Om LNU för forskare
Levnadsnivåundersökningen (LNU) är en återkommande undersökning där ett representativt urval av Sveriges vuxna befolkning svarar på frågor om sina faktiska levnadsförhållanden. Forskare kan ansöka om att använda LNU-data i egna forskningsprojekt.
Foto: Roland Magnusson/Mostphotos
På denna sida finns detaljerad information och dokumentation från genomförda datainsamlingar. Här finns också hänvisning till information om ansökan, utlämning och villkor för användning av LNU-data.
Långsiktiga data om levnadsvillkor
LNU har följt människors levnadsvillkor sedan 1968 och den åttonde och senaste datainsamlingen genomfördes 2026. Undersökningen baseras på ett riksrepresentativt urval av Sveriges vuxna befolkning. En stor andel av respondenterna ingår i en panel, vilket gör det möjligt att studera levnadsnivåutveckling på individnivå över tid.
För att urvalet fortsatt ska vara riksrepresentativt kompletteras det vid varje insamling med nya urval av unga vuxna och utlandsfödda personer. Den longitudinella utformningen, där många deltagare följs under lång tid, gör det möjligt att analysera hur människors levnadsvillkor hänger samman och förändras på längre sikt.
Undersökningens innehåll
LNU belyser centrala dimensioner av människors levnadsvillkor och gör det möjligt att studera hur dessa förändras över tid. De nio ursprungliga områdena i huvudenkäten är:
- Boende
- Uppväxt, familj och sociala relationer
- Utbildning
- Sysselsättning och arbetsförhållanden
- Hälsa
- Ekonomiska resurser
- Säkerhet till liv och egendom
- Fritid och rekreation
- Samhällsdeltagande
Senare har två områden lagts till:
- Bedömningar och attityder
- Personlighet
Vissa år har LNU kompletterats med tilläggsundersökningar riktade till deltagarnas chefer, partners eller barn. I samband med LNU 2010 genomfördes även en fristående undersökning av levnadsförhållanden bland utlandsfödda och deras barn.
I LNU ingår vuxna upp till 75 år. Därefter bjuds deltagarna i stället in till Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD), som har genomförts vid Karolinska Institutet sedan 1992.
Tillgång till LNU-data
Forskare kan ansöka om att använda LNU-data i egna forskningsprojekt. Det gäller även data från tilläggsundersökningarna med deltagarnas chefer, partners och barn. På sidan Ansök om att använda LNU-data finns information om villkor för utlämning, regler för användning och hur ansökan går till.
Aggregerade LNU-data finns tillgängliga genom ett webbaserat visualiseringsverktyg. Verktyget kan användas för att få en överblick över LNU:s innehåll innan du ansöker om tillgång till mikrodata. Verktyget innefattar alla undersökningens delar och de flesta, men inte alla, variabler.
Upptäck LNU-data i visualiseringsverktyget
Tidigare forskning baserad på LNU-data finns samlad på sidan med LNU-publikationer.
om Levnadsnivåundersökningen (LNU)
LNU är en återkommande, riksrepresentativ enkätundersökning om människors levnadsförhållanden. Datainsamlingar har genomförts 1968, 1974, 1981, 1991, 2000, 2010, 2020–2022 och 2026. Deltagarna är för närvarande mellan 19 och 75 år, men i tidiga omgångar var den nedre åldersgränsen lägre.
Till och med LNU 2010 bjöds omkring 7 000 personer in att delta vid varje undersökningsomgång. Urvalen har varit betydligt större i de två senaste omgångarna, med ca 20 000 personer 2026. Många deltagare har medverkat i flera omgångar.
LNU genomförs vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Projektledare är Carina Mood och Martin Hällsten, båda professorer i sociologi.
Datainsamlingar och dokumentation
I avsnitten nedan finns detaljerad information om avslutade datainsamlingar, inklusive kodböcker, svarsformulär och tekniska rapporter. Klicka på pilarna för att fälla ut avsnitten.
Kontakt
Välkommen att kontakta LNU.
LNU-gruppen
lnu@sofi.su.se
Projektledare
Carina Mood, professor
carina.mood@sofi.su.se
Martin Hällsten, professor
martin.hallsten@sofi.su.se
Undersökningsledare
Katarina Boye, docent
katarina.boye@sofi.su.se
Senast uppdaterad: 2026-11-10
Sidansvarig: Institutet för social forskning,Psykologiska institutionen