Samhällsorienterande och samhällsvetenskapliga ämnen

På den här sidan samlar vi information om projekt som nätverket för Samhällsorienterande och samhällsvetenskapliga ämnen arbetar och har arbetat med.

Ramprojekt

I ett ramprojekt samarbetar forskare och lärare för att med vetenskapliga metoder utforska viktiga frågor i klassrummet. Projekten delas ofta in i delprojekt, exempelvis baserat på stadium eller olika aspekter av huvudfrågan.

Samhällsorienterande ämnen: Att undervisa för komplex förståelse av samband

I samtliga samhällsorienterande ämnen är analys av samband centralt. I geografi kan det handla om samband kopplade till levnadsvillkor eller naturens processer och i samhällskunskap kan det handla om samhällsekonomiska flöden eller mediernas roll i en demokrati. I historia kan det kopplas till elevers förståelse av kontinuitet och förändring och i religionskunskap kan det handla om etiska och moraliska frågor.

En utmaning med samband i de samhällsorienterande ämnena är att de till sin karaktär inte är lagbundna på samma sätt som i naturvetenskapliga ämnen. Detta skapar utmaningar i undervisningen, eftersom det finns en risk att elevernas analyser blir förenklade om sambanden hanteras som lagbundna och därför inte problematiseras i tillräckligt hög grad.

De frågor vi undersöker i projektet är: Vad innebär det att inom ramarna för olika samhällsvetenskapliga ämnen göra kvalificerade kausal-analyser? Hur kan undervisning utformas som skapar förutsättningar för elever att utveckla en komplex förståelse för samband i de olika ämnena?

Säger bilden mer än tusen ord? Om utveckling av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen

För att kunna utveckla en medborgerlig handlingsberedskap är det viktigt att elever har möjlighet att förstå och tillgodogöra sig både läromedelstexter och information i media. Många viktiga samhällsfrågor om försörjning, kulturmöten, klimatutmaningar och ekonomiska, sociala och politiska processer utmärks av komplexa relationer och samband som kan vara svåra att få grepp om. I skolans samhällskunskapsundervisning används ofta visuella representationer för att illustrera och förtydliga samband inom denna typ av samhällsfrågor. Tidigare forskning visar att samhällskunskapens visuella representationer bär på mycket information som inte uttrycks på annat sätt än just visuellt i läromedelstexter. Samtidigt pekar både forskningsresultat och lärares erfarenheter mot att elever ofta har svårt att tolka och förstå de visuella representationer som används i undervisning.

Syftet med projektet ”Säger bilden mer än tusen ord?” är att utveckla kunskap om elevers förståelse av representationer som ofta används i samhällskunskapsundervisningen, som flödesscheman och plotdiagram, och om hur undervisning som främjar elevers förmåga att läsa av och förstå dessa representationer kan utformas. Det här är kunskap som är angelägen för utbildning av lärare i samhällskunskap och som kan användas av lärare i planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

Studien genomförs med hjälp av Learning study som undervisningsutvecklande forskningsansats. Forskare och lärare samverkar för att analysera elevers förståelse av modellerna i relation till olika ämnesinnehåll och utifrån resultatet tillsammans utforma, genomföra, utvärdera och revidera forskningslektioner. Studierna genomförs på både grund- och gymnasienivå.

Läs mer om projektet Säger bilden mer än tusen ord?

  • Medverkande: Malin Tväråna (STLS/Stockholms universitet), Ann-Sofie Jägerskog (STLS/Fryshuset gymnasium/Stockholms universitet), Mattias Björklund (STLS/Tullinge gymnasium/Karlstad universitet), Max Strandberg (Stockholms universitet), Jenny Rosengren (STLS/Kunskapsgymnasiet Malmö), Robert Kenndal (Tumba gymnasium), Sara Carlberg (Midsommarkransens gymnasium), Marie Losciale (Äppelviksskolan), Patrik Gottfridsson (Äppelviksskolan), Per Sahlström (Eriksdalsskolan), Therese Juthberg (Eriksdalsskolan), Bodil Kåks (Sjöstadsskolan) Sabina Lantto (Järla skola), Maria Larsson (Kunskapsskolan Gävle).

