Sök
Letar du efter intern information?
Visar 17321-17340 av 49075 träffar
- Kommentar: Välkomna satsningar på havsmiljön i regeringens budget
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.09.19: Det finns välkomna satsningar på havsmiljön i den budget som regeringen presenterade den 18 september.
- Östersjödagarna i Almedalen: Två perspektiv på musselodling
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.07.04: Är musselodling en effektiv åtgärd mot övergödning i Östersjön? Nej, svarar Östersjöcentrums forskare Nils Hedberg. Ja, svarar Susanna Minnhagen, representant för EU-projektet Baltic Blue Growth. I Almedalen möttes de för ett gemensamt seminarium.
- Kommentar: Uppskalning av musselodlingar innebär miljörisker
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.06.20: Text: Sofia Wikström, Linda Kumblad och Nils Hedberg
- Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.12.10: Det finns fog för optimism för Östersjön under de kommande fyra åren – oavsett vilka partier som bildar regering i Sverige i år. Östersjöcentrums enkät till samtliga riksdagspartier visar att det finns en politisk majoritet som öppnar för flera viktiga åtgärder för havet under den kommande mandatperioden, skriver Tina Elfwing och Gun Rudquist vid Östersjöcentrum.
- Kommentar: EU:s konsumenter förlorare i förhandling om handel med gödsel
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.11.26: Det tog två år av förhandlingar innan EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet under tisdagen äntligen kunde enas om ett gränsvärde för kadmium i handelsgödsel. Trots den långa förhandlingstiden blev det ingen sänkning att tala om.
- Ny policy brief ska bidra till en nyanserad diskussion om jordbrukets struktur
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.11.15: Går det att förändra jordbrukets struktur så att påverkan på Östersjön minskar? Forskare vid Östersjöcentrum har studerat frågan och hoppas att deras policy brief ska bidra till en nyanserad diskussion om lösningar på jordbrukets strukturproblem.
- Baltic Breakfast: Tre sätt att utveckla jordbrukets struktur och minska övergödning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.10.26: Hur går det att förändra jordbrukets struktur så att riskerna för näringsläckage och övergödning i Östersjön minskar? Denna fråga diskuterades under Baltic Breakfast 25 oktober.
- Östersjön i Almedalen den 2 juli 2018
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.07.02: Miljögifter och lokalt engagemang har varit fokus för Östersjöfrågorna under Almedalens andra dag.
- Frågor och svar om Musselodling i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.06.27: – En dyr och osäker åtgärd för att motverka övergödning. Vad är problemet med musselodling i Östersjön? Det största problemet är att musslorna i Östersjön växer långsamt, är små och dyra att producera och därmed blir svårsålda. Därför kan inte musselodlingar bära sina egna kostnader som de gör på Västkusten. Dessutom kan musselodlingar skapa oönskade miljöeffekter. Vad innebär den långsamma tillväxten för musslor i Östersjön? Den långsamma tillväxten innebär att musselodling i Östersjön ger färre skördar och ett behov av att odla fler musslor per kilo musselkött. För att få ett visst uttag av fosfor och kväve krävs det betydligt fler musslor i Östersjön jämfört med i exempelvis Västerhavet. Färre skördar och större/tätare odlingar medför att kostnaderna för odlingen ökar. Den långa odlingstiden ökar också risken för störningar och i förlängningen ekonomiska förluster. Till skillnad från blåmusslan i Västerhavet kan de skördade östersjömusslorna inte i nuläget heller säljas som mat och odlingarna är helt beroende av olika typer av ekonomiskt stöd. Är musselodlingar en miljövänlig åtgärd? Det är svårt att svara på, och kommer att bero både på lokala förutsättningar, huruvida man lyckas med skörden, hur mycket energi o.s.v. som går att i de olika produktionsleden, vad man gör med skörden. Det en musselodling framförallt gör är att omfördela näring bundet i plankton till lösta näringsämnen och fekalier. En mindre del av näringen binds in i musslan och kan tas upp vid en lyckad skörd. Lokalt bidrar musselodling till klarare vatten då mängden partiklar i vattnet minskar, men samtidigt så ökar både mängden lösta näringsämnen i vattnet och sedimentationen av näringsrikt material på botten. Den stora miljövinsten är tänkt att komma när man skördar musslorna och därmed samtidigt lyfter ur den näring som finns bundet i musslorna ur systemet. Hur mycket näring musselodlingarna i Östersjön kan ta upp, vet man dock inte i dagsläget. Det beror framför allt på att kunskapsläget om musslornas näringsinnehåll är bristfälligt. För att märkbart sänka mängden näring i Östersjön behövs väldigt många och stora odlingar och effekterna av en sådan utbyggnad är mycket svåra att uppskatta. Stora musselodlingar kan t.ex. ändra sammansättningen i planktonsamhället vilket kan skapa sämre förutsättningar för nyrekrytering av fisk. Vilka åtgärder kan man göra istället för musselodlingar? Det finns en rad andra åtgärder för att motverka övergödning. De flesta handlar om att minska näringstillförseln från land. Exempelvis kan man förbättra de kommunala avloppsreningsverken , särskilt de mindre, samt att förbättra reningen av enskilda avlopp . En annan åtgärd är att på olika sätt anpassa och effektivisera jordbrukets användning av näringsämnen och på så sätt minska läckaget av näringsämnen från land till hav. Att minimera näringsläckage från hästhållning exempelvis genom bättre gödselhantering och undvika att hästarna trampar sönder marken bidrar också till att minska övergödningen. Andra åtgärder kan vara att anlägga våtmarker, dammar eller olika sorters diken . Text: Nils Hedberg Se film om musslor som åtgärd mot övergödning i Östersjön
- Analys: Vi behöver veta mer om varifrån näringsämnena kommer
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.04.16: Näringstillförseln till Östersjön fortsätter att minska, enligt Helcoms senaste rapport. Det behövs bättre kunskap om källorna, och ländernas modellerings- och rapporteringsmetoder behöver harmoniseras, skriver Baltic Eye-forskaren Michelle McCrackin.
