Sök
Letar du efter intern information?
Visar 17501-17520 av 49075 träffar
- BLOGG: Färre bottenlevande arter på västkusten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.07.21: Vad har hänt på havsbottnen de senaste hundra åren? En ny studie från Svenska artprojektet visar på en dramatisk förändring.
- Kommentar: Turism och rekreation den viktigaste marina näringen visar ny rapport från HaV
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2017.06.26: En ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) om de ekonomiska värdena av näringsverksamheter kopplade till haven visar att turism/rekreation omsätter mest pengar – mer än fiske och sjöfart.
- Kommentar: EUs naturvårdsdirektiv är säkrade – nu dags att öka kvaliteten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.12.07: Idag tog EU-kommissionen ett länge inväntat beslut om framtiden för fågel- och habitatdirektiven. Kommissionen har tidigare öppnat för möjligheten att riva upp och som de säger, modernisera direktiven, men dagens beslut innebär att direktiven blir kvar och att mer kraft och resurser läggs på att verkligen genomföra dem.
- Kommentar: Baltic Eye kommenterar Forskningspropositionen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.11.28: Text: Hanna Sjölund.
- Baltic Eyes eventblogg: Äntligen bloggar!
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.11.24: Glädjen att kunna göra det här - skriva ett blogginlägg på balticeye.org är helt enorm.
- AO26-bloggen: Expedition Arctic Ocean 2026
Meteorologiska institutionen
Isbrytaren Oden går genom den arktiska havsisen medan den närmar sig sin minsta sommarutbredning. Ombord finns doktorander från flera länder som deltar i en forskarskola där praktiskt arbete varvas med föreläsningar. Följ deras resa genom löpande rapporter från MISU:s gästprofessor Matthew Shupe (SU, University of Colorado) och forskarskolans deltagare: Linnea Huusko (SU-MISU), Irene Bellagente (SU-ACES), Hanna Winge (SU-MISU), Faustine Mascaut (Chalmers) och Melissa Westland (University of British Columbia).
- Kommissionen följer inte vetenskapens råd om ålfiskestopp
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.12.07: EU-kommissionen hörsammar inte ICES uppmaning om att stoppa allt ålfiske nästa år. Istället föreslår man skärpningar i systemet med fiskefria perioder.
- Ökat spättafiske riskerar att skada torskbestånden ytterligare
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.11.19: Östersjöländerna i Baltfish vill införa nya selektiva trålar för att minska bifångsten av torsk i fisket efter plattfisk. Endast en av trålarna klarar att släppa igenom även stora torskar, som är extra viktiga för torskbestånden. Men enligt Baltfish bör den trålmodellen bara bli obligatorisk i sydvästra Östersjön.
- Analys: Trålgränsen kan bli het fråga på S-kongressen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.11.03: Frågan om utflyttning av trålgränsen splittrar Socialdemokraterna. Under partikongressen i Göteborg ska partiet ta ställning. Förhandlingarna kommer sannolikt att handla mycket om vad forskningen vet och inte vet, och om hur man ska förhålla sig till försiktighetsprincipen, skriver Östersjöcentrums Henrik Hamrén.
- Analys: Årets kvotbeslut för Östersjösillen speglar inte det allvarliga läget
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.10.14: Utvecklingen för Östersjöns kommersiella fiskbestånd ser överlag värre ut än någonsin. Trots det har EU:s fiskeministrar delvis feltolkat vetenskapens osäkra rekommendationer och återigen beslutat om för höga fångstkvoter på flera bestånd. Framtiden får utvisa om det var oansvarigt, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow.
- Fortsatt höga strömmingskvoter i Bottniska viken nästa år
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.10.12: Sill- och strömmingsfisket i centrala och västra Östersjön halveras nästa år, efter tisdagens beslut av EU:s fiskeministrar. Samtidigt ökar skarpsillsfisket. Och i Bottniska viken behålls merparten av den stora höjning av strömmingskvoten som beslutades tidigare i år.