Publikationer:

-----------------------------------------

Kritiskt perspektivtagande i so-ämnen I: Jämställdhet som omtvistat begrepp i samhällskunskap

Inom samhällskunskap har forskande lärare undersökt hur undervisning kan designas för att elever ska förstå olika perspektiv på centrala och värdeladdade begrepp som exempelvis rättvisa, makt och värde. I detta projekt undersöktes lektionsplaneringar och uppgifter för undervisning kring ett annat perspektivfyllt begrepp: jämställdhet.

  • Medverkande: Robert Karlbom, Fryshuset gymnasium, Alexander Wallentin, Kunskapsskolan, Malin Tväråna, STLS, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS, Max Strandberg, STLS.

-----------------------------------------

Kritiskt perspektivtagande i so-ämnen II

Tidigare undervisningsutvecklande forskning har resulterat i kritiska aspekter för tolkning av historiska källor. Med avstamp i dessa kritiska aspekter undersökte projektet vilken roll en uppgifts utformning spelar för elevers möjlighet att träna på att analysera historiska källor.

  • Medverkande: Marie Losciale, Äppelviksskolan, Patrik Gottfridsson, Äppelviksskolan, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset gymnasium/STLS, Mattias Björklund, Tullinge gymnasium/STLS, Malin Tväråna, STLS, Max Strandberg, STLS.

Publikationer:

-----------------------------------------

Kritiskt perspektivtagande i so-ämnen III: En, två eller flera historier?

Tidigare undervisningsutvecklande projekt har resulterat i redskap och principer för undervisning i historia som kan utveckla elevers sätt att se på historiska händelser ur ett mångkulturellt perspektiv. I projektet utformas och prövas undervisning baserat på sådana redskap/principer, i relation till nya historiska områden och teman.

  • Medverkande: Mattias Blomberg, Fryshusets gymnasium, Line Ekman, Fryshusets gymnasium, Lisa Hoffman Carlsson , Fryshuset gymnasium. Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Malin Tväråna, STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS, Max Strandberg, STLS.

-----------------------------------------

Analys i samhällskunskap I: Analys av parlamentarism

  • Medverkande: Robert Edström och Karl Hanno, Kärrtorps Gymnasium, Malin Tväråna, STLS, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS.

-----------------------------------------

Analys i samhällskunskap II: Analys av en maktsituation

  • Medverkande: Karina Cottin, Norra Real, Marie Waern och Krister Brolin, Östra Real och Anna-Karin Martinsson, Tumba gymnasium, Malin Tväråna, STLS, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshusets gymnasium/STLS.

Projektets syfte var att undersöka gymnasieelevers uppfattningar av maktrelationer i samhället, och deras sätt att analysera frågor om makt, i samhällskunskapsundervisningen. Studien genomfördes som en learning study och resultatet visar på några aspekter av makt som är kritiska för elever att urskilja för att kunna analysera maktrelationerna i en specifik samhällelig situation.

Genom projektet utvecklades även en modell av makt som begrepp, vilken kommit till användning i läromedlet Forum Samhällskunskap 123. Denna modell presenteras i en artikel i tidskriften SO-didaktik, nr 5: Brolin, K., Waern, M., Cottin, K., Mattsson, Jägerskog, A.-S., Tväråna, M. (2018) Makt: relation eller tillstånd?, SO-didaktik nr 5: Undervisning utanför skolan Rum och materialitet.

Publikationer:

-----------------------------------------

Analys i samhällskunskap III: Analys av flyktingkatastrofen

  • Medverkande: Malin Tväråna, STLS, Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS, Max Strandberg, STLS, Sofie Söder, Gabriella Ljung, Lotta Ragne, Helena Häger, Bodil Kåks, Katja Eriksson, Anita Dahlman, Eva Norell, Ove Bergqvist, Theodor Bittner. Medverkande skolor: Eriksdalsskolan, Sofia Skola, Järla Skola, Alviksskolan, Brunns skola, Hemmestaskolan, Värmdö Gymnasium.

Varför flyr många, varför stannar andra kvar, hur påverkas individer och samhälle av flyktingsituationen? Vad innebär det att kunna svara på dessa frågor för elever i olika åldrar? Studien har genom en learning study tillsammans med tio verksamma lärare utvecklat och undersökt undervisning om och lärande av analys av flyktingsituationen i årskurserna 1, 6, 8 samt år 2 på gymnasiet.

Undervisningsdesignen utgick från kartläggningar av hur elever i olika årskurser uppfattade och analyserade flyktingsituationen.

