Genusvetenskap - kandidatkurs
Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i hur man genomför ett självständigt, genusvetenskapligt examensarbete.
Kursen inleds med en delkurs om metodologi och forskningsdesign. Därefter läses en tematisk specialiseringskurs som väljs fritt bland ett urval kurser som erbjuds varje termin. Tonvikten ligger på läsning, egen reflektion och kritisk granskning. Under den tredje delkursen genomför studenterna en självständig vetenskaplig behandling av ett genusvetenskapligt ämne i uppsatsform. Delkursen avslutas med ett uppsatsseminarium där studenterna försvarar det egna arbetet och opponerar på en kurskamrats arbete.
Kursen består av tre delkurser.
Delkurser
Delkurs 1: Genusvetensaplig metodologi och forskningsdesign, 7,5hp
Kursen syftar till att ge studenten kunskaper i genusvetenskaplig metodologi och forskningsdesign för praktisk tillämpning i examensarbetet. Kursen omfattar lektionstillfällen i föreläsnings- och seminarieform. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera kring genusvetenskaplig metodologi och forskningsdesign samt att reflektera kring tillämpbarhet på genusvetenskapliga problemställningar, som en förberedelse inför examensarbetet. Frågor om etik i samband med uppsatsarbetet behandlas genomgående under kursen.
Delkurs 2: Tematisk specialisering, 7,5 hp
Delkurs 2 består av en tematisk specialiseringskurs om 7,5 hp med fokus på ett specifikt
genusvetenskapligt område. Studenterna väljer en specialiseringskurs utifrån den lista över tillgängliga kurser som finns anslagen på institutionens hemsida. Aktuell lista över tillgängliga specialiseringskurser ska finnas anslagen senast två månader innan kursstart.
Varje termin ges ett antal av följande specialkurser:
”Den andra” i genusteori
Kursen introducerar och kontextualiserar centrala begrepp och frågeställningar inom fältet, hämtade från postkolonial och dekolonial feminism, intersektionalitetsteori samt kritiska ras- och vithetsstudier.
Den språkliga vändningen i feministisk teori
Fördjupning i den språkliga vändningen inom feministisk teori, där språkets betydelse för kroppens plats i världen och den levda erfarenheten undersöks.
Elizabeth Grosz och feministiska perspektiv på evolutionsbiologi
En fördjupning i Elizabeth Grosz unika feministiska filosofi som sammanför Darwins teori om sexuellt urval med Irigarays könsskillnadsfeminism. Som komplement till Grosz kan studenten välja annan litteratur från den ”materiella vändningen”, posthumanism och feministisk vetenskapskritik.
Feministisk psykoanalytisk teori
Kursen utgör en orientering i feministisk psykoanalytisk teori. Den gör nedslag i amerikanska feministiska tänkares influenser från objektrelationsteori, franska feministers influenser från Jacques Lacan och inkluderar samtida feministiska perspektiv på psykoanalys inom kritisk teori.
Feministiska vetenskapsstudier
Kursen behandlar texter från den gren av genusvetenskapen som kritiskt granskar naturvetenskap och har varit viktig för utvecklingen av feministisk epistemologi. Till exempel har feministiska vetenskapsstudier analyserat hur kön/genus beskrivs i biologisk forskning och hur biologiska argument används för att rättfärdiga förtryck.
Genus och nationalism
Kursen introducerar genusvetenskapliga perspektiv på nationalism och innefattar såväl klassiska feministiska studier av nationalism som analyser av samtida nationalistiska strömningar.
Genus och romantisk populärfiktion
I kursen presenteras inflytelserika centralverk inom feministisk forskning om romance. En del av litteraturlistan kan göras valbar utifrån inriktning, t.ex. lhbtq-romance och queera läsningar, romance och maskulinitet, romance, ras och exotisering etc.
Judith Butlers genusperformativitet
Kursen behandlar Judith Butlers tidiga tänkande om genusperformativitet, subjektet, kritik, meningsskapande, makt och motstånd, mot bakgrund av hens influens från Michel Foucaults diskursteori och genealogiska metod.
Kreativt akademiskt skrivande
Att använda stil, språk och form på kreativa sätt har en lång tradition inom genusforskningen. Kursen ger en översikt över hur diskussionen om dessa frågor sett ut i främst Sverige under 2000-talet.
