Naturvetenskap och teknik

Naturvetenskapliga ämnen: Tala naturvetenskap – ökad kommunikation i naturvetenskapsklassrummet

Att kunna naturvetenskap innebär att kunna delta i naturvetenskapliga sammanhang genom olika språkliga och multimodala uttryck. Det handlar inte enbart om att förstå begrepp, teorier och procedurer, utan också om att kunna värdera, uttrycka och bearbeta dessa genom tal, skrift och bild. Den amerikanske naturvetenskapsdidaktikern Jay Lemke beskriver detta som att lära sig tala naturvetenskap.

I detta projekt undersöker vi hur didaktiska modeller och verktyg kan utvecklas och anpassas för att öka kommunikationen mellan elever, så att de talar (i bred betydelse) mer naturvetenskap med varandra när de arbetar undersökande. Målet är att bidra till både forskning och utveckling av konkreta undervisningsmaterial och strategier som kan användas direkt i klassrummet.

-----------------------------------------

Ämnesövergripande: Undervisning med AI – ämnesöverskridande ramprojekt

Artificiell Intelligens (AI) får en alltmer framträdande roll på såväl samhälle som utbildning och individ, särskilt i och med att teknikerna blir alltmer kraftfulla och tillgängliga att använda av enskilda individer. Utvecklingen har skapat ett behov av kunskap om hur AI, främst generativ AI där Chat GPT är den mest kända versionen, kan användas i ämnesundervisning.

Ramprojektet "Undervisning med AI" syftar till att utforska och utveckla metoder och modeller för undervisning med AI, där vi arbetar med att konfigurera och anpassa AI för att möta såväl ämnesspecifika som ämnesöverskridande didaktiska behov. Ambitionen är att vi genom forskningen ska kunna bidra till såväl kunskapsläget om AI i undervisning som med konkret undervisningsmaterial för undervisning med AI. Ramprojektet genomförs i samverkan med STLS:s praktisk-estetiska nätverk.

-----------------------------------------

Ämnesövergripande: Undervisning om sexualitet, samtycke och relationer

Sexualitet, samtycke och relationer är ett kunskapsområde där flera skolämnen är tänkta att bidra med olika perspektiv till undervisningen. Det väcker i sin tur funderingar om innehållsliga val, fördjupning, fördelning och samarbeten både inom och mellan olika skolämnen och den skolövergripande organisationen.

I ramprojektet får lärare möjlighet att mötas för att tillsammans planera, genomföra och utvärdera en ämnesövergripande sexualundervisning. Ramprojektet är tänkt att bidra med faktiska exempel på hur undervisning kan genomföras då studier på klassrumsundervisning är få både nationellt och internationellt. Ramprojektet genomförs i samverkan med STLS:s praktisk-estetiska nätverk.

-----------------------------------------

Modeller i naturvetenskap och teknik

I naturvetenskaplig och teknisk verksamhet används modeller för att beskriva, undersöka och förklara samband. Modeller är också nödvändiga för att kunna göra förutsägelser om de fenomen man studerar. Det har visat sig att elever ofta uppfattar modeller som direkta avbildningar av verkligheten snarare än som verktyg för att producera kunskap. Modellerna framstår som statiska och eleverna har svårt att se att alla modeller är behäftade med brister till följd av att de är starkt förenklade beskrivningar av verkligheten.

I ramprojektet är vi därför intresserade av att undersöka hur undervisning kan utformas för att stödja elever i att utveckla, använda och revidera modeller för att beskriva och förklara naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

Systematiska undersökningar

Projektet systematiska undersökningar innefattar studier där systematiska undersökningar används och studeras både för att eleverna ska utveckla förmågan att genomföra naturvetenskapliga undersökningar och för att lära sig om naturvetenskapliga begrepp och fenomen. Inom projektet fokuseras specifika aspekter av det naturvetenskapliga arbetssättet, som att ställa undersökningsbara frågeställningar, värdera resultat i en egen undersökning samt formulera påståenden grundade i data. 

Artiklar (vetenskaplig tidskrift):

Anderhag, P., Danielsson Thorell, H., Andersson, C., Holst, A., & Nordling, J. (2014). Syften och tillfälligheter i högstadie- och gymnasielaborationen: en studie om hur elever handlar i relation till aktivitetens mål. Nordic Studies in Science Education, 10(1), 63-76.

