Forskning som nyanserar bilden av unga på landsbygder och EPA-kultur

Utmanar bilden av landsbygden

I december 2025 gavs antologin ”Veta, vara, leva: kunskaper och vardagsliv hos unga i landsbygder” ut. I boken medverkar forskarna Susanna Areschoug och Linda Fridén Syrjäpalo, som båda bidrar med varsitt kapitel och där Susanna även är en av redaktörerna.

Antologin samlar forskning om hur ungas kunskaper och vardagsliv formas i olika landsbygdsmiljöer. Ett centralt syfte är att utmana den ofta negativa bilden av landsbygden som resurssvag.

– I stället vill vi visa att landsbygder rymmer många olika geografier och att de ger upphov till olika typer av kunskaper och resurser, säger Susanna Areschoug.

Forskningen lyfter särskilt fram kunskaper som utvecklas utanför skolan – till exempel praktiska färdigheter, kroppslig kunskap och erfarenheter från arbete eller naturmiljöer. Det handlar om sådant som ofta inte räknas som “formell kunskap”, men som är centralt i ungas vardag på landsbygden och som ofta skiljer sig från den kunskap som unga uppväxta i stadsmiljö har.

Kunskap och vardagsliv formas av plats

Linda Fridén Syrjäpalos forskning handlar bland annat om hur barns och ungas kunskaper hänger nära samman med de lokala förutsättningarna. I landsbygdsområden utvecklar unga ofta färdigheter som är direkt kopplade till den miljö de lever i.

– Du blir bra på det som finns till hands, vare sig det handlar om fjäll, skog eller kust, säger Linda.

Samtidigt skiljer sig vardagslivet från det som ofta beskrivs i stadsmiljöer. I städer präglas barns fritid i hög grad av organiserade aktiviteter, scheman och åldersindelade grupper. I landsbygdsmiljöer är fritiden oftare självorganiserad och bygger på ungas egna initiativ. Unga umgås också mer över åldersgränser, vilket skapar andra sociala sammanhang och former av lärande.

– Det finns ett större ansvar hos unga att själva skapa sina aktiviteter, säger Linda.

Denna skillnad hänger nära ihop med utbudet av aktiviteter, men också med platsens förutsättningar, till exempel genom att behöva ta ansvar tidigt i och med flytt för gymnasiestudier.

Transporter formar ungas vardag

En avgörande faktor som skiljer landsbygd från stad är tillgången till transporter. Där kollektivtrafiken ofta är begränsad eller obefintlig blir möjligheten att själv kunna ta sig fram central för ungas vardag. Här spelar EPA- och A-traktorer en viktig roll.

– För många unga handlar det om ett praktiskt behov av mobilitet i glesbebodda områden med dålig kollektivtrafik, säger Linda Fridén Syrjäpalo.

Att kunna köra EPA-traktor innebär frihet - att kunna ta sig till skola, vänner och fritidsaktiviteter. Samtidigt är det också en social praktik. Fordonen fungerar som mötesplatser och bidrar till gemenskap.

Motorintresset blir därmed både ett sätt att lösa vardagliga problem och kan också vara ett sätt att skapa identitet och tillhörighet.

EPA-kultur är inte enhetlig

Trots att EPA-kultur ofta beskrivs som en enhetlig subkultur, visar forskningen att den i själva verket är mångfacetterad.

– Det finns en stark bild av att det är en och samma kultur, men det är mer komplext än så, säger Susanna Areschoug.

Unga som kör A‑ och EPA‑traktor delar många sätt att umgås samt liknande uttryck för stil och identitet, men det finns också tydliga skillnader, till exempel när det gäller bilmärken och årsmodeller, mekanisk kunskap och hur fordonen inreds och används i vardagen.

Motor‑ och EPA‑traktorintresserade ungdomar bör därför inte betraktas som en enhetlig grupp. De har skilda sociala bakgrunder, intressen och framtidsambitioner, och deras engagemang i motorintresse och EPA‑traktorer kan fylla olika funktioner. Hur A‑ och EPA‑traktorer används varierar dessutom beroende på plats, exempelvis mellan glesbygd, mindre orter och större städer.

Historiskt sett har A- och EPA-traktorer förknippats med killar, men idag kör även många tjejer traktor, något som visar att EPA-kultur också förändras över tid.

– Precis som andra ungdomskulturer påverkas EPA-kultur av nya influenser och förändras kontinuerligt, säger Susanna.

EPA-ungdomar, provokation och politik – ett komplext samband

En relativt nyligen publicerad sociologisk studie har visat ett tydligt samband mellan motorintresserade på landsbygden och stöd för Sverigedemokraterna, där andelen som stödjer SD är högst främst i gruppen unga som kör EPA-traktorer. Men Susanna och Linda betonar att sådana resultat måste tolkas med försiktighet, bland annat eftersom unga som kör traktor (15–17 åringar) är ett par år ifrån att få rösta i politiska val. Kvalitativ forskning visar att det kan finnas olika skäl till att unga uttrycker sympatier med SD, skäl som inte nödvändigtvis handlar om politiska övertygelser. I stället kan det handla om identitetsskapande, tillhörighet eller vilja att provocera.

– Det finns många lager bakom sådana samband, och de säger inte allt om individers faktiska värderingar, säger Susanna Areschoug. Många landsbygdsungdomar, särskilt motorburen ungdom, vet att det finns en bild av dem som bakåtsträvande och problematiska och tycker att det roligt att iscensätta denna bild som ett sätt att leka med den.

En mer nyanserad bild av unga

Sammantaget visar forskningen att ungas liv på landsbygden formas i ett komplext samspel mellan plats, resurser och sociala sammanhang. Skillnaderna gentemot stadsliv handlar inte bara om begränsningar utan också om andra möjligheter.
Genom att synliggöra vardagskunskaper, självorganisering och betydelsen av mobilitet vill Susanna och Linda bidra till en mer nyanserad förståelse av unga på landsbygden.
Deras forskning visar att bakom förenklade bilder, av både landsbygden och motorintresserade ungdomar, finns en betydligt rikare och mer mångfacetterad verklighet.

Text: Rebecca Gustafsson Aplehag