, och mellan boende i urbana och rurala områden, är betydligt större bland yngre generationer. Sammantaget finns det starkare kopplingar mellan en individs position i den sociala strukturen och sannolikheten att stödja den radikala högern bland de yngre generationerna. En replikering med data från European Social Survey (ESS) visar att dessa resultat är generaliserbara till andra västeuropeiska länder. Studien finner också att vissa faktorer utgör olika stark bas för stöd för radikala högerpartier för olika sociodemografiska grupper, där kulturella hotuppfattningar om invandring förklarar stödet särskilt bland lågutbildade individer, medan oro för organiserad brottslighet förklarar stöd särskilt bland äldre individer. Däremot, i motsats till vanliga teoretiska uppfattningar, driver inte oro för ekonomin de ekonomiskt utsatta till den radikala högern i någon högre utsträckning, och oro för arbetslöshet är endast minimalt korrelerat med att sympatisera med den radikala högern. I studie II undersöks kopplingarna mellan horisontella aspekter av utbildning, politiska attityder och stöd för högerradikala partier. Studien använder sig av tre undersökningar: SOM-undersökningen 2011–2019, European Social Survey (ESS), och den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000, 2010, och 2021. Resultaten visar att stödet för den radikala högern varierar betydligt mellan utbildningsinriktningar, där utexaminerade från sociokulturella utbildningar uppvisar betydligt lägre stöd än de från tekniska eller jordbruksinriktade utbildningar. Analyser med paneldata och jämförelser av elever som tillbringat olika antal år inom sina respektive program i gymnasieskolan tyder vidare på att sociokulturell utbildning har en mer liberaliserande effekt än andra utbildningsinriktningar. Dessa skillnader förklaras delvis av senare horisontell, men inte vertikal, arbetsmarknadsallokering. Teoretiskt sett föreslår studien att dessa mönster delvis kan förklaras av en starkare politisk socialisering till att anamma liberaldemokratiska värderingar inom sociokulturell utbildning. I studie III undersöks kopplingen mellan horisontella aspekter av yrken och politiska åsikter. Studien utvärderar de teoretiska grunderna för Oeschs klasschema, som kategoriserar yrkesklasser baserat på vertikala aspekter (yrkets kompetenskrav) och horisontellt särskiljande arbetslogiker. Studien använder sig av tvärsnitts- och paneldata från den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och 2021. I enlighet med Oeschs teori visar resultaten att tekniska objektorienterade uppgifter är kopplade till kulturellt auktoritära värderingar, vilket delvis förklarar de kulturellt auktoritära attityder arbetare inom produktionsverksamhet tenderar att ha. Andra nyckelaspekter av klasschemats koppling till politiska attityder kräver dock teoretisk omprövning eftersom interpersonella arbetsuppgifter inte är kopplade till kulturell libertarianism, och ökade ledningsuppgifter är kopplade till ökad vänsterorientering i ekonomiska frågor. Studien föreslår att den horisontella klassificeringen av yrkesgrupper ska revideras och baseras på vilken utbildningsinriktning som krävs för yrket istället för den nuvarande grunden som utgörs av subjektiva bedömningar av arbetslogik. I synnerhet föreslår studien att hälso- och sjukvårdsprofessioner bör separeras från sociokulturella professioner eftersom de inte delar utbildningsbakgrund och då de som jobbar inom de sociokulturella professionerna är betydligt mer kulturellt liberala och ekonomiskt vänsterorienterade än de som jobbar inom hälsoprofessionerna.
