Hur kan närvaro i förskolan bidra till ökad jämlikhet? Nytt forskningsprojekt får stöd

Projektet ska undersöka hur närvaro i förskolan kan fungera som ett kompensatoriskt verktyg och vilka villkor och konsekvenser det får för barns deltagande i undervisningen. Syftet är att analysera hur barns närvaro i förskolans undervisning är sammanlänkat med att uppnå jämlikhet i utbildningssystemet.

- Vi analyserar närvaromönster, huvudmännens arbete och hur variationer i närvaro påverkar undervisningen i förskolan, säger projektledare Mia Heikkilä, professor och forskare vid BUV.

Tidigare har samtalet om barnens närvaro i förskolan fokuserat på hur många barn som är inskrivna, alltså inskrivningsgraden. Men det som kanske framför allt framgår av skolhuvudmännens iakttagelser och skolmyndigheternas rapporter är att man har upptäckt att det finns en stor oregelbundenhet vad det gäller närvaron. Det är stor skillnad på vad ett barn får till sig om man är där fem timmar i veckan eller om man är där femtio timmar i veckan, en variation som inte är helt ovanlig.

- Det där har man inte uppmärksammat tidigare, det har liksom varit en icke-fråga i förskolan. Men nu, eftersom man mer och mer ser att förskolan kan ha en kompensatorisk effekt, så behöver man ju se på vilket sätt den kan vara kompensatorisk? Är man inte där, då blir det ju inget.

Skolhuvudmännen arbetar olika mycket med den här frågeställningen. En del av dem tycker inte att det behöver undersökas och har inställningen att förskolan är frivillig och föräldrarna bestämmer. Medan andra huvudmän är mycket mer inne på att det handlar om vad barnen har rätt till. Att barnen har rätt till förskola och att den är barnens första steg i utbildningssystemet. Det finns flera sådana här spänningar kring den här frågan, menar Mia Heikkilä.

Studien består av tre olika arbetspaket med olika fokus. Det första handlar om att analysera stora mängder närvarostatistik från kommunerna och ungefär 5-6 kommuner av lite olika karaktär inkluderas i studien. Och studien ska också handla om hur kommunerna arbetar med frågan.

Den tredje delen består av att studera undervisningen i förskolan i en stadsdel i Stockholm där man har en lägre socioekonomisk sammansättning. Tidigare forskning har pekat på att oregelbunden närvaro bland barn i förskolan har samband med lägre socioekonomisk sammansättning.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och gäller perioden 2027-2030.