De mest kvalificerade elevsvaren utmärks av att analysen relaterar till flyktingsituationen som en dynamisk process, använder konsekvenser i en processkedja även som orsaker, samt relaterar flera olika dimensioner till varandra. Vi exemplifierar undervisning som möjliggjorde även för de yngsta eleverna att uppvisa denna slags analys.

Publikationer:

-----------------------------------------

Analys i samhällskunskap IV: Analys av värde i ekonomi

  • Medverkande: Ann-Sofie Jägerskog, Fryshuset/STLS, Malin Tväråna, STLS, Mattias Björklund, Botkyrka gymnasium/STLS, Max Strandberg, STLS, Eva Malmqvist, Blackebergsskolan, Jan Norevik, Lena Olin och Linda Karlander, Träkvista skola.

Sedan 2011 ingår ekonomi som en del i SO-undervisningen i svensk skola (Skolverket 2017) där en bärande del av kunnandet är att eleverna ska utveckla kunskaper om begreppen pris och värde. Forskning har visat att undervisning i ekonomi är avgörande för om unga utvecklar en ekonomisk förståelse, då allmän undervisning eller mognad inte verkar bibringa detta (Davies & Lundholm, 2012). Även elever i lågstadieåldern verkar kunna utveckla förståelse för ekonomi, även om didaktiska utmaningar finns när det gäller att möjliggöra en disciplinär förståelse. Däremot verkar möjligheterna till en mer utvecklad förståelse av ekonomi öka med stigande ålder (Thompson & Siegler, 2000).

Denna studie syftar till att undersöka hur elever i årskurs 1, 4, 5 och 8 erfar och förstår pris och värde, ställt i relation till olika typer av undervisning, både i termer av innehåll och undervisningsmetoder. Studien utgår från en learning study vars utfallsrum och kritiska aspekter legat till grund för två olika undervisningscykler om pris och värde där varan vatten har använts som utgångspunkt. Tentativa resultat visar att elever i samtliga årskurser, innan de fått någon undervisning, ofta förstår pris och värde utifrån en varas inneboende kvalitet samt varans nytta, som i sig inte är ekonomiska begrepp. Undervisning som rör ekonomiska idéer tycks underlätta elevers förståelse av ämnesinnehållet, men hur dessa idéer struktureras och relateras till varandra tycks avgörande för att utveckla elevernas ekonomiska kunnande. Elever i alla undersökta åldrar tycks dock kunna utveckla en mer kvalificerad förståelse av pris och värde.

Publikationer:

FoU-projekt

Ämnesdidaktiska FoU-projekt genomförs av lärare på en skola med vetenskapligt stöd från nätverket, och fokuserar på problem eller utmaningar i undervisningen.

Anmäl intresse om att vara med i ett FoU-projekt (länk kommer till nya formuläret)

Medborgaransvar i samhällskunskapsundervisning på högstadiet

  • Deltagande skola: Kista grundskola
  • Deltagande lärare: Marita Nilsson och Roger Terner
  • Projektperiod: HT 2023–VT 2025

Projektet syftar till att utifrån de kritiska aspekter som identifierats i vårt föregående FoU-projekt designa undervisning för att pröva ut vad som effektivare skulle hjälpa elever att inom ramen för samhällskunskapsundervisningen få en fördjupad förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare. Projektet undersöker hur undervisning i samhällskunskap kan utformas som möjliggör för eleverna att utveckla en fördjupad och komplex förståelse för vad ett medborgaransvar innebär.

-----------------------------------------

Klimatfrågan i fokus – En studie i hur ämnesöverskridande undervisning kan utveckla handlingskompetens hos högstadieelever

  • Deltagande skola: Kunskapsskolan Gävle
  • Deltagande lärare: Maria Larsson och Marie Johansson
  • Projektperiod: HT 2023–VT 2025

Projektet undersöker hur ämnesöverskridande undervisning i NO- och SO-ämnena kan designas och utvecklas för att möjliggöra för elever att utveckla handlingskompetens där elevernas kunskaper, värderingar, attityder och motivation till att agera kring klimatfrågan fördjupas. Genom att arbeta ämnesöverskridande där NO- och SO-ämnen samverkar kan ett helhetsperspektiv möjliggöras för eleverna för att stödja en djupare förståelse för klimatfrågan.