Bergvall, C., Lavett-Lagerström, M., & Andrée, M. (2018). Elevers förmåga att planera undersökningar–en kritisk granskning av stödmaterial för bedömning i NO åk 1-6. Forskning om undervisning och lärande, 6(1), 6-22. 

Björnhammer, S., Andrée, M., Nordling, J., Dudas, C., Freerks, P., Jahdadic, S., Lundström, J., Lavett Lagerström, M., da Luz, J., Planting-Bergloo, S., Puck, S., Reimark, J., Wennerström, P., Westman, F., och Wiblom, J. (2020). Vad kan elever som kan formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor? Forskning om undervisning och lärande, 8(1), 81-104.

Danielsson Thorell, H., Andersson, C., Jonsson, A. & Holst, A. (2014). Är det man ser det som sker? – En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus. Forskning om undervisning och lärande, 13, 5-29

Planting-Bergloo, S., Andrée, M., Reimark, J., Henriksson, E., Björnhammer, S., Dudas, C., Freerks, P.-O., Jahdadic, S., Lavett Lagerström, M., Lundström, J., da Luz, J., Nordling, J., Puck, S., Wennerström, P., Westman, F., och Wiblom, J. (2021). Att utveckla elevers förmåga att formulera undersökningsbara frågor i naturvetenskap: Mangling av en didaktisk modell: LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, 9(1), 774–803.

Artiklar (professionsvetenskaplig tidskrift):

Björnhammer, S. (2018). Förmågan att ställa naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Kemilärarnas informationsbrev, 2. Kemilärarnas resurscentrum, Stockholms universitet. 

Björnhammer, S., Anderhag, P., Andrée, M., & Planting-Bergloo, S. (2022).  Att utveckla undervisning om systematiska undersökningar - erfarenheter från några forskningsprojekt. LMNT-nytt nr. 3, 4-7.

Åkerlind Paulsson, M., Weiland, M., Björnhammer, S., & Anderhag, P. (2024). Hur kan vi organisera undervisningen på lågstadiet så att eleverna lär sig att värdera resultat i egna undersökningar?. ATENA Didaktik, 6(2). https://doi.org/10.3384/atena.2024.5482

Konferensbidrag:

Andersson, S., Lavett Lagerström, M., Wiblom, J., Andrée, M., Freerks, P.-O., Jahdadic, S., Lundström, J., da Luz, J., Nordling, J., Puck, S., Reimark, J., Wennerström, P. & Westman, F. (2019, maj). Establishing epistemic practices in students’ formulation of scientifically researchable questions in upper secondary science education? Presenterad på NOFA7, Stockholms universitet, Stockholm, 14 maj 2019.

Andersson, S., Planting-Bergloo, S., Lavett Lagerström, M., Wiblom, J., Andrée, M., Freerks, P.-O., Jahdadic, S., Lundström, J., da Luz, J., Nordling, J., Puck, S., Reimark, J., Wennerström, P. & Westman, F. (2019, maj). Students’ capabilities to formulate scientifically researchable questions in upper secondary science education. Presenterad på NOFA7, Stockholms universitet, Stockholm, 16 maj 2019.

Björnhammer, S., Lavett Lagerström, M., Wiblom, J., Andrée, M., Freerks,P.-O., Jahdadic, S., Lundström, J., da Luz, J., Nordling, J., Puck, S., Reimark, J., Wennerström, P. & Westman, F. (2017, oktober) Att utveckla elevers förmågor att formulera naturvetenskapligt undersöknings-bara frågor. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Nacka, 31 oktober, 2017.

Björnhammer, S., Lavett Lagerström, M., Wiblom, J., Andrée, M., Freerks,P.-O., Jahdadic, S., Lundström, J., da Luz, J., Nordling, J., Puck, S., Reimark, J., Wennerström, P. & Westman, F. (2018, oktober). Att designa epistemiska praktiker i Nv-undervisnigen- En studie om hur gymnasieelever producerar naturvetenskapligt undersöknings-bara frågor. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Botkyrka, 30 oktober 2018

Björnhammer, S., Lavett Lagerström, M., Wiblom, J., Andrée, M., Freerks,P.-O., Jahdadic, S., Lundström, J., da Luz, J., Nordling, J., Puck, S., Reimark, J., Wennerström, P. & Westman, F. (2019, maj). Establishing epistemic practices in students’ formulation of scientifically researchable questions in upper secondary science education? Presenterad på NOFA7, Stockholms universitet, Stockholm, 14 maj 2019.