- Analys: Mängden sill och skarpsill minskar över tid
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.09.22: Den totala biomassan av skarpsill och sill i Östersjön förblir inte konstant över tid. Den minskar. Inget tyder på att ökat fiske på vissa arter, för att främja andra, skulle ge mer fisk i havet, skriver Östersjöcentrums Henrik Hamrén.
- SPF:s vd Anton Paulrud i Östersjöpodden: ”Jag tar inte till mig av kritiken”
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.09.21: Nytt avsnitt av Östersjöpodden – den här gången med Anton Paulrud, vd för branschorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF).
- Kommentar: Uppmaning till EU-kommissionen om fisket: Ta höjd för osäkerheten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.08.24: Den vetenskapliga rådgivningen i fiskefrågor är osäkrare än många förstår. Därför behöver EU-kommissionen ta höjd för osäkerheten genom att föreslå fiskekvoter som ligger en bra bit under det man normalt föreslår.
- Sillfisket i centrala Östersjön blir av med MSC-certifikat
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.08.18: Det storskaliga trålfisket efter sill/strömming i centrala Östersjön förlorar sitt MSC-certifikat från och med mitten av september. Beståndens kraftigt försämrade status gör att fisket inte längre bedöms vara hållbart.
- Kommentar: Välj den period som gynnar ålen mest
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.04.14: Östersjöcentrum om HaV:s förslag till fiskeförbudsperiod för ål.
- Minskat sillfiske i Östersjön nästa år
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.10.21: Stoppet för riktat fiske på det östra torskbeståndet kvarstår även nästa år, efter tisdagens beslut av EU:s fiskeministrar. Dessutom blir det kraftigt minskat sillfiske i västra och centrala Östersjön.
- Ny rapport: Storskaligt Östersjöfiske kostar mer än det smakar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.09.18: Det storskaliga trålfisket i Östersjön är en förlustaffär för statskassan och samhället, enligt en ny rapport av stiftelsen BalticSea2020. Att stoppa trålfisket och istället satsa på småskaligt fiske och fritidsfiske skulle kunna ge besparingar på hundratals miljoner kronor varje år. – Jag blev förvånad när jag räknade på det här och upptäckte hur litet förädlingsvärde det storskaliga fisket i Östersjön har i förhållande till hur stora kostnaderna är för staten och samhället, säger nationalekonomen Stefan Fölster. I rapporten En vision för Östersjöns fiske har han på uppdrag av stiftelsen BalticSea2020 gjort en samhällsekonomisk analys av kostnaderna och intäkterna för det storskaliga svenska trålfisket. Beräkningarna, som gjorts med analysmetoden ASEK , tar bland annat hänsyn till förädlingsvärde, skatteintäkter, skattefinansierade subventioner, koldioxidutsläpp och administrativa kostnader. Resultatet visar på en rejäl förlustaffär för både statskassan och samhällsekonomin. – Skatteintäkterna från fisket täcker inte ens en tiondel av de kostnader som det här fisket vållar staten i form av subventioner och andra utgifter, säger Stefan Fölster. Den totala nettokostnaden för statskassan landar på cirka 273 miljoner kronor per år, medan den samhällsekonomiska nettokostnaden är 390 miljoner kronor. En stor utgiftspost består av subventioner i form av olika stöd och program. När det gäller det samhällsekonomiska värdet tar beräkningsmodellen bland annat hänsyn till produktionens värde och kostnaderna för olika offentliga insatser såsom kontroll och administration. Modellen beräknar också kostnader för koldioxidutsläpp (7 kronor per kilo CO2-utsläpp) och negativa samhällseffekter av subventioner som enbart omfördelar pengar från skattebetalare till fiskare. – Det finns exempel på näringar som bärs upp av mycket stora subventioner för att de i gengäld tillför stora samhällsvärden. Men med det storskaliga fisket i Östersjön är det tvärtom, säger Stefan Fölster. Frågan om det storskaliga fiskets påverkan på det småskaliga yrkesfisket och fritidsfisket är central i