Agrargeografi
Det analytiska målet med kursen är att utveckla och fördjupa kursdeltagarnas kunskaper om jordbrukets speciella förutsättningar i relation till både historisk förståelse och vår tids stora samhälls- och miljöutmaningar.
Hållbar livsmedelsförsörjning har sitt ursprung i praktiska och diskursiva historiska förändringar, men är samtidigt en del av aktuella samhälls- och miljöutmaningar så som klimatförändringar, rättvis omställning, migration, social, ekologisk och ekonomisk resiliens, teman som behandlas på kursen. Jordbrukets lokala ekonomiska förutsättningar är både lokalt betingade och globalt marknadspåverkade, ekonomisk geografisk teoribildning om lokalisering, skala och komparativa fördelar studeras på kursen i relation till samtida geografisk teoribildning om globalisering, politisk ekologi och agrarekonomi för att förstå och förklara aktuella och historiska skeenden.
Kursen kräver kandidatexamen med 90 hp i arkeologi, ekonomisk historia, etnologi, företagsekonomi, geografi, geovetenskap, historia, kulturgeografi, landskapsarkitektur, miljövetenskap, nationalekonomi, samhällsplanering, socialantropologi eller annat landskapsrelaterat ämne. Alternativt är man antagen till masterprogram i globalisering, miljö och social förändring, kulturgeografi, samhällsplanering eller samhällsvetenskapliga miljöstudier. Engelska 6 är ett krav.
Kursen är upplagd med veckovisa föreläsningar och litteraturseminarier. Under kursen kommer deltagarna att fördjupa sig i ett jordbruksområde var som helst på jorden. Under den andra halvan av kursen kommer dessa platser att diskuteras och jämföras vid seminarier med hela kursens alla deltagare.
Kursen ger en kritisk genomlysning av hur samhälle och människor har organiserat livsmedelsförsörjningen lokalt, men också hur globala förändringsprocesser påverkar jordbruket och hur dessa processer får lokala effekter och avtryck i landskap över hela världen. I människans utnyttjande av mark uppstår ofta konkurrens mellan olika intressen i landskapet, så som odling av bioenergi istället för mat, igenplantering av åkermark för intensifierat skogsbruk, rekreation på före detta jordbruksmark så som golfbanor eller hästgårdar.
Olika former av rättigheter till mark såsom nyttjande och brukningsrätt samt vad äganderätten egentligen innebär behandlas på kursen, frågor som är viktiga för historiska och samtida förändringar. En annan central fråga rör hur dagens organisation av jordbruksarbete och dess sociala villkor står i relation till immigration och alltmer automatiserade och datadrivna processer.
Kursen har ett särskilt fokus på de geografiska faktorer som förstärker och förändrar driftsformer i jordbruk på olika platser och hur dessa står i relation till den globala och samhälleliga kontext de är del av.
Kursen i agrargeografi ger ett globalt och lokalt rumsligt och samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv på jordbrukets geografiska förhållanden och förändringar i olika delar av världen.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminariebehandling av aktuell forskningslitteratur, exkursion samt författande av en egen rapport.
Förväntade studieresultat
Efter genomförd kurs förväntas studenten kunna:
- kritiskt granska och förklara historiska processer och dess geografiska utfall på en vald plats, samt analysera nutida globala utmaningar vad gäller livsmedelsförsörjningen på olika platser under olika samhälls-, miljö- och klimatförhållanden.
- utifrån skilda teoretiska perspektiv kritiskt problematisera vad som styrt jordbruket på nationell och global nivå sedan 1800-talet i olika delar av världen
- självständigt planera, genomföra och presentera en lokal studie inom ett för kursen relevant tema.
Examination
Examinationen består av ett självständigt arbete samt inlämnade seminarieuppgifter.
Kursen examineras i följande delar:
Seminarier, 7,5 hp
Projektarbete, 7,5 hp
Examinator
Flera lärare bedömer och sätter betyg inom kursen.
Examinator:
Karen Haandrikman
