Amanda Almstedt Valldor försvarar sin avhandling

DISPUTATION
Datum: fredag 25 april 2025
Tid: 10:00 - 12:00
Plats: Hörsal 3, Södra Huset B, vån 3

Amanda Almstedt Valldor , doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), försvarar sin avhandling.

Disputation

Datum:

fredag 25 april 2025

Tid:

10.00 – 12.00

Plats:

Hörsal 3, Södra Huset B, vån 3

Tid: Fredag 25 april 2025, kl. 10.00

Plats: Hörsal 3, Södra Huset B, vån 3, Universitetsvägen 10 B

Opponent: Mikael Hjerm (Umeå universitet)

Läs avhandlingen Essays on the Links Between Vertical and Horizontal Social Stratification, Political Attitudes, and Radical Right Support: Evidence from Sweden and Europé.

 

Sammanfattning

I denna avhandling undersöks kopplingarna mellan vertikal och horisontell social stratifiering, politiska attityder och stöd för radikala högerpartier. Fokus ligger på hur individuella sociodemografiska attribut samverkar i bildandet av stöd för den radikala högern, hur olika typer av missnöje eller oro leder olika sociodemografiska grupper till att stödja dessa partier, samt hur horisontella och vertikala dimensioner av utbildning och yrke är associerade främst med politiska attityder och högerradikalt stöd. Medan tidigare forskning framför allt undersökt genomsnittliga kopplingar mellan vertikala attribut på individnivån (till exempel utbildningslängd och inkomst) och stöd för den radikala högern, belyser denna avhandling vikten av interaktioner mellan sociala attribut samt horisontella utbildnings- och yrkesdistinktioner.

I studie I undersöks hur kön, klass, utbildningslängd, stads-/landsbygdsboende, ålder, inhemsk/utländsk bakgrund och inkomst interagerar i att forma högerradikalt stöd. Datamaterialet består av 56,311 observationer från den svenska Samhälle-Opinion-Media (SOM)-undersökningen (2015–2021). Resultaten visar att ålder är den mest inflytelserika modererande faktorn. De politiska skiljelinjerna mellan låg- och högutbildade, och mellan boende i urbana och rurala områden, är betydligt större bland yngre generationer. Sammantaget finns det starkare kopplingar mellan en individs position i den sociala strukturen och sannolikheten att stödja den radikala högern bland de yngre generationerna. En replikering med data från European Social Survey (ESS) visar att dessa resultat är generaliserbara till andra västeuropeiska länder. Studien finner också att vissa faktorer utgör olika stark bas för stöd för radikala högerpartier för olika sociodemografiska grupper, där kulturella hotuppfattningar om invandring förklarar stödet särskilt bland lågutbildade individer, medan oro för organiserad brottslighet förklarar stöd särskilt bland äldre individer. Däremot, i motsats till vanliga teoretiska uppfattningar, driver inte oro för ekonomin de ekonomiskt utsatta till den radikala högern i någon högre utsträckning, och oro för arbetslöshet är endast minimalt korrelerat med att sympatisera med den radikala högern.

I studie II undersöks kopplingarna mellan horisontella aspekter av utbildning, politiska attityder och stöd för högerradikala partier. Studien använder sig av tre undersökningar: SOM-undersökningen 2011–2019, European Social Survey (ESS), och den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000, 2010, och 2021. Resultaten visar att stödet för den radikala högern varierar betydligt mellan utbildningsinriktningar, där utexaminerade från sociokulturella utbildningar uppvisar betydligt lägre stöd än de från tekniska eller jordbruksinriktade utbildningar. Analyser med paneldata och jämförelser av elever som tillbringat olika antal år inom sina respektive program i gymnasieskolan tyder vidare på att sociokulturell utbildning har en mer liberaliserande effekt än andra utbildningsinriktningar. Dessa skillnader förklaras delvis av senare horisontell, men inte vertikal, arbetsmarknadsallokering. Teoretiskt sett föreslår studien att dessa mönster delvis kan förklaras av en starkare politisk socialisering till att anamma liberaldemokratiska värderingar inom sociokulturell utbildning.

I studie III undersöks kopplingen mellan horisontella aspekter av yrken och politiska åsikter. Studien utvärderar de teoretiska grunderna för Oeschs klasschema, som kategoriserar yrkesklasser baserat på vertikala aspekter (yrkets kompetenskrav) och horisontellt särskiljande arbetslogiker. Studien använder sig av tvärsnitts- och paneldata från den svenska levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och 2021. I enlighet med Oeschs teori visar resultaten att tekniska objektorienterade uppgifter är kopplade till kulturellt auktoritära värderingar, vilket delvis förklarar de kulturellt auktoritära attityder arbetare inom produktionsverksamhet tenderar att ha. Andra nyckelaspekter av klasschemats koppling till politiska attityder kräver dock teoretisk omprövning eftersom interpersonella arbetsuppgifter inte är kopplade till kulturell libertarianism, och ökade ledningsuppgifter är kopplade till ökad vänsterorientering i ekonomiska frågor. Studien föreslår att den horisontella klassificeringen av yrkesgrupper ska revideras och baseras på vilken utbildningsinriktning som krävs för yrket istället för den nuvarande grunden som utgörs av subjektiva bedömningar av arbetslogik. I synnerhet föreslår studien att hälso- och sjukvårdsprofessioner bör separeras från sociokulturella professioner eftersom de inte delar utbildningsbakgrund och då de som jobbar inom de sociokulturella professionerna är betydligt mer kulturellt liberala och ekonomiskt vänsterorienterade än de som jobbar inom hälsoprofessionerna.

Senast uppdaterad: 2025-04-25

Sidansvarig: MD