Kvalitet i filosofiska samtal - elevsamtalet i fokus

  • Deltagande skola: Anna Whitlocks gymnasium
  • Deltagande lärare: Rikard Salinas och Johanna Nyberg
  • Projektperiod: HT 2022–VT 2024

Projektet undersökte hur goda filosofiska samtal tar form och hur kvalitet tar sig i uttryck i dessa samtal, som samtalspraktik. I undersökning kunde samtalsmönster som utvecklade ny förståelse identifieras med hjälp av det teoretiska ramverket ”tröskelbegrepp” [Threshold Concepts]. På sikt kan studien bidra till att utveckla undervisningsstrategier som kan underlätta kvalitativa, goda filosofiska samtal både som medel och mål för lärande inom filosofiämnet.

-----------------------------------------

Medborgaransvar i samhällskunskapsundervisning på högstadiet

  • Deltagande skola: Kista grundskola
  • Deltagande lärare: Marita Nilsson och Roger Terner
  • Projektperiod: HT 2021–VT 2023

I vår samhällskunskapsundervisning har vi länge upplevt att elever har en ytlig förståelse för demokrati och medborgaransvar, vilket också visar sig i vårt FoU-projekt. Tidigare forskning visar att undervisningen i samhällskunskap när det gäller demokratifrågor gärna tenderar att handla om de strukturer och former som redan finns och mindre om problematiseringar och frågeställningar som skulle kunna fördjupa elevers syn på vad det innebär att vara medborgare i ett samhälle. Då ett av syftena med samhällskunskapen på högstadiet (Lgr22, Skolverket) är att fostra aktiva och ansvarstagande medborgare är det viktigt att också utveckla undervisning som riktar sig mot detta.

Under projektets gång har vi funnit att många elever uppfattar ansvar som något som bara har med individen att göra. Idén om att man också har ett ansvar som medborgare är däremot inte lika omfattande. Under analysen har vi identifierat tre aspekter som tycks vara kritiska för elever att få urskilja för att de ska få en fördjupad förståelse för ett medborgaransvar. För det första behöver elever i undervisningen få möjligheten att erfara att en individs agerande kan ha en påverkan på andra individer. Det är först när detta har urskilts som det blir möjligt att ta ansvar över någon annan än sig själv. För det andra måste elever i undervisningen få möjligheter att erfara att individen också har en roll som medborgare i samhället och därmed att den enskilda medborgarens agerande styrs av en förståelse för samhället som ett system där olika människor är beroende av varandra. För det tredje behöver eleverna urskilja att den enskilda medborgarens agerande står i relation till resursfördelning utifrån olika gruppers behov. Dessa resultat kan användas för att ytterligare utveckla denna typ av undervisning.

FoU-projektet förlängdes med två ytterligare år under våren 2023.

-----------------------------------------

Att utveckla samhällsekonomiundervisning kring hållbar utveckling med utgångspunkt i modellen ”den inbäddade ekonomi-modellen”

  • Deltagande skola: Norra Real
  • Deltagande lärare: Gun Andersson och Malin Ahlgren

I undervisning om samhällsekonomi är det utmanande att inkludera hållbarhetsfrågor och systemförståelse. Hållbarhetsfrågor har blivit en allt viktigare aspekt av ekonomiska frågor i vårt samhälle. Men när lärare undervisar i samhällsekonomi är det utmanande att inkludera hållbarhetsaspekter och systemförståelse. Detta FoU-projekt har därför undersökt hur denna undervisning skulle kunna utvecklas med hjälp av Kate Raworths modell ”det inbäddade kretsloppet”.  

Resultat från studien visar att ”det inbäddade kretsloppet” med fördel kan användas i undervisningen för att synliggöra relationen mellan samhället och de planetära gränserna och att modellen kan bidra till elevernas systemförståelse. Men läraren behöver vara noga med att skilja denna modell från andra samhällsekonomiska modeller, exempelvis ”det samhällsekonomiska kretsloppet”. FoU-projektet har publicerat sina resultat i tidskriften SO-didaktik.

