Sök
Letar du efter intern information?
Visar 18061-18080 av 49075 träffar
- De oväntade naturvetarna – vad gör att de börjar på universitetet?
Stockholms universitet
Elever från akademisk bakgrund går i större utsträckning vidare till högre utbildning. Men vad är det som gör att studenter från andra grupper fortsätter till högre utbildning inom naturvetenskap? Om det forskar Anna Danielsson, professor i naturvetenskapsämnenas didaktik.
- Genstudie ger ny bild av migrationen vid Medelhavet
Stockholms universitet
Migrationsmönstren i östra Medelhavsområdet förändrades över tiden, från en stor regional rörlighet till tätare kontakter med grannar utanför regionen men mindre rörlighet i regionen. Det visar DNA-analyser av iranska skelett i svenska museisamlingar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.
- Varg blev hund både i öst och väst
Stockholms universitet
Dagens hundar härstammar från två olika vargpopulationer som tämjdes i östra eller centrala Asien. Det har forskare kommit fram till efter att ha analyserat dna från förhistoriska vargar på norra halvklotet. Hundar med afrikanskt och europeiskt ursprung har dessutom ett visst arv från förhistoriska vargar i Mellanöstern i sitt dna. Studien publicerades nyligen i Nature. – Eftersom vi kan följa evolutionen över tid genom att analysera förhistoriskt dna kan vi se vargens och hundens gemensamma historia, säger Love Dalén, professor i paleogenetik vid Stockholms universitet. Tidigare studier har visat att vargar tämjdes för mellan 14 000 – 35 000 år sedan, möjligtvis ännu tidigare. I denna studie har forskarna börjat ringa in var det kan ha skett, och om det skett på flera ställen. Genom att analysera dna i 72 förhistoriska vargar från upp till 100 000 år gamla fynd över hela norra halvklotet – Europa, Sibirien och Nordamerika – såg forskarna att hundar är närmast släkt med tidiga vargar i östra Asien, vilket pekar på att det troligen var där som domesticeringen skedde. Två möjliga scenarion Ett visst släktskap syns också mellan vargar i västra Eurasien och både afrikanska och europiska hundar. Det kan förklaras av två olika scenarion. Antingen har vargar blivit tämjda även i närheten av mellanöstern, eller så har hundar i den här delen av världen blandats med vargar så att hundarnas avkommor fått tillskott från lokala vargars dna på detta sätt. Ingen av vargpopulationerna i forskningsstudien matchar tillräckligt med hundar för att kunna säga exakt var domesticeringen skedde. Men eftersom alla hundar har delar av sitt dna gemensamt med förhistoriska vargar från östra Asien är det troligen någonstans där som hundarnas ursprung finns. Svårigheten att hitta bevarat dna från sydligare och därmed varmare breddgrader än östra Sibirien gör att fynd därifrån är sällsynta, men när fler sådana fynd görs skulle det kunna visa vilken vargpopulation den första tämjda vargen tillhörde. – Hund-dna har en specifik signatur så i framtiden hoppas vi kunna hitta den felande länken, de vargpopulationer som skulle bli hundar. Forntida varg-dna är nyckeln till att lösa mysteriet om hundars okända ursprung, säger Pontus Skoglund vid The Francis Crick Institute. Vargens huvud fick ny form genom mutation Varg har förekommit över norra halvklotet under flera hundra tusen år. I studien fick forskarna en bild av vargens evolution genom att jämföra dna från vargfossil med olika ålder. De såg att det var i Sibirien som evolutionen hade sin motor och att ett stort genutbyte har skett löpande mellan vargar över hela halvklotet. Detta stora genflöde var möjligt tack vare ett öppet landskap och vargars långa vandringar. En mutation som troligen förändrade formen på vargars huvuden eller käkar spred sig snabbt över hela världen för ungefär 40 000 år sedan, och andra mutationer i luktreceptorer spred sig på liknande sätt. Idag finns dessa mutationer i alla vargar, inklusive i hundar. – Tack vare att vi har dna som sträcker sig över ett så stort tidsspann kan vi observera det naturliga urvalet direkt, och identifiera gynnsamma mutationer. Att en del av dessa mutationer så snabbt spred sig till hela arten ger oss en ny förståelse av vargens evolution, säger Anders Bergström vid The Francis Crick Institute. Därför överlevde vargen istiden Vargen överlevde den senaste istiden, i motsats till många andra större däggdjur. Det förklarar forskarna delvis med det stora genutbytet som gjorde att vargar i olika delar av världen inte blev isolerade ifrån varandra. Idag ser situationen däremot väldigt annorlunda ut, med mycket stor isolering mellan olika varggrupper och lokal utrotning i många områden i exempelvis Västeuropa och Sydasien. Troligtvis är det människans utbredning, med jordbruk och industrialisering, som har satt stark press på vargpopulationer under de senaste århundrandena. – Vargen verkar ha klarat sig bra genom de dramatiska klimatförändringar som skedde under istidens slut, och gick inte samma öde till mötes som exempelvis hyenor, lejon och grottbjörnar i Eurasien. Detta har nog vargen att tacka sin stora rörlighet och förmåga att anpassa sig till olika miljöer, säger forskaren Dave Stanton, Centrum för paleogenetik. Forskargruppen leddes av svenska forskare vid både The Francis Crick Institute i London och Centrum för paleogenetik, som är en gemensam satsning mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet. Läs artikeln i Nature: Grey wolf genomic history reveals a dual ancestry of dogs .
