Sök
Letar du efter intern information?
Visar 15741-15760 av 49075 träffar
- Deltagare 70 år och äldre sökes till spännande hjärnstudie!
Stockholms universitet
Vill du bidra till forskning? Nu har du möjlighet att delta i vår studie om emotioner! Du kommer att få titta på korta film- och ljudklipp och avgöra vilken känsla som uttrycks. Studien syftar till att ge inblick i individers förmåga att tolka andra människors emotioner. Hur går studien till? Studien består av 24 testtillfällen. 17 av dessa genomförs i vårt beteendelabb på Stockholms universitet (campus Albano), och 7 tillfällen genomförs i en magnetkamera (MR) där vi samtidigt mäter din hjärnaktivitet. MR-tillfällena sker på “Stockholm University Brain Imaging Centre” (SUBIC) vid campus Frescati. Vid varje tillfälle får du bedöma korta bild- och ljudklipp som presenteras på en skärm. Din uppgift är att välja vilken emotion som uttrycks, utifrån ett antal fördefinierade alternativ. Inför varje testtillfälle fyller du i två korta självskattningsformulär. Om du väljer att delta, kommer vi att boka in de 24 testtillfällena tillsammans, så att det passar ditt schema. Varje testtillfälle i beteendelaboratoriet tar cirka 20 minuter och varje MR-tillfälle tar cirka 60 minuter.
- Introduktion till temanummer: Digitalisering i förskolan
Stockholms universitet
I detta temanummer av Utbildning & Lärande presenteras forskning om digitalisering i den svenska förskolan och förskoleklassen – ett högaktuellt och angeläget forskningsområde. Forskarna som har bidragit med studier är medlemmar i Nationella forskarnavet digitalisering i förskolan.
- Workshopen i Stavanger, Norge, 26-27 mars 2025
Stockholms universitet
Det finns ett stort behov av forskning som kan ge kunskap om hur hög kvalitet kan realiseras för alla barn.
- Utvalda publikationer
Stockholms universitet
Utvalda rapporter, vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, bokkapitel och andra publikationer från ReVisE Research Group. Rapporter Hernwall, P. & Ramberg, R. (2019) IoT i skolan. State-of-the-art kring undervisning och lärande Rapport IoT Hubb Skola. Lingman, L., Hernwall, P., Hylén, J. & Ramberg, R. (2020) IoT i skolan – Riktlinjer. För dig som vill arbeta med Internet of Things i skolan Rapport IoT Hubb Skola. Lingman, L., Hernwall, P., Hylén, J. & Ramberg, R. (2022a) IoT Hubb Skola. IoT Rapport 3, Lärares rörelsemönster i skolan Rapport IoT Hubb Skola. Hernwall, P. & Ramberg, R., (2022b) Guide: Coachande samtal. Projektrapport. Hernwall, P. & Ramberg, R. (2022c) Slutrapport: Pedagogisk nytta av rörelsedata och visualisering Projektrapport. Hernwall, P. & Ramberg, R. (2024) Jag får syn på mig själv. Blickspårning i matematikundervisning Slutrapport Blickspårning. Artiklar i vetenskapliga tidskrifter Hernwall, P., & Ramberg, R. (2025) Visualisation of movement patterns supporting teacher reflection – qualitative analysis of educational benefits of IoT in the classroom Internet of Things, 101743 Aronsson, S., Artman, H., Lindquist, S., Mitchell, M., Persson, T., Ramberg, R., Romero, M. & ter Vehn, P. (2019) Supporting After Action Review in Simulator Mission Training: Co-creating visualization concepts for training of fast-jet fighter pilots Journal of Defense Modeling and Simulation, JDMS. SAGE. DOI: 10.1177/1548512918823296 Knutsson, O., & Ramberg, R. (2018) Teachers’ Collaborative Pattern Language Design Designs for Learning, 10(1), pp. 1–17. DOI: 10.16993/dfl.76 Rolf, E., Knutsson, O. & Ramberg, R., (2019) An