Publikationer:

-----------------------------------------

Tycka eller veta - en studie av vad det är elever gör när de drar slutsatser som bygger på belägg

  • Deltagande skola: Midsommarkransens gymnasium
  • Deltagande lärare: Ingela Andersson, Sara Carlberg och Katarina Schiöler
  • Projektperiod: HT 2018–VT 2020

Vad grundar eleverna sina ställningstaganden i samhällsfrågor på? I vår undervisning har vi noterat att elever i viss utsträckning tar ställning på osäkra grunder. I vår tid är de exponerade för många olika intressen, både öppna och dolda. Vi frågar oss hur undervisningen i samhällskunskap kan utvecklas för att träna eleverna i förmågan att dra slutsatser och göra ställningstaganden som bygger på trovärdiga källor.

Syftet med vår undersökning är därmed att få djupare kunskap och förståelse för vad det är elever kan när de drar slutsatser och tar ställning i olika frågor och på ett välgrundat sätt argumenterar för sin ståndpunkt.

Undersökningen kommer att genomföras med två eller fler interaktioner i klassrummet där eleverna får svara på samhällsvetenskapliga frågor. Tre klasser på teoretiska program deltar i studien. Våra frågeställningar är:

  • Vad gör eleverna när de får i uppgift att dra slutsatser som bygger på belägg?
  • Vad är det eleverna kan när de drar slutsatser som bygger på belägg?

Vår undersökningsmetod är designbaserad, det vill säga den utvecklas under undersökningens gång. Resultatet av undersökningen analyseras med hjälp av tematisk analys.

Publikationer:

-----------------------------------------

Interkulturell historisk kompetens i det mångkulturella klassrummet

  • Deltagande skola: Fryshusets gymnasium
  • Deltagande lärare: Mathias Blomberg och Line Ekman
  • Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Vems historia är det som berättas i klassrummet? Vår erfarenhet är att det i de heterogena elevgrupper som vi dagligen möter finns en mängd historier och perspektiv representerade. En del elever känner igen sig i den historia som presenteras i klassrummet, andra gör det inte. En del elever ger uttryck för ett alternativt historieberättande, men hamnar trots det i ensidiga förklaringsmodeller där enbart ett perspektiv dominerar (må vara ett alternativt).

Svårigheten är att få eleverna att se flera perspektiv – på samma gång – och på så sätt utveckla deras interkulturella historiska kompetens. I vår studie fokuserade vi på decentrering som förmåga. Decentrering innebär att fokus flyttas från de dominerande narrativen till andra gruppers berättelser och att producenterna bakom historiska narrativ
lyfts fram (Johansson & Nordgren, 2014). Syftet med vår studie var att undersöka hur decentering kan förstås och hur denna förmåga kan utvecklas i undervisningen.

Utgångspunkt togs i frågeställningen:

  1. Vad innebär det att decentrera ett historiskt narrativ?
  2. Hur kan undervisning utformas som utvecklar elevernas förmåga att decentrera?

Studien genomfördes som en learning study och bygger på tre cykler av forskningslektioner. Totalt deltog fyra klasser på en gymnasieskola i Stockholmsområdet. Resultatet av studien
visar att variationen mellan eleverna var stor när det gäller deras förmåga att decentrera, liksom hur förmågan tog sig uttryck. Många gånger saknade eleverna nödvändiga verktyg och kunskaper för att kunna utveckla önskvärt lärande. I syfte att åskådliggöra vad decentrering innebär i praktiken skapade vi en analysmodell som användes både i planeringsfasen av varje tema och i undervisningen.

Analysen av för- och eftertest visade att fler elever kunde decenterera ett historiskt narrativ efter varje avslutad lektionsserie. Vi såg också att modellen för decentrering hade en gynnsam effekt, då fler elever utvecklade önskvärt lärande när den användes explicit i undervisningen.

Publikationer:

-----------------------------------------

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under 
vikingatiden

  • Deltagande skolor: Bredängsskolan, Kungliga Svenska Balettskolan och Eriksdalsskolan
  • Deltagande lärare: Kristina Wilhelmsson, Carolina Köhler Mossfeldt och Per Sahlström
  • Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Vi vill undersöka hur en interkulturell undervisning kan genomföras där migration och kulturmöten spelar en central roll med utgångspunkt i kulturarvet, i form av platser och föremål. Vikingatiden som är kanske det mest traditionellt behandlade innehållet i hela mellanstadiekursen har ett historiskt innehåll som passar för vår studie.

