Sök
Letar du efter intern information?
Visar 18941-18960 av 49075 träffar
- Maritima seminariet: Kullens fyr.
Stockholms universitet
En lins där nordisk historia bryts. Henrik Ranby, Göteborgs universitet, på Maritima seminariet. Seminarium Datum: fredag 10 november 2023 Tid: 13.00 – 14.00 Plats: Vasamuseet: Franzénrummet
- INSTÄLLT! Medeltidsseminariet: Feodal realism?
Stockholms universitet
"Feudal Realism? Horizons of the political imagination in the Middle Ages" Seminarium Datum: måndag 20 november 2023 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Rum D900 och via Zoom Richard Cole , Institut for Kultur og Samfund, Århus Universitet, presenterar på seminariet. Ledande forskare presenterar sin forskning i denna seminarieserie arrangerad av Centrum för medeltidsstudier och professor Kurt Villads Jensen . Medeltidsseminariet sammanträder måndagar 15.00-17.00 i rum D900 på Historiska institutionen och via zoom. Zoomlänk annonseras via mailinglistan medeltid-se. Anmäl dig listan här Fri entré, ingen anmälan krävs!
- Tidigmoderna seminariet. Existentialism för 1600-talsmänniskor
Stockholms universitet
Karin Sennefelt, SU, ventilerar inlednings- och avslutningskapitel för en kommande bok. Seminarium Datum: onsdag 20 mars 2024 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Historiska institutionen rum D900 samt Zoom Tidigmoderna seminariet anordnas vid Historiska institutionen varje termin. Sammankallande är Per Anton Runesson , Karin Sennefelt och Mats Hallenberg . Seminariet kan även följas via Zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/my/tidigmodernt
- Forskarseminarium: Interaction between speech and language
Stockholms universitet
Anna Eva Hallin, biträdande lektor vid enheten för Logopedi vid Karolinska Institutet, presenterar på Institutionen för lingvistiks Högre Seminarium under rubriken "Interaction between speech and language: Narratives in children with speech sound disorders". Seminarium Datum: torsdag 22 februari 2024 Tid: 15.30 – 16.30 Plats: Rum C307, Institutionen för lingvistik Läs mer på den engelska webbsidan
- Öppen föreläsning på ABF-huset: "Europas vändpunkter: 1492 – 1914 – 1989"
Stockholms universitet
Leos Müller, professor i historia, särskilt maritim historia, föreläser om om några av de viktigaste åren i den europeiska historien. Föreläsning Datum: måndag 2 december 2024 Tid: 18.30 – 19.30 Plats: ABF-huset, Sveavägen 41 De tre åren 1492, 1914 och 1989 till hör de viktigaste i vår historia. De innebar vändpunkter som förändrade Europa och världen i grunden, men alla tre vändpunkterna var i samtiden oväntade. I dag finns till synes färdiga berättelser om vändpunkterna, men vi har i hög grad glömt bort det oförutsägbara i förloppen och hur de uppfattades av dåtidens människor. Vilka är de okända och glömda aspekterna av dessa vändpunkter? Och hur kan man begripliggöra hur dåtidens människor uppfattade dem? Föreläsare: Leos Müller , professor i historia, särskilt maritim historia, vid Stockholms universitet och föreståndare för Centrum för maritima studier (CEMAS). Sex måndagskvällar under hösten, med start den 23 september kl. 18:30, arrangerar Historiska institutionen och ABF Stockholm öppna föreläsningar i historia på ABF-huset, Sveavägen 41. Fritt inträde. Ingen föranmälan krävs! Se hela programmet här
- Öppen föreläsning på ABF-huset: Svenska ”suffragetter”
Stockholms universitet