analysis of digital competence as expressed in design patterns for technology use in teaching British Journal of Educational Technology, BJET. DOI: 10.1111/bjet.12739 Konferensartiklar Knutsson, O. & Ramberg, R. (2016) Collaborative Pattern Language Representation of Designs for Learning I Proceedings of the 5th International Conference on Designs for Learning, Copenhagen, Denmark. Short paper. Bokkapitel Hernwall, P., Ramberg, R. & Björck, C. (2025) Automated visualisations of classroom interactions as support for professional development I Paloma, F. G., Alfredo di Tore, P. & Mangione, G. R. J., (red.): Teacher Training and Student Learning – Past Values, Present Uncertainties and Future Prospects. IntechOpen. Knutsson, O., Ramberg, R. & Selander, S. (2021) Designs for learning and knowledge representations in collaborative settings I Brooks, E., Dau, S. & Selander, S (red.): Digital Learning and Collaborative Practices: Lessons from Inclusive and Empowering Participation with Emerging Technologies, pp. 12–21, Routledge Taylor & Francis Group. ISBN 9780367617752. Knutsson, O. & Ramberg, R. (2017) Lärare designar tillsammans – designmönster och mönsterspråk för grundskolan I Insulander, E., Kjällander, S., Lindstrand, F. & Åkerfeldt, A. (red.): Didaktik i omvandlingens tid, pp. 139–149, Stockholm: Liber.
- Delat ledarskap – en alternativ berättelse
Stockholms universitet
Forskningsprojektet Delat ledarskap - en alternativ berättelse. Om föreställningar, chefspraktik och lagstiftning bygger på tvärvetenskapligt samarbete mellan pedagogik, statsvetenskap och rättsvetenskap. Projektledare Marianne Döös, medarbetare: Jenny Madestam, Lena Wilhelmson och Åsa Örnberg. Finansiär: Forte. Projektets syfte var att bidra med kunskap om delat ledarskap med tonvikt på föreställningar, chefspraktik och lagstiftning som möjliggör resp. hindrar gemensamt utformade ledarskap. I förlängningen är avsikten att påverka samhälleliga föreställningar om ledarskap i riktning mot ökad pluralism där ledarskap naturligen inrymmer såväl singulära som alternativa, kollektiva former. Delat ledarskap mellan chefer ses teoretiskt dels som ett tillägg inom traditionell arbetsorganisationsteori om organisationsformer, dels som ett delfenomen inom teori om distribuerat ledarskap varvid intresset förskjuts mot arbetsprocesserna inom en delande chefskonstellation. Projektet utgick från tidigare organisationspedagogisk forskning om delat ledarskap som samarbetsform och dess potential för chefer och verksamheter. Den tvärvetenskapliga ansatsen bidrar till att problematisera och omfatta kunskap som är nödvändig för att öka kunskapen om förutsättningar i samhället för delat ledarskap. Fokus har riktats mot såväl medialt synligt ledarskap i politiska partier, som ny lagstiftning, samt erfarenheter hos chefer i skolor (rektorer) som söker lösa belastande arbetssituationer genom någon form av kollektivt ledarskap. Genomförandet har skett med kvalitativ metod. I den juridiska delen har främst skriftliga rättskällor använts.
- Funktionellt delat ledarskap – en modell för hållbart chefskap i skola och förskola?
Stockholms universitet
Forsknings- och utvecklingsprojekt med syfte att bidra till utveckling av och kunskap om en innovativ ledningsform med potential att ge goda förutsättningar för rektorer och förskolechefer att klara sitt uppdrag. Projektledare Marianne Döös, medarbetare: Erik Berntson och Lena Wilhelmson. Finansiär: Afa Försäkring.