Freerks, P., da Luz, J., Jahdadic, S., Lundström, J., Nordling, J., Reimark, J., Wennerström, P., Westman, F., Andersson, S., Lavett Lagerström, M., Wiblom, J. & Andrée, M. (2018, oktober). Att utveckla gymnasieelevers förmågor att formulera, värdera och precisera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Presenterad på FobasNT, Linköpings universitet, Norrköping, 13 mars 2018.

Freerks, P., da Luz, J., Jahdadic, S., Lundström, J., Nordling, J., Reimark, J., Wennerström, P., Westman, F., Andersson, S., Dudas, C., Lavett Lagerström, M., Wiblom, J. & Andrée, M. (2017, oktober). Att utveckla elevers förmågor att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Nacka, 31 oktober 2017.

Freerks, P., Reimark, J., Wennerström, P., Westman, F, Jahdadic, S., da Luz, J., Nordling, J Lundström, J., Puck, S., Andersson, S., Dudas, C., Lavett Lagerström, M., Planting-Bergloo, P.,

Wiblom, J. & Andrée, M. (2018, oktober). Att designa epistemiska praktiker i Nv-undervisnigen - En studie om hur gymnasieelever producerar naturvetenskapligt undersökningsbara frågor. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Botkyrka, 30 oktober 2018.

Ljung, J., Lundström, J., Pertoft, M., Höök, Å., Bürgers, A., Wickberg Hugerth, M. & Anderhag, P. (2024, oktober). Data-information-evidens-påstående (DIEP): en didaktisk modell för att planera och utvärdera aktiviteter som stödjer elever att formulera ett välgrundat påstående. Presenterad på Lärarnas Forskningskonferens (LFK), Stockholm, oktober 2024

Paulsson, M., Sefeddine Ehdwall, D., Björnhammer, S., & Weiland, M. (2022, november). Systematiska undersökningar i NO på lågstadiet - att identifiera vad som påverkar ett resultat. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Södertälje, 1 november 2022.

Paulsson, M., Stockhaus, E., Björnhammer, S., & Weiland, M. (2022, november). Didaktiska val i syfte att skapa förutsättningar för lågstadieelever att utveckla förståelse för vad som påverkar ett resultat. Presenterad på FND 2022, Mittuniversitetet, Sundsvall, 8 november 2022.

Reimark, J., Nordling, J. & Planting-Bergloo, S. (2019). Konsten att ställa frågor. En studie om att ställa naturvetenskapliga frågor. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens 2019, Stockholm Teaching & Learnings Studies, Stockholm, 29 oktober 2019.

-----------------------------------------

Programmering i teknikämnet

Projektet programmering i teknikämnet innefattar studier som undersöker undervisning och elevers lärande och uppfattningar om programmering och kod. Programmering och kod förstås inom projektet som en form av teknisk lösning som kan analyseras och utvärderas utifrån dess funktionalitet och ändamålsenlighet. 

Artiklar (vetenskaplig tidskrift):

Anderhag, P., Salomonsson, N., Bürgers, A., Estay Espinola, C., Fahrman, B., Seifeddine Ehdwall, D. & Sundler, M. (2023). What strategies do students use when they are programming a robot to follow a curved line?. International Journal of Technology and Design Education,1-20. 

Anderhag, P., Björn, M., Fahrman, B., Lundholm-Bergström, A., Weiland, M., & Wållberg, T. (2021). Kod som teknisk lösning: en studie om grundskoleelevers uppfattningar av ändamålsenlighet i deras spontana programspråk. Nordic Studies in Science Education, 17 (1), 113-129. 

