Sök
Letar du efter intern information?
Visar 34381-34400 av 49115 träffar
- Slutseminarium: Anna Mammitzsch
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Ingress
- Alexander Berglunds projekt får 2 miljoner
Matematiska institutionen
Vergstiftelsen har beslutat att stödja Alexander Berglunds projekt "Algebraic models for automorphisms of manifolds" med 2 miljoner kronor. Vi gratulerar! Pengarna ska gå till att finansiera en postdoktorand-tjänst under två år. Hatten av för Alexander!
- Bli aktuarie!
Matematiska institutionen
- Syftet med att komma hit var att inspirera kandidatstudenter att välja Aktuarieprogrammet när det är dags för masterstudier, säger Jesper Okko från Aktuarieföreningen, som höll dagens lunchföredrag.
- Introduktionsdag för masterprogrammet Biostatistics and Data Science
Matematiska institutionen
Torsdagen den 22/8 var det introduktionsdag för det nya masterprogrammet Biostatistics and Data Science som Matematiska institutionen har tillsammans med KTH och KI.
- Till minne: Göran Björck
Matematiska institutionen
Göran Björck var anställd vid Matematiska institutionen på Stockholms Universitet (tidigare Stockholms Högskola) i mer än 40 år. Han var amanuens och assistent från 1950 till 1953, biträdande lärare från 1954 till 1961, forskarassistent från 1961 till 1966 och docent och universitetslektor från 1966 till pensioneringen i 1995.
- Provade forskning i verkligheten
Matematiska institutionen
Julina Savela och Benjamin Henriksson är två av årets deltagare på sommarforskarskolan Rays – Research Academy for Young Scientists, som pågick mellan 24 juni och 5 juli.
- Wallenberganslag till matematiker vid SU
Matematiska institutionen
6 av 18 anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses matematikprogram går till framstående matematiker vid Stockholms universitet. Det är matematikerna Mario Wüthrich, Josefien Kuijper, Louis Hainaut, Stefan Reppen, Robin Stoll och Rita Pardini som får anslagen. Läs mer här .
- Nya postdoktorer
Matematiska institutionen
Nya postdoktorer via Sverker Lerhedens stiftelse Sverker Lerhedens stiftelse kommer i januari-februari varje år att dela ut stipendier till unga matematikforskare för att bedriva postdoktorala studier i två år vid Matematiska institutionen, Stockholms universitet. 2024 års stipendiater är Tiffany Yin Yuan Lo, Luís Duarte och Mårten Nilsson.
- Vetenskapsrådet ger bidrag till tre professorer
Matematiska institutionen
Vetenskapsrådet har gett bidrag till tre unga professorer vid Matematiska institutionen, Johannes Heiny, Olof Sisask och Sofia Tirabassi. Bidragen kommer göra det möjligt att stärka sina forskargrupper och vidareutveckla sina innovativa forskningsidéer. Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och ger stöd till forskning av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden. VR ger regeringen råd om forskningspolitik och arbetar för att forskningen ska komma till nytta i samhället.
- Hur snabbt smälter en glaciär?