- REGAPS område 5
Stockholms universitet
REGAPS område 5: Internationella jämförelser av reglering, prevention och behandling. Inom detta område sätts förändringar av svensk spelpolitik, såväl som förändringar i förhållande till individer med spelproblem, i en internationell kontext genom jämförelser med flertalet andra länder. Området genomför även systematiska reviews och jämförelser mellan spel och substanser med beroendeproblematik. Område 5 erbjuder: Komparativa studier om luckor i evidensen för policyer, strategier och interventioner, med syfte att förebygga skador i samband med spel. Landspecifika studier om självavstängning, tillgång till behandling och behandlingsresultat. Spelprevalens och spelbeteende bland europeiska ungdomar. Spelgränser Systematiska genomgångar, till exempel gällande självuteslutning och hjälpsökande. Insikter om attityder till spel och anledningar till spel. Kontaktperson för område 5 Jenny Cisneros Örnberg
- Ansök till forskarskolan i medicinsk pedagogik
Stockholms universitet
Forskarskolan i medicinsk pedagogik är en möjlighet för dig att bli antagen som doktorand och bedriva forskning som syftar till öka kvaliteten i hälso- ocaForskarskolan i medicinsk pedagogik är en möjlighet för dig att bli antagen som doktorand och bedriva forskning som syftar till öka kvaliteten i hälso- och sjukvårdsutbildningar. Forskarskolan är ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Stockholms Universitet och Karolinska Institutet. Ansök senast 15 juni.h sjukvårdsutbildningar. Forskarskolan är ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Stockholms Universitet och Karolinska Institutet. Forskarskolan startar under hösten 2023. Du ansöker genom att skicka in ett brev där du beskriver ditt forskningsområde och hur du tror medverkan i forskarskolan kan stötta ditt lärande. Brevet ska undertecknas av din huvudhandledare som på så vis stöttar ditt deltagande i aktiviteter och bekräftar att ekonomiska resurser finns för resor och uppehälle vid internat. Sista dag för ansökan är 15 juni. Om forskarskolan i medicinsk pedagogik Genom en tvärvetenskaplig ansats vill forskarskolan möjliggöra ämnesanknuten pedagogisk forskning. Forskarskolan i medicinsk pedagogik riktar sig främst till personer som undervisar inom hälso- och sjukvårdsutbildningar. Tänkbara forskningsområden kan vara: Studenters förståelse av centrala begrepp i ämnet. Studenters möte med patienter i klinisk praktik. Design av kurser och utbildningsmoment och vilken effekt det har på studenters professionella och interprofessionella lärande. Organisation, design och ledarskap i hälso- och sjukvårdsutbildningar. Forskarskolan erbjuder: ett nätverk med cirka 20 doktorander inom medicinsk pedagogik och deras handledare, webbinarium varannan vecka där doktorander får möjlighet att presentera sina arbeten, metodfrågor dryftas, gäster bjuds in för att hålla workshoppar på olika relevanta teman, internat varje år där doktorander, handledare och eventuellt inbjudna gäster ses under två dagar för fördjupat samarbete, möjlighet till att bygga ditt internationella nätverk bl a genom att skapa möjlighet till internationella mentorer till deltagarna. Två specialanpassade forskarutbildningskurser: Våren 2024 ges kursen Introduction to research in Medical Education 6 hp. Hösten 2024 ges kursen Research Perspectives on Interprofessional Education, Learning and Collaboration within Practices of Health Care and Social Services, 5 hp. Du är välkommen att söka till forskarskolan om du är: antagen som doktorand vid ett svenskt lärosäte i ett för forskarskolan relevant område, fortfarande är i första halvan av din doktorandtid, har tid och resurser för att medverka i våra aktiviteter. Forskarskolan kommer att anta cirka 20 doktorander och om inte alla platser är fyllda kommer ytterligare antagning att göras under läsåret 2023-2024. Skicka din ansökan senast 15 juni till: Kerstin Svensson kerstin.svensson@liu.se Frågor om forskarskolan besvaras av Pia Tingström pia.tingstrom@liu.se Mer information om forskarskolan finns på: Forskarskola i medicinsk pedagogik - Linköpings universitet
- Bryggor och muddring - Guide för marinor och småbåtshamnar
Stockholms universitet
Grunda vågskyddade områden med mjukbottnar är värdefulla miljöer. När de är välmående fungerar de som barnkammare för många smådjur och fiskar och som ett filter för näringsämnen och hjälper därmed till att minska övergödningen. Därför är det viktigt att anlägga bryggor på ett sätt som inte stör miljöerna och att undvika muddring.
