Matthew Hayes skriver om svarta hål i The Conversation

Matthew Hayes från Institutionen för Astronomi Stockholms universitet har nyligen publicerat en artikel i The Conversation som beskriver ett nytt resultat rörande mängden supermassiva svarta hål i det tidigare universum.

Vi skapar en digital tvilling av universum för att förstå Big Bang

– Jag försöker nå en fullständig förståelse för hur universum skapades för 13,8 miljarder år sedan. Som kosmolog har jag lyxen att i mitt medvetande få resa ut i universum varje dag och se livet på jorden ur ett annat perspektiv. Då blir det tydligt hur dyrbar vår lilla planet är.

Fler svarta hål än väntat i det tidiga universum

Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.

ESO ger klartecken för byggandet av ANDES vid Extremely Large Telescope

Ett avtal om installationen av ANDES, ArmazoNes high Dispersion Echelle Spectrograph, vid ESO:s Extremely Large Telescope (ELT) har undertecknats. Sverige är direkt involverade i ANDES genom SELTIC (Swedish ELT Instrument Consortium) som består av forskare och ingenjörer från Stockholms universitet, Uppsala universitet, och Lunds universitet.

Astronomikonst på Liljevalchs

Göran Östlin, professor vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, samarbetar med konstnären Cecilia Ömalm i utställningen "Stockholms Kosmologi" på Liljevalchs konsthall i sommar.

Ragnhild Lunnan ny ledamot i Sveriges unga akademi

Kastar nytt ljus över universums mörka materia

Ingen har ännu lyckats visa vad mörk materia består av trots att den tycks utgöra över 80 procent av universums massa. Vid Stockholms universitet byggs en ny sorts sensor med siktet inställt på den hypotetiska partikeln axionen. Om den osynliga partikeln verkligen existerar kan den ge lösningen på gåtan med mörk materia.

Sara Strandberg om Wallenberg Scholar och Higgspartikeln

Programmet Wallenberg Scholars stödjer och stimulerar några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Anslaget är femårigt med möjlighet till en femårig förlängning. Det finns för närvarande 88 aktiva Wallenbergs Scholars och Emil Bergholtz blev nyligen utnämnd. Sara Strandberg fick en förlängning om fem år. Sara medverkade den 12 april i Sveriges Radios program Vetenskapsradion med ämnet Higgspartikeln.

Exploderande stjärna fick Hubble-teleskopet att vända

I det senaste numret av tidskriften Nature deltar forskare från Stockholms universitet i en studie av en supernovaexplosion där astronomerna fick Hubble-teleskopet att byta riktning och kika åt ett annat håll än planerat. Det ultravioletta ljuset från explosionen visar att den röda jättestjärnan som exploderade låg inbäddad i gas som pyst ut under åren innan slutsmällen.

Tre positioner inom partikelfysik tillgängliga vid KTH och OKC

Tre positioner inom partikelfysik tillgängliga vid KTH och OKC

David Marsh är vice föreståndare för EuCAPT

EuCAPT är ett europeiskt konsortium för astropartikelteori. Målet är att föra samman europeiska forskare inom teoretisk astropartikelfysik och kosmologi. I början av februari tillträdde David Marsh som vice föreståndare för konsortiet. På Fysikum är han forskare i astropartikelfysik och lärare i kursen Kvantfenomen och strålningsfysik.

En vetenskaplig tågresa till CERN med Sara Strandberg

Den 15 april avgår tåget från Stockholm till Genève och ciceroner är partikelfysikern, professor Sara Strandberg från Fysikum och vetenskapsjournalisten Anna Davour från Forskning & Framsteg. Deltagarna får lära sig mer om vår materias minsta beståndsdelar med kvarkar, leptoner och andra elementarpartiklar. CERN är världens största laboratorium för partikelfysik och där finns Large Hadron Collider – världens största partikelaccelerator.

James Webb-teleskopet upptäcker spåren av neutronstjärna i ikonisk supernova

Forskare kan äntligen visa att en neutronstjärna bildades ur vår mest välstuderade supernova, SN 1987A. Genombrottet blev möjligt tack vare James Webb-teleskopet.

Observationer av dramatisk galaktisk kollision ger ledtrådar om universums återjonisering

En internationell grupp, ledd av Dr. Alexandra Le Reste från Stockholms universitet och Oskar Klein Center, utnyttjade MeerKAT-radioteleskopet för att undersöka återjonisationens epok, en avgörande period som inträffade en miljard år efter Big Bang. Studien, möjliggjord genom MeerKAT:s ökade känslighet jämfört med äldre teleskop, utforskar hur sammanslagningar av galaxer kan ha påverkat hur universum förändrades under denna epok.

Exploderande stjärna blir svart hål och äter sin kompanjon

En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion.

Ny anställning som biträdande lektor vid Fysikum och OKC

En ny anställning som biträdande lektor i dataintensiva metoder i fundamental fysik, astrofysik och kosmologi går att söka vid Fysikum och OKC.