Matematiska institutionen
- För att förstå hur snabbt havsnivån höjs måste man också förstå hur snabbt glaciärerna smälter när klimatet blir varmare, säger André Löfgren, doktorand vid Stockholms universitet. Han blev i dessa dagar klar med sin licentiatexamen, där han modellerade nersmältning av en glaciär på Svalbard. André Löfgren jobbar med ekvationer och modeller för att räkna ut hur snabbt en glaciär rör sig, eftersom man då vet hur lång tid det tar innan den når havet och smälter. Han använder sig av Stokes-modellen, som togs fram på 1800-talet för att räkna ut hastigheten i mycket långsamma flöden, som till exempel hur jordmanteln rör sig. Det handlar om mycket långa tidsperspektiv. Se animationen här - Man kan tänka sig isen som en stor massa trögflytande yoghurt som ligger över Grönland eller Svalbard, fast isen har en miljard gånger högre viskositet än yoghurt, säger André. Man räknar på rörelsen mellan varje punkt, eller koordinat i glaciären för att komma fram till hur snabbt, eller långsamt, förflyttningen går. Stokes-modellen spelar en nyckelroll tillsammans med formeln för isens viskositet som togs fram på 1950-talet, men det är först på senare år som det finns datorer med tillräckligt hög kapacitet för att kunna räkna ut de svåraste problemen. Variablerna som matas in är bland annat den årliga mängden snö som ackumuleras ovanpå isen, gravitation och viskositet, som är beroende av den till en varje tid rådande temperatur. - Man kan observera samband och fastslå att något förändras, men det är svårt att veta hur stor förändringen kommer att bli i framtiden. Det är just detta man räknar ut med hjälp av Stokes-ekvationen, säger André. Nästa steg i algoritmen är att räkna ut hur mycket is som ligger kvar. Fria yta-ekvationen samverkar med Stokes-ekvationen på det sättet att man räknar ut hur snabbt isen rör sig med hjälp av Stokes-ekvationen, sedan lägger man in dessa data i fria yta-ekvationen. Då kan man räkna ut hur mycket is som kommer att finnas kvar efter en given tid.
- Räknestugan igång igen
Matematiska institutionen
- Målet är att studenterna kommer till oss för att bli bättre, säger Philip Forngren, ordförande i Matematiska studentrådet, som arrangerar Räknestugan.
- Matematiker analyserar ”broms” och ”gas” för pensioner
Matematiska institutionen
När inkomstpensionssystemet finansiella status är god finns en önskan om att betala ut mer pengar till pensionärerna. Matematiska institutionen har gjort en analys för att kunna förstå effekterna av att införa en utdelningsmekanism, en så kallad en gas-mekanism.
- Covidvaccin räddade 35 000 svenskar
Matematiska institutionen
Det visar en studie som har gjorts av doktorand Fanny Bergström och professor Tom Britton. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Vaccine. Covidvaccinerna kan ha räddat livet på 31 500 svenskar och förhindrat en massiv smittovåg under 2021. - Studien visar den stora effekten av vaccination mot covid-19 på både individuell och samhällelig nivå under 2021. Genom simulering av ett scenario där ingen var vaccinerad får vi en bild av vad som hade kunnat hända i det fallet, säger Fanny Bergström, studiens försteförfattare. Läs mer här!
- Benedetta gästföreläser på Vetenskapens Hus
Matematiska institutionen
– Jag vill göra dem tillräckligt intresserade i matematik för att fortsätta studera ämnet, säger Benedetta Andina, som i höst ger gästföreläsningar för gymnasieelever på Vetenskapens hus i Stockholm.
- Högre sem. NS. Michał Piosik: "Ba(ra)" och dess multifunktionalitet i talad svenska – ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk: "Ba(ra)" och dess multifunktionalitet i talad svenska – ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv. Michał Piosik, gästdoktorand från Adam Mickiewicz Universitet i Poznan, Polen. Syftet med mitt pågående avhandlingsprojekt är att analysera ba(ra) och dess multifunktionalitet i talad svenska, inklusive dess bruk som anföringsmarkör, mot bakgrund av en konstruktionsgrammatiskt inriktad syn på språket. Analysen omfattar både formella och betydelserelaterade egenskaper av ba(ra) . På så sätt avser jag att kartlägga vilka ba(ra) -konstruktioner som förekommer i talad svenska och att avslöja hur dessa konstruktioner är länkade till varandra i svenskans konstruktikon. Jag använder mig av en korpus med story time-videor tillgänglig på YouTube. I min presentation kommer jag att diskutera avhandlingens viktigaste frågeställningar och teoretiska utgångspunkter (dvs. interaktionell konstruktionsgrammatik, direkt vs. indirekt anföring, ba(ra) som diskursmarkör) samt undersökningens metod (korpus, dess transkribering och kodning) såväl som preliminära resultat. Vid seminariet vill jag utöver detta ta upp några frågor och problem som jag hittills inte kunnat lösa. Michał Piosik Om Högre seminariet i nordiska språk