- Klimatförändringar gör det ännu viktigare att minska övergödningen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2018.10.10: Högre havsnivåer, försurning och sämre fiske. Den globala uppvärmningen kommer att påverka Östersjön negativt. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av hur mycket temperaturen stiger – och hur framgångsrika dagens havsåtgärder mot exempelvis övergödning blir.
- Kommentar: Löfven lyfter upp havsmiljön i regeringsförklaringen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.09.13: Baltic Eye välkomnar att havsmiljön betonas i dagens regeringsförklaring, som för övrigt mest handlar om klimat när miljöfrågorna ska belysas.
- Kommentar: Miljömålsberedningens förslag är ljuv musik för Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2016.06.22: Nedskärningar i jordbrukspolitikens inkomststöd och en utökning av landsbygdsprogrammet är två av de välkomna förslagen i miljömålsberedningens slutbetänkande.
- Nyhetsarkiv fiske
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Här hittar du nyhetsarkivet om fiske som publicerats i vårt tidigare webmagasin Baltic Eye mellan åren 2016–2021.
- Baltic Breakfast: Farliga kemikalier – vilken användning är oumbärlig?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.10.27: Enligt EUs nya kemikaliestrategi ska användningen av farliga kemikalier avgöras av om den är "oumbärlig" (essential) eller inte, och om det finns tillgängliga alternativ. Vid Baltic Breakfast i oktober diskuterades begreppet oumbärlig användning och hur det kan tolkas, och exempel på hur farliga ämnen framgångsrikt kunnat fasas ut. Detta webbinarium hölls på engelska och en sammanfattning finns därför på vår engelska sida .
- Kommentar: Välkomna satsningar på vattenrening, men åtgärder för ålen saknas
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.09.17: Östersjöcentrum välkomnar de satsningar på förbättrad avloppsrening och internationellt kemikaliearbete som regeringen föreslår i höstbudgeten. När det gäller den starkt hotade ålen skulle vi däremot ha velat se skarpare åtgärdsförslag.
- Baltic Breakfast: Kemikalier i avloppsvatten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.03.19: Avloppsreningsverk är samlingsplatser för de många olika kemikalier som används i samhället och som hamnar i avloppen. Men kunskapsluckorna är många när det gäller vad som faktiskt finns i avloppsvattnet. Inom projektet Chempact har forskare från flera länder sammanställt data från de mätningar som görs på reningsverken i Östersjöregionen och kunskap om vilka effekter kemikalierna kan få i naturen. Mars månads Baltic Breakfast hölls på engelska och en sammanfattning finns därför på vår engelska sida .
- Kommentar: Miljöövervakningen måste beaktas i den nya handlingsplanen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2021.02.23: Östersjöcentrum välkomnar EU:s nya handlingsplan för nollutsläpp i luft, vatten och mark – Zero Pollution Action Plan. För att visionerna i planen ska kunna förverkligas måste dock övervakningen av farliga ämnen förbättras.
- Kommentar: Vattendirektivet revideras inte – förbättring på kemikalieområdet behövs
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2020.06.24: Kommissionens beslut att inte revidera vattendirektivet ställer högre krav på hanteringen av miljögifter och en bättre implementering av direktivet i sin nuvarande form, skriver Östersjöcentrums policyexpert Hanna Sjölund.
- Ny studie fokuserar på bättre hantering av kemikalier i vattendirektivet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
2019.12.12: Enligt EU-kommissionen finns det mycket att förbättra i EU:s ramdirektiv för vatten när det gäller kemikalier.