- Så växte den moderna vetenskapen fram
Stockholms universitet
När började forskare publicera vetenskapliga artiklar och hur har synen på kunskap förändrats över tid? Idéhistorikern Staffan Bergwik gör några nedslag i historien om universitetens framväxt.
- Havsvågor driver PFAS tillbaka till land
Stockholms universitet
PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Detta etablerar en cyklisk transportprocess för dessa "evighetskemikalier" mellan land och hav. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, och som är publicerad i Science Advances.
- Stockholms universitet på topp 50 i världen inom sex ämnen i QS rankning
Stockholms universitet
I 2024 års upplaga av QS World University Rankings by Subject placerar sig Stockholms universitet på topp 50 i sex ämnen i världen, och bäst i Sverige i åtta ämnen. Högst rankat är ämnet social politik/administration där Stockholms universitet ligger på plats 11 i världen.
- Ny studie avslöjar evolutionära mekanismer bakom djurs vänskap
Stockholms universitet
Biologer från Stockholms universitet och Neuchâtels universitet presenterar forskning som kastar nytt ljus över evolutionen av sociala band och samarbete hos djur i grupp. Studien publicerades i tidskriften PNAS.
- Ny studie undersöker välfärdsstatens roll i skyddet mot fattigdom till följd av miljöskatter
Stockholms universitet
Hur klimatomställningen kan genomföras utifrån ett rättviseperspektiv är en fråga som diskuteras alltmer. En ny studie från Stockholms universitet visar hur välfärdsstaten skyddar hushållen från att drabbas av fattigdom till följd av miljöskatter kopplade till konsumtion.
- Ingen ökning i självmord och alkoholdödlighet under pandemin i Sverige
Stockholms universitet
Coronapandemin ökade stressen i många befolkningsgrupper på grund av social isolering samt oro för ekonomi och jobb. Därför fanns det farhågor om att stressrelaterade utfall som självmord och alkoholproblem skulle öka under pandemin. Så verkar inte vara fallet i Sverige enligt en studie av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet som publiceras i European Journal of Epidemiology.
- Älgens genetiska mångfald består – trots jakt och utrotningshot
Stockholms universitet
Intensiv jakt utplånade nästan älgstammen i Skandinavien på 1800-talet. Den första storskaliga studien av hela arvsmassan hos älgar i Skandinavien avslöjar effekten av att arten nästan utrotades. Studien visar att inaveln inte verkar ha ökat och älgarna verkar ha behållit det mesta av sin genetiska mångfald.
- Snabbhetspremien i föräldraförsäkringen ledde till fler för tidigt födda barn
Stockholms universitet
Införandet av en reform som skyddade nivån på föräldrars föräldrapenning 1980 fick oavsiktliga konsekvenser för barns hälsa. Reformen ledde till en ökning av antalet för tidigt födda barn. Det visar en studie från forskare vid Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften JAMA Pediatrics.