rapporten. Flera av Östersjöns kommersiella bestånd är i dåligt skick. Sedan i fjol råder torskfiskestopp på det östra beståndet, och inför årets kvotförhandlingar har EU-kommissionen bland annat föreslagit kraftig kvotminskning för sill/strömming i centrala Östersjön. Samtidigt pågår en debatt om vilken påverkan det storskaliga trålfisket har på förekomsten av sill/strömming i kust och skärgård. Två scenarier utan trålfiske I rapporten presenteras alternativa scenarios för hur samhällsvinsten skulle kunna öka om det storskaliga fisket i Östersjön stoppades helt. Modellen utgår från att det skulle ta ungefär 20 år för fiskbestånden att återhämta sig till 1990-talets nivåer. Detta skulle medföra att det småskaliga yrkes- och fritidsfisket successivt skulle kunna utvecklas och generera allt större vinster. Mängden fisk som togs ur havet visserligen minska radikalt. Samtidigt är förädlingsvärdet per kilo fisk betydligt högre för det småskaliga fisket och fritidsfisket då fisken främst säljs som människoföda till affärer och restauranger. Fångsterna i dagens trålfiske går nästan uteslutande till fiskmjölsproduktion, med betydligt lägre förädlingsvärde. – Kust- och fritidsfisket skulle inte ge några enorma förädlings- eller samhällsvärden, men det skulle ändå bli betydligt mer prisvärt än vad det storskaliga fisket är, säger Stefan Fölster. Sparar 650 miljoner kronor per år Enligt beräkningarna skulle det småskaliga yrkes- och fritidsfisket kunna ge en statsfinansiell vinst på 10 – 24 miljoner kronor per år och en samhällsekonomisk vinst på 56 – 135 miljoner kronor. – Därtill ska man lägga besparingen som kommer av att slippa dagens stora nettokostnader för det storskaliga fisket på drygt 650 miljoner kronor per år, säger Stefan Fölster. En nedmontering av den storskaliga fiskeflottan är såklart också förknippad med kostnader. I rapportens beräkningar tas hänsyn till kostnaderna för den andel av yrkesfiskarna som blir arbetslösa och inte lyckas hitta andra arbeten. Däremot innefattas inte företagens investeringskostnader i stora och dyra trålfartyg. – I ekonomiska termer betraktas tidigare investeringar som så kallade ”sunk costs” – det vill säga, man kan inte motivera att fortsätta med en förlustbringande verksamhet med att man tidigare gjort investeringar i den, säger Stefan Fölster. Vissa fartygsägare skulle göra kapitalförluster. Men Stefan Fölster tror att dessa skulle vara begränsade eftersom många båtar kan säljas för andra ändamål eller utomlands. – Man skall också komma ihåg att eventuella kapitalförluster i huvudsak uppstår därför att det finns allt mindre fisk säger han. Dags att tala om kostnaderna Att stoppa allt trålfiske i Östersjön är ett radikalt förslag. Många skulle nog kalla det utopiskt. I Östersjön samsas fiskeflottor från en rad olika länder, och förvaltningen sker ytterst på EU-nivå. Stefan Fölster tycker ändå att det är dags att myndigheter och politiker börja tala om fiskets samhällsekonomiska nytta utifrån faktiska siffror snarare än att enbart utgå från den gängse bilden att yrkesfisket ”bidrar till en levande landsbygd, kust och skärgård” , ger mat och skapar arbetstillfällen. – För det första borde våra myndigheter själva göra dessa beräkningar av fiskets kostnader och samhällsnytta, och sedan hjälpa till att sprida denna kunskap till andra berörda Östersjöländer, säger han. Text: Henrik Hamrén
- Ny studie: Torsken svälter inte – den äter mer än vanligt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.07.09: Östersjötorsken må vara liten, smal och i dålig kondition. Men den svälter inte. En ny studie visar att torskar i det östra beståndet tycks få i sig mer protein än normalt.
- Linnea Engström: MSC-certifieringen av sillfisket är vetenskapligt driven
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.07.07: MSC-certifieringen av sill- och skarpsillsfisket i Östersjön har mött stark kritik. MSC:s programdirektör Linnéa Engström ser certifieringen som ett möjlighet att hålla koll på fisket och se till att det utvecklas hållbart.