- Blogging as a health literacy practice
Stockholms universitet
Blogging as a health literacy practice. Identity construction and knowledge-building in the writing of parents of children with heart defect. Av Theres Bellander, Anna-Malin Karlsson, Anna-Malin och Zoe Nikolaidou i konferensvolymen Explorations in Ethnography, Language and Communication: Capturing linguistic and cultural diversities 2018: Explorations in Ethnography, Language and Communication Inom språketnografin sätts språkanvändning sätts in i ett brett sammanhang. Man brukar tala om samtalande, läsande och skrivande som delar av sociala praktiker, som ger språket funktioner och mål. Utifrån innehållet i 13 bloggar skrivna av föräldrar till barn med hjärtfel samt djupintervjuer med sex av skribenterna studerar vi bloggskrivande som ett sätt att ”kunskapa” om hjärtfel hos barn. Med utgångspunkt i en modell för analys av skrivdiskurser, dvs. föreställningar om vad skrivande är och vad det syftar till, studerar vi hur skribenterna skapar olika identiteter och därmed ger uttryck för olika slags kunskaper på sina bloggar. Vi urskiljer fyra typer innehåll i blogginläggen: 1) berättelser från vardagen, 2) redogörelser för medicinska fakta, 3) uppmaningar till engagemang samt 4) redogörelser för känslotillstånd. Genom att berätta om vardagliga händelser tillsammans med sitt barn ger skribenterna uttryck för en identitet som en kompetent och välinformerad förälder som har förmåga att agera relevant och ansvarsfullt i olika situationer. Genom att förklara exempelvis diagnoser och behandlingar skapar de en bild av sig själva som medicinskt pålästa, kunniga och ansvariga för sitt eget lärande. Textsekvenser som handlar om engagemang i patientföreningar eller insamlingar till forskning visar hur föräldrarna tar rollen som drivna och engagerade i ett uppdrag som sträcker sig längre än föräldraskapet och innebär en gemenskap med andra hjärtebarnsföräldrar. När skribenterna berättar om sina egna känslor växlar de mellan två motsatta identiteter: ”stark kämpe” och ”svag behövande”. På så sätt bygger de kunskap om de komplexa känslor som aktualiseras när man dels måste ta föräldraansvar, dels underkasta sig vårdens råd och åtgärder. Bloggar har tvivelaktigt rykte inom sjukvården, eftersom den information som förmedlas inte är medicinskt säkerställd och kanske inte relevant för patienten. I artikeln visar vi dock hur bloggskrivande för vissa föräldrar fungerar som ett redskap för bearbetning av erfarenheter, fakta och känslor samt för engagemang i hjärtebarnsfrågor. Bloggens format, med möjligheten att växla mellan olika typerna av inlägg, gör det möjligt för föräldrarna att pröva och utveckla olika identiteter, och ge uttryck för och reflektera över de ibland motstridiga aspekter av föräldraskap som livet med ett hjärtsjukt barn för med sig.
