Nutrition (näringslära)
Äta bör man, annars dör man. Men hur vet vi egentligen vad som är bra att äta? Kostråd, hälsotrender och nya rön får ofta stor spridning i medierna, och det är inte alltid lätt att avgöra vad som har vetenskapligt stöd. Inom nutritionsvetenskap studeras sambanden mellan kost, näring och hälsa – från vad som händer i kroppens celler till hur våra matvanor påverkar hälsan på befolkningsnivå.
Ämnesbeskrivning
Vad vi äter har stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Samtidigt är sambanden mellan kost och hälsa komplexa, och forskningen utvecklas ständigt. Nutritionsvetenskap handlar om att förstå dessa samband och undersöka hur maten vi äter påverkar kroppen, både på kort och lång sikt.
Inom nutritionsvetenskap studeras vilka näringsämnen kroppen behöver, var de finns i maten, hur de tas upp och omsätts i kroppen och vilka funktioner de har. Men ämnet omfattar även betydligt mer än så.
Nutritionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som spänner från molekylära mekanismer och kroppens funktioner till sambanden mellan kost och hälsa på befolknings- och samhällsnivå. Ämnet har en stark naturvetenskaplig grund och bygger på kunskap inom bland annat kemi, biokemi, cell- och molekylärbiologi och fysiologi. Det omfattar också områden som livsmedelsvetenskap, toxikologi, sjukdomslära, epidemiologi och folkhälsovetenskap.
Kosten spelar en viktig roll för att främja hälsa och förebygga sjukdom och har också betydelse vid behandling av olika sjukdomstillstånd. Våra matvanor påverkar exempelvis risken för sjukdomar som obesitas, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, benskörhet och vissa cancerformer. Dessa sjukdomar utgör stora folkhälsoutmaningar, både i Sverige och globalt.
Nutritionsvetenskap är ett forskningsområde i ständig utveckling. Hur påverkar tarmfloran vår hälsa? Varför reagerar människor olika på samma kost? Hur kan kosten anpassas efter individens behov? Modern nutritionsforskning undersöker bland annat kostens effekter på cell- och gennivå och möjligheterna med precisionsnutrition. Andra områden är idrottsnutrition, ätbeteende och de faktorer som påverkar våra matvanor, liksom frågor om kostens miljöpåverkan och hållbarhet.
En viktig del av att arbeta med kost och hälsa är att kunna tolka och kritiskt granska vetenskapliga studier och förmedla den kunskapen vidare till andra. Att söka, värdera och diskutera vetenskapliga resultat och förstå den vetenskapliga processen är därför centralt i utbildningen till nutritionist.
Arbetsmarknad och karriär
Nutritionister arbetar med frågor som rör kost, nutrition och hälsa inom många olika verksamheter. Utbildningens tvärvetenskapliga profil och naturvetenskapliga grund ger dig kompetens för att arbeta inom såväl offentlig verksamhet som näringsliv, forskning och organisationer. Efter examen kan du till exempel arbeta med:
- hälsofrämjande arbete och kostrådgivning,
- utredning, analys och projektledning,
- produkt- och kvalitetsfrågor inom livsmedels- och hälsobranschen,
- forskning och laboratoriearbete,
- utbildning och undervisning,
- kommunikation av kost- och hälsofrågor.
Nutritionister arbetar exempelvis vid universitet och högskolor, kommuner, regioner och myndigheter som Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. De arbetar också på företag och organisationer inom bland annat livsmedels-, läkemedels- och hälsobranschen, både nationellt och internationellt. En del arbetar som konsulter. Behovet av kunskap om kost och hälsa finns inom många delar av samhället, bland annat i arbetet med att förebygga sjukdomar, främja hälsa och utveckla mer hållbara livsmedelssystem. Därför är det också ett viktigt och ständigt aktuellt forskningsområde.
Nutritionistutbildningen ger inte dietistlegitimation. Dietist är ett legitimationsyrke inom hälso- och sjukvården med inriktning mot bland annat klinisk nutritionsbehandling av patienter. Nutritionisters och dietisters arbetsområden kan delvis överlappa, men utbildningarna leder till olika yrkesroller.
Utbildningar inom ämnet
Kandidatprogrammet i nutritionsvetenskap är ett gemensamt program mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Efter slutförd utbildning får du som student på programmet en gemensam examen från båda universiteten.
Utbildningen ger dig även goda möjligheter att studera vidare på avancerad nivå. Efter examen är du behörig att söka flera masterprogram inom exempelvis nutritionsvetenskap, folkhälsa, biomedicin, toxikologi och molekylära livsvetenskaper, liksom inom områden som livsmedel och hållbarhet. Du kan därmed både fördjupa dina kunskaper inom nutrition och hälsa och bredda din kompetens inom andra naturvetenskapliga och medicinska områden.
Kurser på avancerad nivå
Aktuella kurser på avancerad nivå
Program på grundnivå
Utbildning på forskarnivå
Efter studier på masternivå finns också möjligheten att fortsätta till forskarutbildning (doktorandstudier).
Examen
För att få en kandidatexamen i nutritionsvetenskap vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet behöver du slutföra kandidatprogrammet i nutritionsvetenskap.
Forskning inom ämnet
Nutritionsforskning bedrivs på flera universitet, bland annat vid Karolinska Institutet:
- Centre for Nutrition | Karolinska Institutet
- Forskargruppen IMPACT – Marie Löf | Institutionen för Medicin, Huddinge (MedH), Karolinska Institutet
- Nutritionsepidemilogi: Kost, dricksvatten, föroreningar och hälsa – Agneta Åkesson forskargrupp | Institutionen för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
- Forskargruppen Samhällsnutrition och fysisk aktivitet – Liselotte Schäfer Elinder | Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
- Näringsneurovetenskap – Janina Seuberts forskargrupp | Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Vid SU finns också forskning som relaterar till nutrition.