Andrée, M., Anderhag, P., Björnhammer, S. & Salomonsson, N. (2024). Aesthetic experience in technology education – the role of aesthetics for learning in robotic programming in lower secondary school. Front. Educ. 9:1291070

Artiklar (professionsvetenskaplig tidskrift):

Salomonsson, N., Wickberg Hugerth, M., & Anderhag, P. (2024). Ett undervisningsmaterial för att stödja elevers förståelse för programmering inom ramen för teknikämnet. ATENA Didaktik, 6(1). 

Salomonsson, N., Wickberg Hugerth, M., & Anderhag, P. (2024). Teaching material to support students’ understanding of programming in technology education (Version 0). 

Konferensbidrag:

Anderhag, P., Andrée, M., Björnhammer, S. & Salomonsson, N. (2023, maj). Aesthetic experience in technology education - the role of aesthetics for learning and meaning-making in robotic programming in lower secondary school. Presenterad the 9th Nordic Conference on Subject Education (NOFA9), Vasa, maj 2023

Anderhag, P., Bürgers, A., Estay, C., Fahrman, B., Kozma, C., Seifeddine Ehdwall, D., Salomonsson, N & Sundler, M. (2021, november). Vilken typ av ändamålsenlighet uppmärksammar och hanterar elever i sin kod när de använder Lego Spike för att styra en robot med hjälp av sensorer? Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, Nacka, 2 november 2021.

Anderhag, P., Odén, S., Fahrman, B., Weiland, M., Lundholm-Bergström, A., Björn, M., Wållberg, T., & Anderhag, P. (2019, maj). Code as a technical solution: how can teaching support primary school students in developing an ability to evaluate the functionality of a program? Presenterad på NOFA7, Stockholms universitet, Stockholm, 14 maj 2019.

Andrée, M., Anderhag, P., Salomonsson, N., & Björnhammer, S. (2023, augusti). Aesthetic Experience in Technology Education – A Case Study of Robotic Programming. Presenterad på The European Conference on Educational Research (ECER), Glasgow, augusti 2023

Björn, M., Lundholm-Bergström, A., Wållberg, T., Odén, S., Anderhag, P., Weiland, M. & Fahrman, B. (2018). Programmering och kod som teknisk lösning - funktion, konstruktion och ändamålsenlighet. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Botkyrka, 30 oktober 2018

Fahrman, B., Weiland, M., Björn, M., Lundholm-Bergström, A., Odén, S., Wållberg, T., & Anderhag, P. (2018, mars). Programmering i teknikundervisningen- hur undervisning i programmering kan utvecklas för att främja och synliggöra elevers förmåga att identifiera och analysera tekniska lösningar. Presenterad på FobasNT, Linköpings universitet, Norrköping, 13 mars 2018.

Lundholm-Bergström, A., Björn, M., Wållberg, T., Fahrman, B., Weiland, M. & Anderhag, P (2017, oktober). Programmering i teknikundervisning på grundskolan. Ramprojekt inom tekniknätverket, STLS. Presenterad på Leda Lärande, Utbildningsförvaltningen, Stockholm, 9 oktober 2017.

Odén, S., Fahrman, B., Weiland, M., Lundholm-Bergström, A., Björn, M., Wållberg, T., & Anderhag, P. (2018, oktober). Funktion, konstruktion och ändamålsenlighet – utvecklandet av didaktiska principer för undervisning i programmering i grundskolans teknikämne. Presenterad på Leda Lärande, Utbildningsförvaltningen, Stockholm, 3 oktober 2018. 

Salomonsson, N., Anderhag, P., & Sundler, M. (2022, oktober). Programmering i teknikämnet: Strategier för att få en robot att följa en linje. Presenterad på Leda Lärande, Stockholms stad, Stockholm, 11 oktober 2022.

Sundler, M. Salomonsson, N., Seifeddine Ehdwall, D., Kozma, C., Fahrman, B., Estay, C., Bürgers, A. & Anderhag, P (2021, november). Kvalitativa aspekter på vad som kan vara kännetecknande för kunnandet att styra ett föremål med hjälp av programmering. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, Nacka, 2 november 2021.

Weiland, M., Fahrman, B., Björn, M., Lundholm-Bergström, A., Odén, S., Wållberg, T & Anderhag, P. (2018, april). Programmering i grundskolans teknikämne-ett nytt innehåll med nya utmaningar för undervisningen. Presenterad på NÄD, Högskolan i Kristianstad, Kristanstad, 26 april 2018.