- Bloggens roll för hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället
Stockholms universitet
Bloggens roll för hälsolitteracitet och kunskapsbyggande i informationssamhället – En genreanalys av strukturella och språkliga mönster i bloggar om barn med hjärtfelsdiagnos Av Theres Bellander i tidskriften RASK Internationalt tidsskrift for sprog og kommunikation 2016: Den här studien, som främst riktar sig till språk- och kommunikationsforskare, uppmärksammar bloggar som publiceras av föräldrar till barn med hjärtfel. Undersökningen handlar om bloggformatets möjligheter till förmedling av kunskap i specifika, konkreta, erfarenhetsgenererade och ibland krisartade hälsokontexter. Vi undersöker de textstrukturella och språkliga val som fyra innehavare av så kallade hjärtebarnsbloggar gör. En genreanalys visar att innehållet på bloggarna är inordnat i en överordnad berättelse om bloggskrivarens hjärtsjuka barn. Det innebär att de händelser och erfarenheter som skribenterna återger får mening i förhållande till berättelsen om barnet. I enskilda inlägg och i delar av inlägg på bloggarna använder sig skribenterna dock av ett varierad uppsättning genrer. Personligt återgivna berättelser från vardagssituationer tillsammans med barnet utgör den dominerande genren men vid sidan av dessa förekommer exempelvis klassificeringar, beskrivningar, förklaringar, instruktioner, anvisningar och argumentationer. Detta bidrar på olika sätt till föräldrarnas kunskapsbyggande. Personliga återgivanden fungerar som sätt att reflektera över, sortera och strukturera, erfarenheter och därmed förstå dessa bättre. Klassificeringar, beskrivningar och förklaringar av diagnoser och symptom kan öka förståelsen av medicinska fenomen. Instruktioner, anvisningar och argument används för att informera andra om hjärtfelet. Vi menar att skribenternas växling mellan olika genrer visar att de parallellt bearbetar egna erfarenheter och medicinska fakta. Bloggen fungerar som en plats från vilken kunskap, både i form av personliga upplevelser och processad information från vården, förmedlas till andra.
- Building health knowledge online: Parents’ online information searching on congenital heart defects
Stockholms universitet
Den här artikeln är publicerad i en internationell tidskrift som behandlar vuxnas utbildning och lärande. Här kartläggs gravida pars och föräldrars erfarenheter av att söka information om hjärtfel på nätet. Av Theres Bellander och Zoe Nikolaidou i tidskriften Literacy and numeracy studies 2017: (engelska) Building health knowledge online: Parents’ online information searching on congenital heart defects Analysen bygger dels på intervjuer med föräldrar (och blivande föräldrar) dels på specifika textsekvenser ur bloggar där föräldrar till barn med hjärtfel berättar om hur de använder internet för att söka information som kan ha relevans för barnets hjärtfel. Undersökningen visar att föräldrarna, som har målet att hitta trovärdig information som de kan grunda sina beslut och handlingar på, utvecklar en stor kompetens i att hitta och värdera information på nätet samt i att tala och skriva om sitt barns hälsa. För sjukvårdspersonal kan det vara intressant att ta del av den beskrivning av informationssökning på nätet som kommer fram intervjusvar och blogginlägg. Många av föräldrarna rapporterar att de söker efter kontroll i situationer där de upplever rädsla, frustration och hopplöshet. Att läsa på nätet blir ett komplement till den information som läkaren förmedlar muntligt. Att söka på internet ger viss trygghet eftersom det ger möjligheter både att dubbelkolla mot andra källor och att komplettera information som tidigare har förmedlats i konsultationssamtal. Man har också möjlighet att kommunicera med andra föräldrar med likadana upplevelser och få emotionellt stöd. Läsandet på nätet fördjupar ofta kunskaperna och det är vanligt att nya frågor uppkommer som föräldrarna senare söker svar på hos läkaren eller i andra sammanhang på nätet. Studien visar att aktiviteten ”att söka hälsorelaterad information på nätet” är omfattande och komplex. Föräldrarnas sökande beskrivs och diskuteras utifrån tre vägar till kunskap: 1) att söka medicinsk kunskap, 2) att söka erfarenhetsbaserad kunskap från andra föräldrar samt 3) att söka praktisk information. På nätet är gränsen mellan evidensbaserad och erfarenhetsbaserad kunskap ofta otydlig. Medicinska fakta presenteras exempelvis både på professionella webbsidor och i användargenererade bloggar och forum. Några av deltagarna i studien avfärdar icke-evidensbaserade källor som opålitliga. Andra värderar dem istället mycket högt. De upplever det som lättare att förstå och ta till sig fakta om exempelvis diagnos och behandling när informationen presenteras utifrån ett föräldraperspektiv och i relation till ett specifikt barn.