- AME Labour Economics-seminarium: Alexander Willén (Norwegian School of Economics)
Institutet för social forskning
The Effect of Labor Market Competition on Firms, Workers, and Communities Seminarium Datum: torsdag 8 december 2022 Tid: 10.00 – 11.15 Plats: F800 AME Labour Economics-seminarium i arbetsmarknadsekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI): Alexander Willen från Norwegian School of Economics presenterar "The Effect of Labor Market Competition on Firms, Workers, and Communities" Detta seminarium hålls på plats, det går inte att delta via länk. Läs mer om våra seminarieserier, workshops and conferenser här: Konferenser och seminarier Abstract Du hittar abstract på seminariets engelska sida. Till seminariets engelska sida
- Madeleine Eriksson Kirsch försvarar sin avhandling
Institutet för social forskning
Madeleine Eriksson Kirsch, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), försvarar sin avhandling. Disputation Datum: onsdag 28 maj 2025 Tid: 10.00 – 12.00 Plats: Hörsal 9 Tid: Onsdag 28 maj 2025, kl. 10.00 Plats: Hörsal 9, Södra Huset, vån 3, Universitetsvägen 10 B Avhandlingens titel: Promising Sameness? Lesbian Couples in Sweden at the Transition to Motherhood Abstract This thesis is about lesbian couples in Sweden and their transition to first-time-motherhood. The overarching purpose is to explore how women in lesbian couples understand, explain and reason about their transition to motherhood. The analysis draws on two rounds of interviews: pre-birth with 40 women (both partners in 20 lesbian couples) and post-birth with 23 of these women (about 2–4 years after the first interview took place). The thesis explores how they reached the decision of which one of them would carry their (first) child (Study I), their parental leave plans in relation to dominant meanings of care and equal parenting (Study II), and what meanings of couple (in)equality and motherhood that underpin their reasonings before and after becoming mothers (Study III and Study IV). In all of the studies, the analysis focuses on how the Swedish gender equality discourse is articulated and negotiated in the women’s narratives. Due to its hegemonic position in Sweden, the gender equality discourse shapes dominant understandings of couple equality and equal parenting. However, the discourse is underpinned by a heteronormative focus on couples and (in)equalities. The thesis analyzes how this dominant discourse limit and enable certain meanings and interpretations for women in lesbian relationships of what "goes on" in their families. For example, the findings indicate that women in lesbian couples can perceive themselves as equal from the onset, simply by being two women. Thus, creating families outside of the heterosexual nuclear family instills a certain optimism in the women’s reasoning and imaginaries. In the thesis, the optimism is theorized in relation to public narratives of couple inequalities constructed around heterosexual couples, and the particular challenges a mother faces in relation to parenting with a father. In the interviews, the women would often draw on cultural scripts about ‘absent fathers’ and ‘ever-present caring mothers’ in which they situate themselves – as well as their partner – in the latter group. As the four studies show, this position is both productive and limiting. Productive in the sense that many women reworked dominant meanings of care, parental leave and couple equality. Limiting in the sense that they explicitly talked about lacking available scripts for their specific family constructions. Lacking scripts, and models, was however only perceived as an obstacle first after they had become parents. In the pre-birth interviews, the scriptless scenarios was often imagined as an advantage. In other words, while be(com)ing two present and caring parents appear to solve the immediate issue of equal parenting – as presented in the Swedish gender equality discourse – it comes with a particular set of challenges on its own. The thesis also illustrates how pre-birth imaginaries may change across the transition to parenthood for lesbian couples. Läs avhandlingen här .
- SWS-seminarium: Alicia Garcia-Sierra (University of Madrid)
Institutet för social forskning
Seminar title: The Institutional Mediation of Genetic Inequality: Education, Income, and the Boundaries of Policy Reform
- Stratifiering, välfärd och socialpolitik-seminarium: Dragana Stojmenovska (New York University)
Institutet för social forskning
Relational Inequality and Organizational Variation in the Gender Authority Gap Seminarium Datum: tisdag 22 november 2022 Tid: 13.00 – 14.15 Plats: F800 Stratifiering, välfärd och socialpolitik-seminarium, vid Institutet för social forskning (SOFI). Dragana Stojmenovska från New York University presenterar "Relational Inequality and Organizational Variation in the Gender Authority Gap" Detta seminarium hålls online, delta via Zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/69639046239 Läs mer om våra seminarieserier, workshops and konferenser här: Konferenser och seminarier Abstract This study examines organizational variation in the gender gap in workplace authority and its relationship to organizational actors’ relative power to claim authority at the workplace. Building on the “relational inequalities” literature, I argue that inequality in authority is produced locally through processes of claims-making by groups of individuals in the form of (explicit or implicit) statements about why they are more deserving of having authority than categorically distinct others. Based on employer-employee matched linked survey and administrative data of more than 100,000 individuals from 500 work organizations in the Netherlands, and mixed effects multilevel logistic analyses, I find considerable organizational variation in the gender authority gap. The size of the gap across organizations seems to be related to women’s and men’s relative power to claim authority as an organizational resource. Specifically, I find that the gender authority gap is larger in organizations with larger shares of men and organizations where men tend to have higher status relative to women in terms of other culturally or organizationally recognized status distinctions, for example in organizations where men tend to have permanent employment status and women tend to have temporary employment status. Läs mer om Dragana Stojmenovska på vår engelskspråkiga sida