Wållberg, T., Björn, M., Lundholm-Bergström, A., Weiland, M., Fahrman, B. & Anderhag, P. (2017, oktober). Programmering i teknikundervisningen: kod som teknisk lösning. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Nacka, 31 oktober 2017.

-----------------------------------------

Naturvetenskapliga begrepp och modeller

Projektet innefattar studier som undersöker olika aspekter av undervisning och lärande av naturvetenskapens begrepp och modeller, som t.ex. växthuseffekten, cellen och livscykler.

Artiklar (vetenskaplig tidskrift):

Bengtsson, D., Weiland, M., & Anderhag, P. (2017). Innehåller silver kol? En studie om elevers begreppsanvändning när de arbetar med kolets kretslopp. Forskning om undervisning och lärande, 5 (1), 6-25. 

Sundler, M., Dudas, C. & Anderhag, P. (2017). Från missförstånd till klarhet: hur kan undervisningen organiseras för att stötta elevers förståelse för växthuseffekten? Forskning om undervisning och lärande, 5 (2), 6-29. 

Ulfves, A., Fahrman, B., & Andrée, M. (2017). Om utveckling av elevers förmåga att resonera om friktion i de tidiga skolåren. Forskning om undervisning & lärande, 5 (1), 47-63. 

Artiklar (professionsvetenskaplig tidskrift):

Sundler, M. (2018). Utveckla elevers förståelse av växthuseffekten – en learning study. LMNT-nytt nr. 1, 18-21.

Mikkonen, S., & Lundqvist, C. (2024). Hur gör vi det osynliga synligt? Kooperativt lärande tillsammans med digitala verktyg som stöd för yngre elevers förståelse för naturvetenskapliga begrepp. ATENA Didaktik, 6(1). 

Mikkonen, S., Lundqvist, C., Kozma, C., Bürgers, A., Seifeddine Ehdwall, D., & Anderhag, P. (2020). Begrepp, metaforer och liknelser i yngre barns samtal om cellen. I A. Larsson, K. Stolpe & G. Höst (Red), Forum för forskningsbaserad NT-undervisning. Bidrag från konferensen FobasNT19 17–18 oktober 2019 i Norrköping (s.129-145). LiU-tryck, Linköping, 2020

Rejhed, P. (2024). Undervisning om växters och djurs livscykler – kvalitativa skillnader i elevers samtal om visuella livscykelmodeller. I (red.) A. Larsson, A. C. Göransson & A. Berglund. Biologididaktik för lärare: Exempel från forskning och skolpraktik. (s.67–80). LiU-tryck, Linköping

Konferensbidrag:

Bengtsson, D., Weiland, M. & Anderhag, P. (2018, mars). Innehåller silver kol? En studie om elevers begreppsanvändning när de arbetar med kolets kretslopp. Presenterad på FobasNT 2018, Linköpings universitet, Norrköping, 14 mars 2018.

Inga pågående FoU-projekt just nu...

Användning av multimodala representationer för att stötta elevernas lärande kring materiens kretslopp – Från att lära till provet till att lära för livet

• Deltagande skola: Broängsskolan
• Deltagande lärare: Marija Popovic och Lejla Müller
• Projektperiod: ht 2023 – vt 2025

-----------------------------------------

Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI): hållbar energi

• Deltagande skola: Södra Latins gymnasium
• Deltagande lärare: Ulrihca Malmberg, Nathalie Wetterstrand och Eleonore Gåvsten 
• Projektperiod: ht 2023 – vt 2025

-----------------------------------------

Utveckling av stödmaterial i hållfasthetslära till teknik

• Deltagande skola: Bromma gymnasium och Kunskapsskolan Göteborg
• Deltagande lärare: Caroline Forsell och Per Westerlind
• Projektperiod: ht 2021 – vt 2023

-----------------------------------------

Utveckling av undervisning i naturkunskap som möjliggör progression i elevers förmåga att föra fördjupande samtal i SSI frågor

• Deltagande skola: Anna Whitlocks gymnasium
• Deltagande lärare: Anna-Karin Fridolfsson och Andreas Bundsen
• Projektperiod: ht 2020 – vt 2022