Frågor: Hur kan historieundervisning med utgångspunkter i platser och föremål möjliggöra
lärande och förståelse av interkulturella perspektiv på vårt förflutna? Vad händer med elevers förståelse när kulturarvet, i form av platser och föremål, sätts i centrum? Är det så att det materiella, konkreta platser och föremål, kan öppna upp ett vanligtvis traditionellt formulerat innehåll för fler perspektiv? Vad är möjliggörande i undervisningen med detta fokus och vad är svårigheter för eleverna?

Undervisningen planeras och genomförs på våra två Stockholmsskolor, med tre olika elevgrupper.

Publikationer:

Mossfeldt, C., Sahlström, P., & Wilhelmsson, K. (2018). Historiska källor på mellanstadiet. SO-didaktik.

-----------------------------------------

Det gemensamma rummet – om migration och kulturmöten under 
storhetstiden

  • Deltagande skolor: Nya Elementar, Sturebyskolan, Mariaskolan
  • Deltagande skolor: Stefan Jeppsson, Klara Loinder och Sven Skoog
  • Projektperiod: ht 2016 – vt 2018

Vi arbetar i allt högre grad i mångkulturella klassrum, en utmaning för många lärare, som  innebär stora möjligheter. Hur ska elever som nyligen kommit till Sverige och som har helt  andra historiska referensramar erfarenheter inkluderas i historieundervisningen? 

Vår projektidé är att undersöka hur en interkulturell undervisning kan genomföras där 
migration och kulturmöten spelar en central roll med utgångspunkt i kulturarvet, i form av platser och föremål. 

Frågeställningar:

  • Hur kan historieundervisning med utgångspunkter i platser och föremål 
  • möjliggöra lärande och förståelse av interkulturella perspektiv på vårt förflutna?
  • Vad händer med elevers förståelse när kulturarvet, i form av platser och föremål, sätts i centrum?
  • Kan materiella, konkreta platser och föremål, öppna ett vanligtvis traditionellt formulerat  innehåll för fler perspektiv?

-----------------------------------------

Ett undervisningsmoment om religion i relation till sexualitet med utgångspunkt i Robert Jacksons tolkande ansats

  • Deltagande skolor: Tullinge Gymnasium, Globala Gymnasiet
  • Deltagande lärare: Hanna Ericsson och Emma Sandberg Andrasko
  • Projektperiod: ht 2014 – ht 2016

I Gy2011 ändrades ämnesplanen för religionskunskap och ett nytt centralt innehåll lades till. Eleverna skulle få kunskap om religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet 
och sexualitet. Detta var ett spännande tillägg men också utmanande då det berör ämnen som kanske inte kommit in i religionskurserna tidigare.

Något som också blev tydligare framskrivet i den nya ämnesplanen för religionskunskap var kunskap om Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till 
religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser.

Vi fastnade för det komplexa området identitet i förhållande till sexualitet och vi såg att det behövs kunskap och redskap för att ta sig an de utmaningar som detta innehåll kräver. 

Publikationer:

Konferenser och seminarier:

Ericsson, H., Sandberg Andrasko, E. (2016, oktober). Att skapa undervisning om religion i relation till sexualitet. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2016, Stockholm.

-----------------------------------------

Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen

  • Deltagande skola: Globala Gymnasiet
  • Deltagande lärare: Charlotte Brimark, Eva Hasselträd och Tove Johnson
  • Projektperiod: HT 2013–VT 2014

Syftet med studien är att undersöka om begreppen aktör och struktur kan vara användbara för att utveckla elevernas analyserande förmåga. Med studien vill vi få en ökad förståelse kring hur eleverna använder begreppen aktör och struktur när de analyserar en samhällsfråga.
Hur använder eleverna begreppen aktör och struktur i en analys av en samhällsfråga?

Som bakgrund till vår studie, hade vi analyserat elevernas svar på två uppgifter, en handlade om att analysera orsaker till att ungdomar tar sms-lån, den andra om att analysera orsaker till en fabriksolycka i Bangladesh.

I analysen av sms-lånen lade ungdomarna främst orsaken på aktörsnivå, och då främst ungdomarna själva som aktörer. I analysen av fabriksolyckan lyfte de fram orsaker på både aktörs- och strukturnivå, men främst på strukturnivå. Vi tyckte oss se att när eleverna lyfte fram orsaker på både aktör- och strukturnivå, blev deras analys bättre eftersom de då belyste flera perspektiv och problemens komplexitet blev tydligare.