Christina Florin, professor emerita i kvinnohistoria vid Stockholms universitet, föreläser på temat "Svenska 'suffragetter' – kvinnors kamp för rösträtt och demokrati." Föreläsning Datum: måndag 23 september 2024 Tid: 18.30 – 19.30 Plats: ABF-huset, Svevägen 41 Varför kunde inte kvinnor få rösträtt och politiska rättigheter på samma villkor som män? Vad var det för fel på kvinnor? Argumenten mot kvinnlig rösträtt var många och handlade ofta om hurdana kvinnor var och borde vara. Fast motståndet handlade snarare om att män som grupp ville inte förlora sin makt i staten och politiken. Men företagsamma kvinnor gick samman i egna föreningar och efter år av politisk kamp gick den allmänna och lika rösträtten igenom för både män och kvinnor år 1921. Hur gick denna kamp till? Föreläsare: Christina Florin , professor emerita i kvinnohistoria vid Stockholms universitet. Sex måndagskvällar under hösten, med start den 23 september kl. 18:30, arrangerar Historiska institutionen och ABF Stockholm öppna föreläsningar i historia på ABF-huset, Sveavägen 41. Fritt inträde. Ingen föranmälan krävs! Se hela programmet här
- Seminariet i de internationella relationernas historia: Naman Habtom Desta (Cambridge)
Stockholms universitet
“Sweden and the Yugoslav Wars, 1991–2001”. Naman Habtom Desta (Cambridge) gästar IR-seminariet. Seminarium Datum: onsdag 16 oktober 2024 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: A900
- Modernhistoriska seminariet: Historiemissbrukarna
Stockholms universitet
"Ett korrektur till lögnerna och villfarelserna om Sverige under andra världskriget.". Mikael Nilsson presenterar sin nya bok. Klas Åmark inleder diskussionen. Seminarium Datum: tisdag 8 november 2022 Tid: 15.30 – 17.30 Plats: D900
- Disputation i nordiska språk: From Morphology to Syntax
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Ana Rodríguez González disputerar på sin doktorsavhandling i nordiska språk: From Morphology to Syntax. A Diachronic Study of the Swedish Possessive, with Special Focus on the Impact of Variation and Ambiguity. Disputationen är kostnadsfri och öppen för alla, och ges på svenska. Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet. Disputationen hålls på svenska.
- Språkbrukskoll. Norrby & Rogström: Dödens landskap – från dödsannonser till begravningsplatser
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Språkbrukskollokviet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Catrin Norrby vid institutionen och Lena Rogström Göteborgs universitet. I vår forskning om döden har vi hittills fokuserat på hur dödsannonsen utvecklats språkligt och semiotiskt under de senaste 50 åren i svensk dagspress. Resultaten pekar på att störst förändring skett i symbolbruket där det tidigare närmast allenarådande korset har ersatts av en stor och varierad uppsättning mer eller mindre personliga symboler. I de textdelar som beskriver den avlidna har språket fått ett alltmer individualiserat och intimiserat uttryck medan de delar som ger information om begravningen knappast förändrats alls. På kollokviet presenterar vi först kortfattat resultaten av våra studier av dödsannonsens utveckling innan vi går över till att presentera den studie av språkliga och kulturella spår på begravningsplatser i Sverige och Svenskfinland som vi nyligen initierat. Vi har inspirerats av forskning om semiotiska landskap (Jaworski & Thurlow 2010) som ett sätt att analysera begravningsplatsens materialitet och symboliska betydelser. Då vi befinner oss i materialinsamlingsfasen kommer vi att ge många illustrativa exempel som underlag för diskussion med kollokviets deltagare. Catrin Norrby Lena Rogström
- Nytt utseende på su.se/aktivera
Stockholms universitet
Universitetets kontoaktiveringsverktyg su.se/aktivera har fått en ansiktslyftning. Funktionaliteten är samma som tidigare men applikationen har fått ett tydligare och modernare gränssnitt. Verktyget som alla studenter använder för att aktivera sina universitetskonton, su.se/aktivera, har gjorts om rejält. Den nya versionen av Aktivera har ett modernare och snyggare gränssnitt samt bättre tillgänglighet. Funktionerna är desamma som tidigare, men det blir förhoppningsvis lättare för studenterna att aktivera sina universitetskonton med det nya gränssnittet. Nya Aktivera lanseras onsdagen den 26 juni 2024.
- Helpdesk byter namn 1 mars
Stockholms universitet
Helpdesk byter namn till IT-support den 1 mars. Det nya namnet återspeglar bättre det arbete som funktionen utför.