-----------------------------------------

Konsten att ställa undersökningsbara frågor

• Deltagande skola: Blackebergs gymnasium
• Deltagande lärare: Maria Almlöv, Leena Arvanitis, Gabriella David, Ulrika Edoff och Anders Nordlöf
• Projektperiod: ht 2019 – ht 2021

Alla naturvetenskapliga undersökningar börjar med en fråga. Att kunna formulera frågor som går att undersöka praktiskt har därför en central roll när eleverna lär sig om naturvetenskapliga arbetssätt. I det här projektet undersöker vi hur undervisningen kan utveckla elevernas förmåga att ställa undersökningsbara frågor. Projektet inleds med en kartläggning av hur elevernas kunskaper och undervisningen på skolan ser ut. Med utgångspunkt i kartläggningen gör vi en analys av vilka områden som kan behöva hanteras explicit i undervisningen. Analysen ligger till grund för design av undervisningsmetoder och material. Syftet är att förbättra elevers möjligheter att uppfylla examensmålen när det gäller vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning vilket även är ett centralt innehåll i ämnesplanerna för biologi, fysik och kemi.

-----------------------------------------

Varför fältstudier i den naturvetenskapliga undervisningen?

• Deltagande skolor: flera skolor ur koncernen Kunskapsskolan
• Deltagande lärare: Emma Rova, Linda Vikström Bergander, Charlotte Lennartsdotter och Per 
• Rohlin
• Projektperiod: ht 2017 – vt 2019

Biologiämnet har under senare år tenderat att bli ett läsämne istället för ett praktiskt ämne. Det finns ett behov av att arbeta med att utveckla systematiska undersökningar i biologi. 

Syftet med projektet är att i undervisningen förflytta oss från ett påstående, att något förhåller sig på ett visst sätt, till utveckling av förståelsen att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Detta önskar vi uppnå genom att erbjuda eleverna autentiska situationer som utgår ifrån det vardagsnära och verkliga. Vidare är syftet att introducera eleverna för ett naturvetenskapligt arbetssätt, med undersökning och forskning i fokus, där orsak och verkan blir tydligt. Detta med förhoppning om att stärka  elevernas förmåga att arbeta systematiskt, i fält och på laboratorier, samt deras förmåga att analysera sina resultat och sätta in dem i ett större sammanhang. 

Konferenser och seminarier:

Rova, E., Lennartsdotter, C., & Rohlin, P. (2018, oktober). Systematiska fältstudiers möjligheter till att utveckla mer kvalificerade samtal mellan elever i ämnet biologi. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Botkyrka.

-----------------------------------------

Utveckling av undervisning kring sexualitet så att den blir meningsfull för eleverna och i linje med styrdokumenten

• Deltagande skola: Kungsholmens gymnasium
• Deltagande lärare: Åsa Bohlin Clarke, Anna-Karin Fridolfsson, Anders Jonsson och Josefin 
• Reimark 
• Projektperiod: ht 2015 – vt 2017

Sverige har en lång tradition av undervisning om sexualitet och relationer men undersökningar visar att innehållet och omfattningen varierar stort mellan och inom skolor (se t ex UngKAB09) och ungdomar efterlyser mer och bättre undervisning. (Skolverket 2013). Det finns också ett behov av fortsatt forskning (Forsberg 2007), och forskningsbaserad undervisning inom området sex och samlevnad (Katz m fl 2014). Ett av målen i läroplanen på gymnasiet (Lgy 11) är att ”Eleverna får kunskaper om sex och samlevnad…”. En del av  gymnasieskolans ämnesplaner har också ett tydligt centralt innehåll inom området. 

Läroplanen anger också att alla som arbetar i skolan ska aktivt främja likabehandling och motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering och undervisningen ska till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv (Lgy11). För att  undervisningen inte ska motverka sitt syfte är det viktigt att läraren utvecklar så kallad normmedvetenhet och metodmedvetenhet (Skolverket 2013). 