Ett plasmahaloskop för axioner efter inflation

Hösten 2022 publicerade ett konsortium bestående av Simons Foundation, Alfred P. Sloan Foundation, John Templeton Foundation och Gordon and Betty Moore Foundation en inbjudan att lämna förslag till små experiment av "bordsstorlek" i syfte att göra djupgående framsteg inom fysiken. Förslaget "A Plasma Haloscope for the Post-Inflation Axion", som leds av Berkely-gruppen, har tillkännagivits som en av de 11 vinnarna bland hundratals ursprungliga förslag, för vilka totalt 30 miljoner dollar över fem år har utlovats av stiftelserna. — Med denna finansiering och även den tidigare finansieringen från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse är vi redo att börja utveckla och bygga denna detektor som har potential att upptäcka axioner, säger Jón Gudmundsson, seniorforskare på Fysikum, Stockholms universitet, och nuvarande talesperson för ALPHA-samarbetet.

Stockholmsforskare ger ledtrådar till lösning av kosmisk gåta

Varför finns det bara en typ av galaxer i det enorma supergalaktiska området? Detta gamla kosmiska pussel kan nu ha fått sin lösning. Jens Jasche, biträdande professor vid Fysikum, är medlem i forskargruppen bakom dessa resultat.

OKC15 - ett jubileum för fysikforskning som pågick i dagarna tre

Oskar Klein Center firar 15 år med ett jubileum som pågick den 17-19 oktober 2023. OKC är ett nav och ett nätverk för fysikforskning i Stockholm. Den vetenskapliga konferensen täckte ämnen inom kosmologi, astrofysik och partikelfysik. - Det har varit roligt att få fira våra framgångar med alla kollegor både i Sverige och Norden samt våra alumner, säger professor Ariel Goobar, föreståndare.

Den första neutrinobilden av Vintergatan

För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i tidskriften Science.

Stockholms universitet beviljas två excellenscenter

Studier av mörk materia och av globalt samarbete står i fokus för de två excellenscenter som Stockholms universitet beviljas av Vetenskapsrådet. Språkforskare vid universitetet är även del i ett nytt center vid Uppsala universitet.

Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

Radiosignaler avslöjar supernovas ursprung

I det senaste numret av tidskriften Nature avslöjar astronomer från Stockholms universitet ursprunget till en termonukleär supernovaexplosion. Starka spektrallinjer från helium och den första iakttagelsen från en sådan supernova i radiovågor visar att en exploderande vit dvärgstjärna hade en heliumrik kompanjonstjärna.

Jonas Enander forskar om vetenskapens samhälleliga roll

Jonas Enander studerade vid Fysikum omkring 2005 och doktorerade 2015. - Jag gjorde både min masteruppsats och mitt doktorsarbete vid avdelningen för Kosmologi, astropartikelfysik och strängteori. Nu skriver han populärvetenskapligt och har en podd där universitetslektor Sören Holst medverkar.

Fysikdagarna 2023

Svenska Fysikersamfundets konferens, Fysikdagarna, hålls 14–16 juni vid AlbaNova universitetscentrum i Stockholm. Konferensen bjuder på föreläsningar om aktuella ämnen som klimatförändringar, astronomiska observationer och fysikundervisning, samt laboratorievisningar och en posterutställning. Undervisningssektionen har aktiviteter särskilt riktade mot gymnasielärare med föreläsning om NASA-uppdraget DART, workshop kring solenergi och vindkraft, och utflykt till antingen Nobelmuseum eller Ytterby gruva.

James Webbteleskopets första bilder av galaxhopar analyserade

Tack vare James Webbteleskopets första bilder på galaxhopar har en grupp forskare från Stockholms universitet för första gången kunnat undersöka mycket kompakta strukturer av stjärnhopar inuti galaxer, så kallade klumpar, och studera den första fasen i stjärnbildning i avlägsna galaxer.

Kreativ forskningsmiljö lockar fysiker och astronomer till Stockholm

Med målet att ta sig an astrofysikens och partikelfysikens stora gåtor på ett tvärvetenskapligt vis grundades år 2008 Oskar Klein-centret i Stockholm. Nu hyllas forskningsmiljön som rik och tillåtande och drar till sig internationellt ledande forskare, bland annat Nobelpristagaren Frank Wilczek.

Ljuset synligt från avlägsen stjärna som slukats av supermassivt svart hål

För över 8 miljarder år sedan slets en stjärna sönder då den kom för nära ett supermassivt svart hål. Jetstrålar av gas riktade mot jorden gjorde nyligen stjärnans öde synligt för ett teleskop som letar nya ljuskällor på stjärnhimlen. Två forskarlag med forskare vid Stockholms universitet publicerar nu sina observationer i Nature och Nature Astronomy.

Neutriner fångade i Sydpolens is ger ny bild av närliggande galax

För första gången har forskarna inom det internationella samarbetet IceCube funnit bevis på neutrinopartiklar med mycket hög energi från en närliggande galax. Det rör sig om galaxen NGC 1068 (även känd som Messier 77) som är en aktiv galax i stjärnbilden Valfisken och en av de mest välbekanta och välstuderade aktiva galaxerna.

James Webb-bilderna - vad händer nu?

Nyligen släpptes de första, spektakulära bilderna från rymdteleskopet James Webb. Flera forskare vid Stockholms universitet bedriver forskning relaterad till de nya upptäckter teleskopet kan leda till.

Utvecklingen av vårt nära universum har återskapats

En internationell forskargrupp, där en forskare vid Stockholms universitet ingår, har genomfört den mest omfattande simuleringen av vårt nära universum. Ett område som täcker ett avstånd på upp till 600 miljoner ljusår från Jorden.

700 miljoner år senare når neutrinerna jorden

När ett svart hål slet sönder en stjärna en gång för 700 miljoner år sedan slungades neutriner ut i universum. Nu har forskare detekterat några av dem.