Projektet är presenterat på konferens: Brimark, C., Hasselträd, E., Johnsson, T. (2015, oktober). Aktörer och strukturer i samhällskunskaps- undervisningen. Lärarnas Forskningskonferens 2015, Stockholm, 27 okt, 2015.

Projektets resultat har beskrivits i en utvecklingsartikel: Brimark, C., Hasselträd, E. & Ericsson, H. (2015). Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen.

-----------------------------------------

Att bedöma elever efter en fältstudie i geografi

  • Deltagande skola: Mälarhöjdens skola
  • Deltagande lärare: Åsa Colliander Celik, Gustav Forsblad, Josefina Garcia Hultqvist, Jannike Kohinoor och Lars-Erik Lagander
  • Projektperiod: HT 2013–VT 2015

Vårt skolutvecklingsprojekt avsåg att utveckla undervisning och bedömning i geografi genom att kollaborativt ta fram goda exempel för undervisning med GIS och fältstudier.

I fältstudien skulle eleverna planera för en ny verksamhet och inom ett bestämt avgränsat område bestämma var denna verksamhet ska placeras. Eleverna arbetade med sårbara platser i geografi vilket fick ligga som ett raster i deras analys. Målen för undervisningen bestämdes till att eleverna skulle kunna tillämpa goda metoder för fältstudier.

Vi undersökte hur elever, i sina presentationer, interagerar med surfplattor som redskap och hur lärare kan urskilja elevernas geografiska förmågor efter en fältstudie.

Vi fann att elevernas interaktion med kartor, bilder och diagram under deras presentationer, ger stöd för lärarna att urskilja ett antal geografiska förmågor. Eleverna använde surfplattan som ett redskap av både fysisk och intellektuell karaktär före, under och efter fältstudien. Vi skapade en bedömningsmatris där de geografiska förmågorna tydliggörs.

Konferens:
Colliander Celik, Å., Forsblad, G., Kohinoor, J. (2015, oktober). Den digitala surfplattan och fältstudien. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2015, Stockholm, 27 okt, 2015.

Uppsats:
Colliander Celik, Å. (2015). Den digitala surfplattan och fältstudien: En studie av geografilärares bedömningsarbete av gruppredovisningar. Magisteruppsats, Stockholms Universitet.

-----------------------------------------

Att pusselläsa historiska källor

  • Deltagande skola: S:t Botvids gymnasium
  • Deltagande lärare: Nancy Haddad och Anders Ohlson
  • Projektperiod: HT 2013–VT 2015

Hur kan lärare på en skola med många flerspråkiga elever arbeta för att utveckla förmågan att kritiskt granska, förstå och tolka historiska källor?

Vi utformade en lektionsdesign med pusselläsning (Gibbons)som vi utprovade i två klasser, som fick uppgiften att tolka fyra uppsatser skrivna av elever på en flickskola från början av 1900-talet.

Genom att analysera elevernas arbete – som spelades in – försökte vi få svar på frågan om hur lektionsdesignen kan bidra till elevernas litteracitet och förmågan att förstå, tolka och använda historiska källor.

Vi tror alltså att pusselläsning kan bidra till elevernas litteracitet och därmed utveckla deras förmåga att studera historiska källor. En annan slutsats som vi tror att vi kan dra är att textförståelsen gynnas av en medvetenhet om hur historiska källtexter ska användas.

Tidskrift:
Hadad, N. & Ohlson, A. (2015). Att pusselläsa historiska källor.

-----------------------------------------

Hur elevers analyserande kommer till uttryck i geografi i år 4

  • Deltagande skolor: Banslättsskolan och Adolf Fredriks skola
  • Deltagande lärare: Malin Dannemann, Angelica Bellman och Sara Yoder
  • Projektperiod: HT 2012–VT 2013

Vi har genomfört en praxisnära forskningsundersökning i två klasser, år 4, med syfte att utveckla elevers förmågor att analysera hur ”naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen” samt förmågan ”att göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker” (Lgr 11).

Undersökningen delades upp i diagnos, förtest, undervisning och eftertest. Vi formulerade en egen analysmodell ett venndiagram.

Resultatet visar att när vi pedagoger ger eleverna stöttning i form av en medveten pedagogisk scaffoldingmodell, som i detta fall gick ut på att introducera eleverna i att använda så kallade konnektorer när de arbetade med uppgifterna, kan eleverna utveckla sina svar både muntligt och skriftligt. Med stöd av denna scaffoldingmodell utvecklar de sin förmåga att uttrycka sig analytiskt.