Kvinnor, publiker och masskultur
Kursen ger en grundläggande orientering i det fält av feministiska kulturstudier som ägnat sig åt studier av flickors och kvinnors konsumtion av masskulturella produkter, t.ex. såpor, veckotidningar, romantisk fiktion och flickidoler
Okunskapens epistemologi/Agnotologi
Denna kurs ger en introduktion till fältet okunskapens epistemologi, vilket även kallas Agnotologi, med särskilt fokus på feministiska studier om hur och varför kunskap ignorerats, försenats eller inte skapats. Okunskap är ofta inte bara avsaknad av kunskap, utan resultatet av kulturell och politisk kamp.
Postfeminism och populärkultur
I kursen ingår grundläggande texter som etablerar begreppet postfeminism i relation till (feminin) populärkultur, inflytelserika variationer, användanden och nyanseranden av begreppet samtnärliggande begrepp, t.ex. populärfeminism.
Skev och gurlesk
Kursen fokuserar på begreppen skev och gurlesk, deras teoretiska bakgrund och hur de har använts inom främst flick- och femininitetsforskning.
Queera perspektiv på global politik
Kursen undersöker hur sexualitet och genus formar och formas av globala politiska processer såsom kolonialism, högerpopulism, rasifiering, och militarisering. Begrepp som homonationalism, homokapitalism och antigenuspolitik introduceras och diskuteras.
Queer temporalitet
Kursen ger en orientering i queera teorier om tid, ålder, utveckling och levnadslopp, med exempel från etnografisk forskning, berättelser och rörliga bilder.
Queerteorins analytiska rörelser
Kursen studerar fördjupat queerteorins tidiga och samtida teoretiska texter med fokus på materialitet och dekonstruktion, samt belysning av den tidiga queerrörelsen. Den tar därtill fasta på debatter om teoretisk och politisk subjektivitet bortom identitetspolitiken, queera praktiker och subversiva liv.
Virginia Woolf, Ett eget rum och det feministiska arvet
Fördjupande läsning av Virginia Woolfs banbrytande A Room of One’s Own i sin samtids kontext och vidare betydelse för feministisk teori och praktik.
”Man föds inte till kvinna, man blir det.” Simone de Beauvoirs Det andra könet och genusteori
Kursen fokuserar Simone de Beauvoirs Det andra könet och dess betydelse för genusvetenskaplig teoribildning.
Ekofeminism
Kursen ger kunskap om ekofeministisk teoribildning med utgångspunkt i såväl klassiska ekofeministiska texter som samtida maktkritiska diskussioner.
Feministisk filosofi
Kursen ger en inblick i feministiska perspektiv på, intervention i och utveckling av olika filosofiska områden så som historiefilosofi, kunskapsteori, politisk filosofi och etik.
Irigaray och frågan om könsskillnad
Kursen behandlar centrala texter av Luce Irigaray med specifikt fokus på frågan om könsskillnad.
Maskulinitetsforskning: fältet och männen
Kursen ger en introduktion till forskningsområdet män och maskulinitet, och hur detta utvecklats från 1980-talet och fram till idag. Kursen behandlar centrala teoretiska perspektiv och olika aktuella teman och begrepp.
Feministiska perspektiv på säkerhet
Kursen introducerar forskningsfältet feministiska säkerhetsstudier, som undersöker krig och fred, militarisering, (o)säkerhet och våld i relation till genus och andra maktordningar.
Delkurs 3: Examensarbete, 15 h
Under delkursen genomför studenterna en självständig vetenskaplig behandling av ett genusvetenskapligt ämne i uppsatsform. Examensarbetets ämne kan ligga inom ramen för en annan disciplins ämnesområde eller överskrida gränserna för flera discipliner. Delkursen avslutas med ett uppsatsseminarium där studenterna försvarar det egna arbetet och opponerar på en kurskamrats arbete.
Undervisning
Undervisningen på Delkurs 1 består av föreläsningar och seminarier. Undervisningen på Delkurs 2 består av självstudier. Undervisningen på Delkurs 3 består av seminarier.
Närvaro på seminarier är obligatorisk. Kompensering kan ske om student missat ett seminarium per delkurs genom kompenseringsuppgift i form av en av examinator angiven ersättningsuppgift.
Examination
Delkurs 1, Genusvetenskaplig metodologi och forskningsdesign, och Delkurs 2, Tematisk specialisering, examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntlig examination. Delkurs 3: Examensarbete examineras genom skriftligt examensarbete, ventilering av det skriftliga examensarbetet samt opposition på annan students examensarbete.