- Videplantor kan rena industritomter från föroreningar
Stockholms universitet
Många industritomter är förorenade med miljögifter och måste behandlas innan marken kan användas. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att videplantor kan rena marken från föroreningar med upp till 80 procent under en tioårsperiod. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.
- Försenat ramavtal för SPSS
Stockholms universitet
Universitetets avtal med SPSS löpte ut den 30 augusti, och de nya aktiveringskoderna är försenade på grund av pågående ramavtalsupphandling. Den pågående ramavtalsupphandlingen gällande SPSS har blivit ytterligare försenad. Tyvärr ligger denna upphandling utanför vår kontroll, men vi har nu fått tillfälliga koder i väntan på att ramavtalsupphandlingen är klar. De tillfälliga koderna är giltiga från nu fram till den 31 december, och finns tillgängliga här . En ny nyhet kommer att publiceras när det nya ramavtalet finns på plats och de nya aktiveringskoderna finns tillgängliga.
- ”Bra” eller ”kanon”, ”goddag” eller ”tjena”?
Stockholms universitet
Används svenskan på samma sätt i Sverige och Finland? Oftast är det ganska likt, men det finns nyansskillnader. Det visar ett forskningsprojekt som under åtta år har studerat samtal på olika platser i Finland och Sverige.
- Ny forskningsantologi om den svenska ungdomsbrottsligheten
Stockholms universitet
Ungdomsbrottsligheten, ständigt aktuell i svensk debatt, men hur väl stämmer bilden av ungdomsbrottslighet i media med verkligheten? I den nya upplagan av antologin ”Den svenska ungdomsbrottsligheten” belyser experter på ungdomsbrottslighet ämnet utifrån den senaste forskningen.
- 136 miljoner till materialforskning vid universitetet
Stockholms universitet
Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability (WISE) investerar sammanlagt 500 miljoner kronor i utrustning och infrastruktur vid sju universitet i Sverige. Stockholms universitet får 136 miljoner kronor för fyra forskningsplattformar.
- Forskare fann vatten i planetsystem under bildande
Stockholms universitet
En ny studie har funnit vatten i ett planetsystem under bildande i den zon en jordlik planet skulle kunna bildas. Forskare vid Stockholms universitet har bidragit med ett instrument nödvändigt för studien.
- Mattias Klum knyts till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Fotografen och filmaren Mattias Klum knyts till Stockholms universitet som stöd för profilering i frågor om klimat, miljö och hållbarhet.
- Paul Crutzen – Nobelpristagare i kemi 1995
Stockholms universitet
Paul Crutzen påbörjade sin vetenskapliga karriär vid Stockholms universitet. 1995 belönades han med Nobelpriset i kemi för forskning om ozonskiktet i atmosfären. Se bildspel med Paul Crutzen. Paul Crutzen var holländare och kom 1959 till Meteorologiska institutionen vid Stockholms högskola (nuvarande Stockholms universitet). Han disputerade här 1973 och har under perioder fortsatt att vara verksam vid Stockholms universitet, vid sidan av sitt arbete vid flera stora forskningsinstitutioner runt om i världen. Belönades med Nobelpriset 1995 1995 belönades Paul Crutzen, tillsammans med Mario J. Molina och Frank Sherwood Rowland med Nobelpriset för forskning om ozonskiktet i atmosfären. Paul Crutzen har gett fundamentala bidrag till förståelsen av hur ozon bildas och bryts ned – processer som också påverkas av utsläpp av olika gaser. Han har även bidragit med rön om hur de ozonnedbrytande reaktionerna förstärks kraftigt av molnpartiklar i stratosfären. Förbud mot utsläpp av freoner Forskningen kring de kemiska mekanismerna i ozonskiktet har visat på människans negativa inverkan. Långtgående internationella beslut finns idag om förbud mot utsläpp av freoner och andra ozonförstörande gaser i form av det så kallade Montrealprotokollet. Lanserade begreppet antropocen Paul Crutzen är även känd som en av de forskare som lanserat begreppet antropocen. Det är en beskrivning av den nya geologiska epok vi befinner oss i, människans tidsålder. Paul Creutzen avled 2021. Läs mer om Paul Crutzen