Nyckelord: analys, uttrycksförmåga, konnektorer, avläsning, förklaring, se samband och se samband i flera led.

Konferens:
Bellman A., Dannemann, M. & Yoder, S. (2014, oktober). Hur elevers analyserande kommer till uttryck i geografi i år 4. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2014, Stockholm, 28 okt, 2014.

Projektets resultat har beskrivits i en utvecklingsartikel: Brimark, C., Hasselträd, E. & Ericsson, H. (2015). Aktör och struktur i samhällskunskapsundervisningen.

Gymnasieelever lär sig historisk källtolkning

  • Deltagande skola: Globala gymnasiet
  • Deltagande lärare: Olle Haglund, Niklas Biller och Patrik Johansson
  • Projektperiod: HT 2012–VT 2013

Vi planerade och genomförde två Learning study (LS) i historia på gymnasiet som fokuserade elevernas arbete med historiska primärkällor, och där lärandeobjektet var historisk källtolkning. Syftet var att rikta fokus mot tolkningen av de historiska källorna, snarare än mot de källkritiska begreppen, och att skapa förutsättningar för eleverna att gå in i en tolkningsprocess där de engagerades i historiskt resonerande.

Undervisningsmomentet fokuserade demokratiseringen av Sverige mellan 1850 och 1930 som historisk förändringsprocess. Genom undervisningen skulle eleverna lära sig formulera och ställa historiska frågor, tolka och använda de historiska källorna för att belysa frågorna, samt lära sig om den historiska förändringsprocess som Sveriges demokratisering innebar.

Det huvudsakliga resultatet från studierna var en ökad kunskap om lärandeobjektet, bland annat i form av kritiska aspekter för historisk källtolkning, men också om tolkningsredskapens utformning. Dessutom gav studierna oss kunskap om elevernas lärandeprocess och meningsskapande när de jobbar med historiska primärkällor.

Konferens:
Biller, N., Johansson, P. & Haglund, O. (2013, oktober). Vad kan elever när de kan tolka historiska primärkällor? Preliminära resultat från två Learning study på gymnasiet. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens 2014, Stockholm, 29 okt, 2013.

Licavhandling:
Johansson, P. (2014). Att tolka spåren från det förflutna: Innebörder, lärande och meningsskapande av historisk källtolkning i gymnasiet (Licentiatuppsats, Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (CeHum), Stockholms universitet).

-----------------------------------------

Är Bordurien en diktatur eller demokrati? En Lesson Study i samhällskunskap om värdet av pressfrihet

  • Deltagande skolor: Mälarhöjdens skola, Ross Tensta gymnasium, Sofia skola, S:t Eriks gymnasium och Sturebyskolan
  • Deltagande lärare: Åsa Colliander Celik, Thérèse Juthberg, Fredrik Kihlström, Eeva-Liisa Purolainen och Patrik Söderström
  • Projektperiod: HT 2009–VT 2010

Många elever har en ytlig förståelse av demokrati och de förknippar främst demokrati med ett styrelseskick och olika mänskliga rättigheter kommer lätt i skymundan.

Vi konstruerade ett pedagogiskt rollspel, i en Lesson study, kring pressfrihet där eleverna fick agera journalister. Den gemensamt planerade rollspelslektionen utfördes på tre olika skolor vid tre skilda tillfällen, däremellan reviderades lektionen.

Resultatet av projektet visar att rollspel kan vara en bra metod för att utveckla elevers förståelse för demokratibegreppet som värde. Lektionen upplevdes som rolig av eleverna vilket ökade deras motivation att lära.

Enligt vår analys berodde den visade ökade förmågan att resonera hos dessa elever att värdet av pressfrihet framträdde tydligare i en inte demokratisk situation än i en demokratisk. Det var således kontrasten i upplevelsen mellan det förgivettagna (demokrati) och det oväntade (diktatur) som skapade lärandet.

Tidskrift:

Colliander, Celik, Å., Juthberg, T., Kihlström, F., Purolainen, E. & Söderström, P. (2010). Är Bordurien en diktatur eller demokrati?

Senast uppdaterad: 2026-03-27

Sidansvarig: Stockholm Teaching & Leraning Studies

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.