Konferenser och seminarier:

Fridolfsson, A.-K., Clarke Bolin, Å., Jonsson, A. & Reimark, J. (2017, oktober). Utveckling av undervisning kring sexualitet så att den blir meningsfull för eleverna och i linje med styrdokumenten. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens 2017, STLS, Nacka.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2016, november). “It is going to hurt and it shall and it will bleed”: Developing norm critical awareness in teaching about relationship and sexuality. Gender and Education (Gender and Education Association) Linköping.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2016, oktober). Utveckling av undervisning kring sexualitet så att den blir meningsfull för eleverna och i linje med styrdokumenten. Qualis Nätverksseminarium, Stockholm.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2016, september). Prostatabärare har starkare sexlust än livmoderbärare. Presenterad på Leda Lärande 2016, Utbildningsförvaltningen, Stockholm.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2016, september). “Prostata carriers have stronger sex drive than womb carriers” Students’ use of norm critique in sex education. EERA-ECER (European Educational Research Association-European Conference on Educational Research). Dublin.

Fridolfsson, A.-K., & Arvola Orlander, A. (2015, juni). ”Man kan se om en kvinna är oskuld eller inte”- Utveckling av undervisning på gymnasiet runt frågor om sexualitet. Presenterad på FOU-dagen Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet, Stockholm.

-----------------------------------------

Kraft som orsak till rörelse

• Deltagande skola: Södra Latins gymnasium
• Deltagande lärare: Daniel Dufåker, Rickard Fors och Pernilla Stamming
• Projektperiod: ht 2014 – vt 2015

Många elever som läser fysik på gymnasiet bär med sig en förförståelse inom mekanik som befinner sig i konflikt med den naturvetenskapliga förståelsen av mekaniska fenomen. För att ersätta deras naiva modeller med naturvetenskapliga modeller bör elever sättas i  situationer där deras egna uppfattningar visar sig vara otillräckliga. Ett särskilt viktigt  begrepp inom fysik är Newtons andra lag som binder samman rörelse med det som ger upphov till rörelse, alltså kraft. Vi har utvecklat ett lektionspaket avsett att utmana elevernas  förförståelse för kraft som orsak till rörelse. Lektionspaketet består av IKT-stödda elevaktiviteter och en laboration där elever ska förutsäga resultatet av demonstrationer där deras vardagliga begreppsförståelse ej är tillräcklig. Under en demonstration spelades elevdiskussioner in och analyserades. Elevernas diskussioner visar att de inte skiljer på begrepp som kraft, acceleration och hastighet i en för eleverna ny kontext, där rörelse och kraft måste behandlas samtidigt.

Trots att eleverna har visat förståelse för kraft- och  rörelsebegrepp när de behandlats var för sig är de osäkra på hur begreppen i denna situation. Vidare har eleverna svårt att tänka på ett komplext system i delar som kan 
analyseras separat, något som är nödvändigt i en del situationer.

-----------------------------------------

Är det man ser det som sker? En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus

• Deltagande skolor: Kungsholmens gymnasium, Äppelviksskolan, Östra Reals gymnasium och 
• Sturebyskolan
• Deltagande lärare: Helena Danielsson Thorell, Carina Andersson, Anders Jonsson och 
• Andreas Holst
• Projektperiod: ht 2012 – vt 2014

Studien visar att elevers delaktighet och inkludering ökar som en konsekvens av genomtänkta förändringar av en laboration. Resultaten indikerar att det krävs mer än en 
ytlig betraktelse av laborationen för att upptäcka hur eleverna interagerar och hanterar uppgiften. Det som utifrån betraktat kan förefalla vara en väl fungerande situation med god inlärning, eller det motsatta, behöver inte nödvändigtvis vara det. 

Tidskrifter:

Danielsson Thorell, H., Andersson, C., Jonsson, A. & Holst, A. (2014). Är det man ser det som sker? - En designbaserad studie av en laboration med elevens perspektiv i fokus. Forskning om undervisning & lärande, 13, 5-29.

Konferenser och seminarier:

Andersson, C, Jonsson, A. & Danielsson Thorell, H. (2015, september). Är det man ser det 
som sker? Presenterad på Leda Lärande 2015, Utbildningsförvaltningen, Stockholm.

Danielsson Thorell, H., Andersson, C., Jonsson, A. & Holst, A (2013, oktober). Hur kan ny kunskap om elevernas aktiviteter fungera som verktyg för lärarens möjlighet att utveckla sin undervisning? Lärarnas Forskningskonferens 2013, STLS, Stockholm.