- REGAPS område 3
Stockholms universitet
REGAPS område 3: Spelproblem och psykisk samsjuklighet – en fråga om kön och social status. Individer med spelproblem lider ofta av problem med psykiska ohälsa, såsom ångest, nedstämdhet eller problem med alkohol. Inom detta forskningsområde vill vi ta reda på mer om denna så kallade samsjuklighet. Förutom att bidra med förståelse för orsaker till och verkan av spelproblem, kan kunskapen från forskningen användas i behandling av spelproblem där annan problematik också förekommer. Forskningsprojekten inom område 3 bidrar med: Konkreta beskrivningar av hur och när spelproblem förekommer tillsammans med andra psykiska svårigheter. Kunskap om hur olika grupper av spelare skiljer sig åt vad gäller spelproblem och psykisk samsjuklighet, och därmed hur behandling kan behöva anpassas därefter. Kunskap om hur utvecklingen av spelproblem påverkas av och interagerar med faktorer såsom psykisk ohälsa, impulsivitet, kön och socio-ekonomisk status. Kunskap om hur mönster av spelproblem och samsjuklighet ser hur för kvinnor respektive för män. Kontaktperson för område 3 Kristina Sundqvist Kontakt Kristina Sundqvist, forskare vid Psykologoiska institutionen vid Stockholms universitet: kristina.sundqvist@su.se
- REGAPS område 1
Stockholms universitet
REGAPS område 1: Erfarenheter av hjälpsökande och utformning av stöd och behandling vid spelproblem. Inom detta område undersöks samhällets hanterande av spelproblem genom att dels kartlägga utbudet av stöd och behandling i landet över tid och dels undersöka hur personer med spelproblem uppfattar hinder för och erfarenheter av hjälpsökande. Område 1 erbjuder: Praktiska insikter om hur personer med överdrivet spelande själva resonerar kring behov av stöd och behandling samt hinder för och erfarenheter av att söka hjälp. En översikt av utbudet av behandling i Sverige över tid och hur det skiljer sig åt inom olika organisationer och delar av landet. Kunskap om hur olika stöd- och behandlingsalternativ kan utformas för att underlätta hjälpsökande och främja återhämtning. Strategier för att minska stigma förknippat med spelproblem vilket kan sänka trösklarna för att söka hjälp. Länk till mer utförlig text: Hjälpsökandets dilemman Kontaktperson för område 1 Eva Samuelsson
- De undersöker risken för ökande metanutsläpp från arktiska grundhav
Stockholms universitet
Permafrost och metanhydrater, frusen metan, i den grunda och vidsträckta havsbotten i arktiska kusthav klassas av FN:s klimatpanel som två stora osäkerheter som skulle kunna späda på den pågående klimatuppvärmningen. De tros innehålla stora mängder metan som skulle kunna frigöras och komma ut i atmosfären. Men hur allvarligt är läget? Det kommer tre klimatforskare vid Stockholms universitet att med gemensamma krafter sätta fokus på.
- Företagsekonomi
Stockholms universitet
Företagsekonomi är ett brett forskningsämne som inte bara handlar om företagens ekonomi och verksamhet, utan även om hur vårt samhälle i stort fungerar och påverkas av individer, organisationer och omvärlden, samt hur dessa interagerar med varandra.
- Etnologi
Stockholms universitet
Etnologisk forskning aktualiserar ofta begreppspar som vardag och fritid, land och stad, natur och kultur, miljö och konsumtion. Kulturell mångfald, kulturarv, genus och sexualitet är centrala teman i stockholmsetnologins forskningsprofil sedan lång tid tillbaka.
- Idéhistoria
Stockholms universitet
Idéhistoria vid Stockholms universitet är ett forskningsämne som präglas av påtaglig bredd och som bottnar i ett intresse för historisering.
- Bioinformatik
Stockholms universitet
Bioinformatik är ett vetenskapliga fält som varit på frammarsch under de senaste decennierna - mycket till följd av den stora mängd sekvensdata som genererats från fält inom biologi och medicin.
- Kulturarvsstudier
Stockholms universitet
Kulturarv är ett av Stockholms universitets profilområden. Kulturarvsstudier är ett tvärvetenskapligt och internationellt växande forskningsfält, som studerar hur det förflutna används, värderas och institutionaliseras i samtiden.