- James Webb-teleskopet upptäcker spåren av neutronstjärna i ikonisk supernova
Stockholms universitet
Forskare kan äntligen visa att en neutronstjärna bildades ur vår mest välstuderade supernova, SN 1987A. Genombrottet blev möjligt tack vare James Webb-teleskopet.
- Jubeldoktorer en del av universitetets historia
Stockholms universitet
Vid universitetets båda promotionshögtider i slutet av september promoveras i år över 50 jubeldoktorer. De representerar en länk till historien och med promotionen vill universitetets visa sin tacksamhet över deras vetenskapliga gärning.
- Jubeldoktorer om att promoveras: ”Ser fram emot högtiden”
Stockholms universitet
Under några år i början av 1970-talet genomfördes inga fakultetsövergripande promotionshögtider vid Stockholms universitet. Traditionsfyllda ceremonier var inte på tapeten enligt den rådande tidsandan. De som disputerade då var aldrig med om högtiden i Stockholms stadshus. Nu ser flera av dem fram emot att bli promoverade till jubeldoktorer.
- Forskarutbildningen i fysikalisk kemi får omdömet hög kvalitet av UKÄ
Stockholms universitet
Universitetskanslersämbetet, UKÄ har granskat forskarutbildningen i fysikalisk kemi och gett den omdömet hög kvalitet. I yttrandet framgår att huvudhandledarna har hög vetenskaplig och pedagogisk meritering, att finansieringen är god och att det finns en tydlig fysikalisk-kemisk kärna i såväl forskning som forskarutbildning. Den utvärderade forskarutbildningen i fysikalisk kemi ges vid institutionen för material- och miljökemi, MMK. I yttrandet från UKÄ framgår att handledarna har hög vetenskaplig och pedagogisk meritering, exempelvis vad gäller handledarutbildning, högskolepedagogisk utbildning och att varje doktorand ska ha minst en handledare som är docent eller professor. Såväl finansiering, som vetenskaplig produktion betecknas av UKÄ som god, med ett rimligt antal doktorander per handledare och en tydlig fysikalisk-kemisk kärna i såväl forskning som forskarutbildning. – Det är glädjande att UKÄ:s bedömargrupp anser att det finns förutsättningar för att bedriva forskarutbildning med god kvalitet, säger professor Gunnar Svensson, prefekt vid MMK. Att få biträdande handledare mer delaktiga i utbildningen och doktorandernas forskningsprojekt är ett område som bör utvecklas inom forskarutbildningen, enligt UKÄ. – I likhet med UKÄ har vi redan identifierat goda möjligheter att ytterligare förbättra detta område genom att bland annat lyfta fram handledningens betydelse i för doktorandernas specifika forskningsprojekt, säger Arnold Maliniak, självvärderingsansvarig och ansvarig för forskarutbildningen i fysikalisk kemi på MMK. Bedömargruppen ser även positivt på kvalitetssäkringen på olika nivåer samt den omfattande och avancerade infrastrukturen. Goda förutsättningar finns även för doktoranderna att delta i och skapa egna nätverk, med omvärldskontakter och etablerade regionala samarbeten. Institutionen arbetar även med att omfördela kurser mellan avancerad nivå och forskarnivå, efter önskemål från doktoranderna om ett större och mer relevant kursutbud. – Samtidigt är det glädjande att bedömargruppen särskilt lyfter fram en genomtänkt struktur, samt kursplaner och kursutvärderingar, samt arbete med att få till en ökad närvaro vid seminarier, både för doktorander och lärare, som goda exempel, säger prefekt Gunnar Svensson. Bedömargruppen ger både ris och ros vad det gäller arbetet med de individuella studieplanerna. En positiv aspekt är att uppföljningen av de individuella studieplanerna, som sker i närvaro av studierektor, är ett värdefullt stöd för uppföljningen av vad doktoranden gjort och viss mån vad den ska göra. En svaghet är dock att de individuella studieplanerna inte alltid fylls i fullständigt och att de till övervägande del är retrospektiva med få progressiva inslag. Det fullständiga ifyllandet av bilagan som rör examensmålen lyfts som ett särskilt utvecklingsområde. – Här sker ett aktivt arbete med att utveckla de individuella studieplanerna, samt att ytterligare säkra att det blir ett tydligt instrument för att följa upp kvaliteten i utbildningen, exempelvis genom att