Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19941-19960 av 49083 träffar
- Internationella postdoks från Vetenskapsrådet
Stockholms universitet
Sex forskare vid Stockholms universitet har beviljats internationell postdok från Vetenskapsrådet i höstens utlysning.
- Flera SU-namn på topp-10 för hållbarhet
Stockholms universitet
Fem av de tio personer som anses vara ”mäktigast” inom Sverige på hållbarhetsområdet arbetar vid eller har examen från Stockholms universitet.
- Ny kartläggning visar vilka celler SARS-CoV-2 kan infektera
Stockholms universitet
Forskare har identifierat vilka celler i kroppen som det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) kan infektera. Kartläggningen kan ge ledtrådar till möjliga transmissionsvägar samt typer av läkemedel som kan vara effektivt mot infektionen. Resultaten presenteras av en internationell forskargrupp med svenska forskare vid SciLifeLab knutna till Stockholms universitet, KI och KTH, och publiceras i tidskriften Nature Medicine.
- Mobiltelefoner kan bidra till enkelt virustest
Stockholms universitet
Professor Mats Nilsson vid Stockholms universitet leder ett av de projekt med inriktning på covid-19 som nu får anslag från SciLifeLab samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projektet går ut på att utveckla ett snabbt och enkelt test för virus, där mobiltelefonen kan bli ett viktigt verktyg.
- Kartlägger krafterna bakom proteinernas veckning
Stockholms universitet
Nyfikenheten är Gunnar von Heijnes främsta drivkraft. Med ett förnyat Scholaranslag följer han nu upp nya spår i forskningen kring proteinernas struktur och veckning.
- Formasanslag till 25 forskare vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
Forskningsfinansiären Formas beviljar i årets öppna utlysning Stockholm universitet medel till 16 forskningsprojekt och 6 forskningsprojekt till forskare tidigt i karriären. 3 forskare beviljas även mobilitetsstöd. Totalt beviljas universitetet drygt 80 miljoner kronor.
- Anslag till forskning om globala hållbarhetsmålen
Stockholms universitet
Formas har beviljat medel till forskning kring hållbarhet och Agenda 2030. Tre av projekten som får medel leds av forskare verksamma vid Stockholms universitet.
- Ahmet Gürata – ny gästforskare genom Scholars at Risk
Stockholms universitet
Filmforskaren Ahmet Gürata, som har specialiserat sig på turkisk film och turkiska medier, har nyligen tillträtt sin tjänst som gästforskare vid Stockholms universitet.
- Svensk-rysk havsexpedition till Arktis för att studera tinande permafrost och växthusgaser
Stockholms universitet
Upptining av permafrost och kollapsande metanhydrater från de sibirisk-arktiska kusthaven kan trigga ökande utsläpp av klimatuppvärmande gaser. I höst studerar expeditionen ISSS-2020 ombord på fartyget Akademik Keldysh en av de största utmaningarna inom klimatforskningen. Expeditionen lämnar hamn 26 september.
- Sex forskare vid Stockholms universitet bland världens mest citerade
Stockholms universitet
Sex av Stockholms universitets forskare finns med på företagets Clarivates lista för år 2021 över världens mest citerade forskare.
- 192 miljoner i forskningsmedel från Vetenskapsrådet
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet har beslutat om etableringsbidrag och projektbidrag inom naturvetenskap & teknik. Sammanlagt tilldelas Stockholms universitet nästan 192 miljoner kronor.
- Få ledande kvinnor i politiken
Stockholms universitet
Varför är det så trögt i Sverige att få fram ledande kvinnor i politiken? I många andra länder har det ju funnits kvinnliga presidenter och premiärministrar sedan tidigare. Lenita Freidenvall, docent i statsvetenskap reder ut begreppen.
- Vill förstå hur universum återjoniserades
Stockholms universitet
Matthew Hayes studerar en viktig epok i universums historia, återjoniseringen. Han leder ett stort internationellt projekt där ultraviolett strålning och teleskopbilder på 350 tidiga galaxer analyseras. Målet är att förstå processen när universum gick från att vara neutralt till det joniserade universum vi har än i dag.
- Nya ledamöter från Stockholms universitet i IVA
Stockholms universitet
Den 10 december presenterade Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) 42 nya ledamöter, varav två är från Stockholms universitet.
- Rådsprofessur för forskning om forntida DNA
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet beviljar en rådsprofessur och 50 miljoner kronor till Love Dalén vid Centrum för paleogenetik för forskning om forntida DNA.
- Frusen fågel var 46 000 år gammal berglärka
Stockholms universitet
Forskare har nu kartlagt delar av arvsmassan hos en välbevarad berglärka från Sibirien. Resultaten kan bidra till att förklara hur underarter utvecklas men även hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.
- Vårt känsliga doftsinne kopplas till minnesprocesser i hjärnan
Stockholms universitet
Ny forskning om doftsinnet kan ge en uppdaterad bild av människans intelligens. Nu finns det tyngsta beviset hittills på att dofthjärnan har en stark länk till hippocampus, den region i hjärnan som styr inlagring och framplockning av personliga minnen. Läs mer och se film om luktforskaren Jonas Olofsson, vars forskning utgör kunskapsbas i rehabiliteringen av covidpatienter som förlorat lukt och smak.
- Kan villkorsfria engångsbidrag bekämpa fattigdom?
Stockholms universitet
I Kenya prövas ett okonventionellt grepp att bekämpa fattigdom. Där får fattiga familjer ta emot ett kontantbelopp att använda helt fritt. Som Wallenberg Academy Fellow undersöker Johannes Haushofer hur pengarna påverkar deras liv och välmående och vilka effekterna blir för samhällsekonomin.
- Humanitära behov avgörande för FN:s katastrofstöd efter klimatkatastrofer
Stockholms universitet
FN-bistånd efter klimatrelaterade katastrofer styrs främst av humanitära behov och inte av finansiärernas strategiska intressen. Det visar en ny studie som betonar betydelsen av att väga in klimatfrågor för att förstå biståndsutbetalningar.
- Molekylärt samtal mellan celler kan förklara utvecklingen av allergi
Stockholms universitet
Det finns starka kopplingar mellan en rubbad tarmflora och utvecklingen av allergi. Men varför? Eva Sverremark-Ekströms forskargrupp kartlägger kommunikationen mellan tarmbakterier och immunceller. Forskningen visar bland annat att bakterierna tycks skicka avgörande meddelanden till immunförsvaret med nanosmå blåsor fyllda av molekyler.