- Högre sem. NS. Helena Textorius: Att göra värnplikten – en studie av värnpliktigas språkbruk med fokus på interaktionellt identitetsskapande
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk. Rapport från materialinsamlingen till projektet Att göra värnplikten – en studie av värnpliktigas språkbruk med fokus på interaktionellt identitetsskapande. Helena Textorius, doktorand i nordiska språk vid institutionen. Sedan 2017 har vi allmän värnplikt för både män och kvinnor i Sverige, och antalet unga vuxna som mönstrar och genomför sin militära grundutbildning ökar stadigt. I mitt avhandlingsprojekt följer jag en värnpliktsgrupp under deras 10 månader långa utbildning, och undersöker hur de interaktionellt skapar en förståelse för sin roll och identitet som värnpliktiga i Försvarsmakten. Teoretiskt utgår jag från lingvistisk etnografi och multimodal interaktionsanalys, och i den pågående materialinsamlingen observerar jag deltagarna samt gör ljud- och videoinspelningar av formell och informell interaktion i de värnpliktigas vardag på regementet. Under seminariet kommer jag först att presentera de inledande faserna i projektet och placera det i en Försvarsmaktskontext, för att sedan beskriva den första delen av materialinsamlingen samt visa skillnaden mellan militärt och vardagligt språkbruk genom en analys av två vanligt förekommande kommunikativa handlingar i den militära vardagen. Helena Textorius Om Högre seminariet i nordiska språk
- Högre sem. NS. Madeleine Wirzén: Att besvara ”väldi breda frågor”: Öppna frågors begränsningar i institutionella kontexter
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Högre seminariet i nordiska språk. Att besvara ”väldi breda frågor”: Öppna frågors begränsningar i institutionella kontexter. Madeleine Wirzén, Linköpings universitet. Seminarium Datum: onsdag 1 oktober 2025 Tid: 13.00 – 14.30 Plats: Rum D365 Inom välfärdsinstitutioner, såsom socialtjänsten, fungerar samtal inte enbart som ett medium utan även som en central arbetsmetod. I detta sammanhang betraktas öppna frågor vara ett bättre alternativ än slutna, då de anses minska den professionellas styrning av samtalet. Samtidigt kan öppna frågor innebära utmaningar, särskilt i situationer där klienter förväntas redogöra för sina kvalifikationer och visa sin lämplighet för något. I min presentation kommer jag att visa resultat från en studie som undersöker de utmaningar som kan uppstå vid användning av öppna frågor i adoptionsutredningssamtal. Det empiriska materialet består av inspelade samtal mellan familjerättssekreterare och presumtiva adoptivföräldrar, vilka har analyserats med hjälp av samtalsanalys för att belysa hur samtalen struktureras i relation till institutionella mål. Resultaten visar hur presumtiva adoptivföräldrar navigerar de utmaningar som öppna frågor kan medföra, samt hur dessa frågor tolkas och besvaras i ljuset av samtalets institutionella ramar. Madeleine Wirzén Om Högre seminariet i nordiska språk
- Begreppsliga repertoarer hos nya lärare i duoetnografiska samtal om lektionsplanering
Institutionen för ämnesdidaktik
Fil lic. Ylva Sandberg presenterar sin pågående forskning om nyutexaminerade lärares erfarenheter av lektionsplanering mot bakgrund av skolans styrdokument och genomgången lärarutbildning. Seminarium Datum: torsdag 4 september 2025 Tid: 14.00 – 15.30 Plats: P 402, Svante Arrhenius väg 20 A
- Internt: Mottagaranpassning i ungdomars kommunikation
Institutionen för ämnesdidaktik
Vid detta seminarium presenterar Julia Uddén sin forskning om hur barn och tonåringar lär sig anpassa sin kommunikation.
- Forsknings- och utvecklingsdesign där hela styrkedjan deltar för att utveckla skola och förskola
Institutionen för ämnesdidaktik
Vid detta ”Högre Seminariet om Skolutveckling” gästas vi av Cecilia Caiman, docent i naturvetenskapsämnenas didaktik vid SU. Hon presenterar två FoU-projekt där hela styrkedjan deltar för att utveckla ledarskap och undervisning för hållbarhet – i didaktikens tjänst.