dessa verkligen blir fullständigt ifyllda, säger Arnold Maliniak. Generellt är bedömargruppen positivt inställd till jämställdhetsarbetet i utbildning, men potential för utveckling finns samtidigt vad gäller rekryteringen till forskarutbildningen ur ett jämställdhetsperspektiv. Att exempelvis bjuda in fler kvinnliga gästföreläsare skulle medföra ytterligare en förbättring. Ett förbättringsområde är enligt bedömargruppen hur karriärfrågor tas upp under utbildningen, exempelvis i form av formella kurser, strukturen för karriärplanering och andra åtgärder som syftar till att förbereda doktoranderna inför arbetslivet. Redan idag, framhåller UKÄ, finns samtidigt ett övergripande program för mentorskap, samt att det hålls seminarier och workshops där karriärfrågor tas upp. Resultatet från utbildningsutvärderingen av fysikalisk kemi hittas här. Fakta om UKÄ:s utbildningsutvärderingar Inom det nationella kvalitetssäkringssystemet 2017-2022 utvärderar UKÄ ett urval av utbildningar vid Sveriges lärosäten. Vid Stockholms universitet har nu samtliga lärarutbildningar, och i och med detta sista beslut, 13 forskarutbildningar utvärderats. I november gav UKÄ omdömet hög kvalitet till forskarutbildningarna i analytisk och organisk kemi (se länkar nedan). UKÄ:s beslut om forskarutbildningen i fysikalisk kemi är alltså det sista inom innevarande nationella kvalitetssäkringssystem. Det innebär att totalt 13 forskarutbildningar vid SU utvärderats under perioden 2017-2022. Av dessa 13 utbildningar har 12 fått omdömet hög kvalitet och den enda utbildning som fick ifrågasatt kvalitet, i datalogi, hade lagts ner av SU innan UKÄ fattade sitt beslut. Resultat från UKÄ:s samtliga utvärderingar hittas i Högskolekollen .
- Solceller skapar grön el på Frescati – och fler är på gång
Stockholms universitet
Antalet solcellsanläggningar ökar vid Frescatiområdet. Stockholms universitet är inte helt unikt med att få fler solceller vid campusområdet. Antalet anläggningar ökar också vid andra universitet och högskolor.
- Global översikt över kvävefixering i havet
Stockholms universitet
Genom att kombinera molekylära data med mikroskopbilder kan forskare nu beskriva havets mikroorganismer på ett mer korrekt sätt. Det förbättrar förståelsen för hur vi människor påverkar vår planet. Studien publicerades nyligen i Nature Communications.
- Förhandstitt på campus Albano
Stockholms universitet
Till hösten slår universitets nya campus Albano upp portarna. Ännu är det inte öppet, men nu finns en film med ett smakprov på hur det kommer att se ut. Inför inflyttningen i campus Albano under höstterminen och framåt ger Mauritz Torstensson från fastighetsavdelningen och Vladimir Vesovic från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet en rundvandring. I filmen ges en försmak på hur det kommer att se ut. Området är fortfarande under uppbyggnad, där flera av husen börjar öppna för studenter och allmänhet till höstterminen. Just nu färdigställs hus 2 och 4 på campus-området för de institutioner som ska flytta in i sommar med verksamhetsstart under höstterminen 2021. Här kan du läsa mer om Albano.
- Mysterium kring spermiers längdskillnad på väg mot lösning
Stockholms universitet
Spermiers längd varierar stort mellan olika djurarter. Men varför skiljer sig storleken så kraftigt åt? I en artikel, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Ecology and Evolution, presenterar forskare från Stockholms universitet en lösning på ett långvarigt mysterium.
- Ny hållbar metod underlättar återvinning av Litium-jon-batterier
Stockholms universitet
Att utveckla gröna och effektiva metoder för batteriåtervinning är avgörande för att säkra dagens och framtidens hållbara samhällen. I en nypublicerad artikel visar forskare på en möjlig metod att återvinna Litium-jon batterier. Litium-jon-batterier (LIB) är dominerande på marknaden för batterier i bilar och elektronisk utrustning. Kostnaden för ett batteri är till största delen beroende på katod-delen, där det vanligaste aktiva materialet är nickelmangankoboltoxid, NMC. Därför finns ett stort intresse att genom forskning och utveckling förbättra denna komponent.